Denna studie bygger pÄ kvalitativa intervjuer med fyra informanter, som alla har ett syskon med en funktionsnedsÀttning. Syftet med studien var att undersöka upplevelser av att ha ett syskon med funktionsnedsÀttning. Jag ville ocksÄ undersöka hur syskon ser pÄ sin syskonrelation i vuxen Älder, samt vad de har för tankar kring framtiden. Studiens resultat visar att syskonen frÄn tidig Älder varