PÄ senare Är har begreppet miljöteknik blivit alltmer omdiskuterat. För att arbetet kring miljöteknik ska kunna förankras i samhÀllet bör de svenska företagens konkurrenskraft öka bÄde pÄ nationell och internationella marknader. Regionala miljöteknikcentrum har dÀrför skapats i Sverige pÄ senare Är för att komma nÀrmare företagen samt att kunna fÄ lokala synergieffekter mellan företagen. I och med detta blir miljöteknik alltmer vanligt i Sverige, trots detta har relativt fÄ studier gjorts kring begreppet och fenomenet miljöteknikcentrum.Syftet med denna studie Àr att kartlÀgga fenomenet miljöteknikcentrum i Sverige genom att studera fyra stycken aktiva centrum. Syftet med kartlÀggningen Àr att belysa för- och nackdelar med de utvalda centrumen samt belysa deras drivkrafter.

Avsikten med vÄrt arbete Àr att belysa modersmÄlsundervisning och dess funktion utifrÄn ett ledarskapsperspektiv. Litteratur och tidigare forskning som vi har tagit del av belyser frÀmst modersmÄlsundervisning utifrÄn elevers, förÀldrars och modersmÄlslÀrares perspektiv. VÄr undersökning har baserats pÄ kvalitativa intervjuer med fyra samordnande rektorer för modersmÄlsundervisning dÀr vÄrt syfte har varit att ta reda pÄ hur samordnande rektorer inom modersmÄlsundervisning upplever funktionen i den organisation de arbetar i samt om de resurser som finns tillgÀngliga Àr realistiska i förhÄllande till de lagar och förordningar som föreskrivs i skollagen och kursplanen. Resultatet har analyserats och diskuterats utifrÄn relevanta teorier för vÄr undersökning VÄrt resultat visar att samtliga informanter har en positiv syn bÄde pÄ modersmÄlsundervisning som helhet och pÄ den organisatoriska aspekten. Problematiken med organiseringen av modersmÄlsundervisning ligger till stor del i att rekrytera lÀmpliga pedagoger och att finna lösningar pÄ rimliga anstÀllningsvillkor för modersmÄlslÀrarna.

Bakgrund: PÄ mÄnga arbetsplatser vÀrlden över erfar sjuksköterskor stress ochupplever sin yrkesroll som psykiskt pÄfrestande samt att den genererar litenegenkontroll. Av den orsaken behöver sjuksköterskor vara uppdaterade samt hakunskap om olika coping-strategier som kan anvÀndas för att hantera denarbetsrelaterade stressen dÄ hen riskerar att drabbas av sÄvÀl fysisk- som psykisk ohÀlsa.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilka coping-strategiersjuksköterskor anvÀnder för att hantera arbetsrelaterad stress. Metod: Litteraturstudienbaserades pÄ totalt 16 vetenskapliga artiklar varav fyra var av kvalitativ art och 12 avkvantitativ art. Artiklarna granskades och analyserades utifrÄn en summativinnehÄllsanalys. Resultat: Resultatet sammanstÀlldes till fyra huvudkategorier;Problemfokuserad-, Emotionsfokuserad-, Omdefinierande-, samt Undvikande coping.Huvudkategorierna innehÄller subkategorier med tillhörande coping-strategiersjuksköterskor anvÀnt sig av vid hantering av arbetsrelaterad stress.

I det hÀr examensarbetet undersöks Indiens största religion hinduismen och hur den framstÀlls i fem svenska lÀroböcker för gymnasiet. Böckerna som har undersökts Àr alla skrivna för Religionskunskap A vilket Àr ett kÀrnÀmne som alla gymnasieelever tar del av. Syftet Àr att undersöka om postkoloniala tankar och vÀrderingar Äterfinns i framstÀllningen av en frÀmmande religion, hinduismen i det hÀr fallet. Vilka vÀrderingar som ligger bakom kunskapsurvalet tolkar jag utifrÄn texterna. Undersökningen Àr hermeneutiskt prÀglad dÄ min förförstÄelse ligger bakom tolkningarna jag gör.

Denna kvalitativa studie har som syfte att ta reda pÄ hur fyra kvinnors förstÄelse och tankar kring vÄldtÀkt ser ut. FrÄgestÀllningen behandlar vilka handlingar och omstÀndigheter som krÀvs för att kvinnorna skall kunna kalla ett övergrepp för vÄldtÀkt, samt huruvida den kvinnliga partens (offrets) alkoholpÄverkan, klÀdsel, beteende, tidigare sexuella historia och relationen till gÀrningsmannen pÄverkar kvinnornas syn pÄ om ett övergrepp Àr en vÄldtÀkt eller inte. Kvinnorna i urvalet Àr mellan 20-35 Är och bor i smÄ och mellanstora stÀder. TvÄ kvinnor har personliga erfarenheter av sexuellt utnyttjade och samtliga kvinnor har nÄgon i sin nÀrhet som har blivit utsatt. Intervjuerna har varit semistrukturerade och i analysen har det anvÀnts en fenomenologisk baserad meningskoncentrering dÀr materialet Àr tematiserat med utgÄngspunkt i frÄgestÀllningarna.VÄldtÀkt Àr ett begrepp som kan te sig trivialt men som Àr allt annat Àn det.

Uppsatsen behandlar hur barns medieanvÀndande Äterspeglas i deras lek pÄ förskolan. Hur bearbetar barnen det de ser pÄ TV eller spelar pÄ datorn i sin lek? UtgÄngspunkten för arbetet Àr det sociokulturella perspektivet. Barnen i förskolan kommer frÄn olika sociala miljöer och med sig har de alla individuella erfarenheter. I vÄrt blivande yrke som pedagoger Àr det viktigt att kÀnna till barnens intressen och ha en förstÄelse för detta i arbetet med barnen.

Denna rapport Ă€r en del av mitt exjobbsarbete i kursen TQDE10 vid LiU-Malmsten.Syftet med denna rapport Ă€r att presentera omfattning, resultat och arbetsprocess för mitt examensarbete vid Liu-Malmstens designprogram.Dokumentet innehĂ„ller Ă€ven vissa egna tankar och reflektioner, detta för att underlĂ€tta för lĂ€saren att följa projektets utveckling.Som exjobbsarbete har jag valt att samarbeta med Åstugan - kafĂ©t nĂ„n annanstans, ett trĂ€dgĂ„rdscafĂ© en mil norr om Nyköping.Uppdraget har bestĂ„tt av tvĂ„ delar, dels att förbĂ€tra, och Ă€ndamĂ„lsanpassa, cafĂ©ets fasta inredning för att skapa förbĂ€ttrade flöden för kund och personal; dels att ta fram en sittgrupp som den förmedlar (och förstĂ€rker) cafĂ©ts lantliga framtoning och historiska ursprung.Projektet Ă€r nu avslutat och har resulterat i en ny kassa- och serveringsdisk, ett utkast till möbelkollektion bestĂ„ende av fyra typer av bord samt tre typer av sittmöbler, möbleringsplan samt en möbelprototyp innehĂ„llande ett cafĂ©bord och tvĂ„ stolar.I prototyperna har jag efterstrĂ€vat att behĂ„lla hantverkskĂ€nslan i formgivning och konstruktionsval samtidigt som jag försökt hitta ett uttryck som kĂ€nns modernt och spĂ€nnande..

Företag i Sverige styrs till största delen av mÀn, Saab Aerotech Àr inget undantag. Med anledningen av detta Àr vÄrt syfte med den hÀr studien att undersöka Saab Aerotechs chefers erfarenheter av kvinnligt chefskap.Uppsatsen Àr kvalitativ och baserad pÄ intervjuer, urvalet bestÄr av fyra kvinnliga och fyra manliga chefer pÄ Saab Aerotech. Vi har i vÄrt arbete valt att anvÀnda oss av Human Relations dÀr den teoretiska grunden Àr organisationsteorin vilken bidrar till att förstÄ och förklara organisationer, samt Hirdmans genussystem och Kanters möjlighetsstruktur som belyser strukturella bestÀmmelser över beteende i organisationer.Resultatet visar att bÄde individuella och organisatoriska faktorer möjliggör kvinnligt chefskap, Saab Aerotech Àr en öppen organisation som arbetar aktivt med att försöka ge kvinnorna möjligheten att avancera och Àr inte i sig hindret för kvinnligt chefskap. Detta stÀmmer inte riktigt överens med vad som framkommit av tidigare forskning..

Det övergripande syftet med denna studie var att jĂ€mföra volymtillvĂ€xten i skog skött enligt principen Naturkultur, genom olika starka höggallringar, med skog skött enligt traditionellt trakthyggesbruk. För att besvara frĂ„gestĂ€llningarna hur volymtillvĂ€xt och invĂ€xning skiljer sig mellan de olika behandlingarna utfördes en fĂ€ltinventering, under sommaren 2012, av ett försök anlagt 1990-91. Försökslokalen var belĂ€gen i Åliden, 64ÂșN 20ÂșE, cirka 35 kilometer norr om UmeĂ„. Försöket var anlagt i en sydvĂ€stsluttning 155 meter över havet och var tĂ€nkt att representera VĂ€sterbottens kustland. Försöket i Åliden ingick i en serie om tolv block med fyra behandlingar per block. Behandlingarna var dels tvĂ„ naturkulturbehandlingar dĂ€r skog lĂ€mnats (Gles och TĂ€t), en naturkulturbehandling dĂ€r 90 procent av skogen avverkats och en behandling enligt traditionellt trakthyggesbruk (Kal och Kont).

I en tid dÄ en organisation förÀndras samtidigt som företaget gÄr en stormig framtid tillmötes Àr det lÀtt hÀnt att oklarheter uppstÄr. Denna fallstudie har genomförts pÄ Saab Aerosystems i Linköping, i syfte att tydligöra hur verksamheten fungerar efter den omfattande omorganisation som genomförts i företaget. Studien omfattar fyra avdelningar som alla Àr inblandade tidigt i utvecklingsarbetet; AffÀrsutveckling och Marknad, Programledningar, Produktledning samt Systemutveckling. Information och Äsikter har samlats in genom halvstrukturerade intervjuer med personal frÄn de olika avdelningarna och varierande hierarkinivÄer. Framför allt har personalens uppfattning om de organisatoriska förÀndringarna samt deras upplevelser av roll- och ansvarsfördelning mellan avdelningarna studerats.

SAAB AB Àr intresserad av att kunna utrusta JAS 39 Gripen med en "Arrestor Hook" dÄ denna typ av nödbromssystem Àr vanligare i andra flygvapen Àn det system som svenska flygvapnet anvÀnder. Uppgiften var att göra ett konstruktionsförslag av denna "Arrestor Hook" bom och krok för kommande arbete.För att göra detta förslag valdes att dela upp arbetet i fyra steg, faktainsamlig, konceptframtagande, konceptval och bearbetning.Valet av vilka detaljer som skulle ingÄ i förslaget var böjd bom med med fast krok. PÄ kroken monterades en slÀpsko för att underlÀtta fÄngandet av vajern och att tjÀna som den detalj som skyddar kroken frÄn slitage som uppstÄr mellan "Arrestor Hook" och banbelÀggning. För att tillgodose alla krav pÄ rörlighet som behövs pÄ "Arrestor Hook" utrustas den med en leddetalj som ger tvÄfrihetsgrader vilket Àven ger ett mindre moment pÄ konstruktionen nÀr vajern Àr fÄngad.Resultatet av den teoretiska analysen av de fyra förslagen visar att alla de uppsatta kraven kan mötas, dock behövs mer utvÀrdering och tester för att sÀkerstÀlla detta. Ytterligare litteratur kring tillvÀgagÄngssÀttet att konstruera "Arrestor Hook" bör ocksÄ tillföras för fortsatt arbete..

SammanfattningSyfteSyftet med studien var att genom fyra fotbollsinstruktörer undersöka hur eventuell stress upplevs i deras yrkesroll i specialidrott vid NIU-skolor (nationella idrottsutbildningar).FrÄgestÀllningar1. Vilka krav upplevs det, av instruktören, finnas i dennes yrkesroll?2. Hur upplever instruktören sig hantera de krav som stÀlls pÄ denne i sin yrkesroll?3.

Vi har i detta arbete undersökt hur pedagogiska utredningar utförs pÄ tvÄ skolor i tvÄ kommuner. Syftet Àr att, ur ett specialpedagogiskt och sociokulturellt perspektiv, beskriva hur de pedagogiska utredningarna genomförs samt belysa hur skolornas specialpedagoger arbetar med pedagogisk utredning kopplat till styrdokument, aktuell forskning, litteratur samt teoretiska perspektiv. Vi belyser pedagogisk utredning pÄ organisations-, grupp- och individnivÄ. I vÄr undersökning utgÄr vi ifrÄn fyra teman; motiv till pedagogisk utredning, genomförande av pedagogisk utredning, möjligheter och hinder samt vilka konsekvenser pedagogisk utredning fÄr för eleven. Till grund för den empiriska undersökningen ligger fyra intervjuer med specialpedagoger som arbetar pÄ tvÄ skolor och dokumentanalys av Ätta pedagogiska utredningar. Vi kan i vÄr undersökning se att de pedagogiska utredningarna skiljer sig Ät i utformning och innehÄll.

 Syftet med uppsatsen Àr att undersöka fyra svenska politikers metaforbruk, dels för att se vilka skillnader och likheter som finns och dels för att se om dessa skillnader och likheter kan kopplas samman med politikernas ideologiska bakgrund. De politiker jag har undersökt Àr Mona Sahlin (s), Lars Ohly (v), Fredrik Reinfeldt (m) och Göran HÀgglund (kd). Mitt material Àr hÀmtat frÄn tvÄ av riksdagens partiledardebatter under riksmötet 07/08. UtifrÄn materialet har jag inriktat mig pÄ tre politiska frÄgor: arbetsmarknadspolitik, ekonomisk politik och Sverige och samhÀllet samt jÀmfört hur partiledarna refererar metaforiskt till dessa frÄgor. Jag har funnit bÄde skillnader och likheter i partiledarnas metaforbruk vad gÀller dessa tre politiska frÄgor.

Studiens syfte var att undersöka hur pedagoger förhÄller sig till musik samt hur de ser pÄ sin egen musikalitet. UtifrÄn syftet formulerades fem frÄgestÀllningar som berör hur musiken anvÀnds i förskolan, vilken relation pedagogerna har till musik, hur de ser pÄ musikalitet och musikens betydelse för barnen samt musikens roll i yrkesutbildningen. Metoden för studien var kvalitativa intervjuer i form av samtalsintervju med en intervjuguide dÀr totalt fyra pedagoger frÄn tvÄ förskolor intervjuades. De var alla kvinnor med 19 till 37 verksamma Är inom förskolan.Resultatet visar att tre av fyra pedagoger anvÀnder musik medvetet i det dagliga arbetet pÄ förskolan och kÀnner sig sÀkra i sin musikaliska roll. Synen pÄ musikalitet skiljde sig Ät med tvÄ olika uppfattningar.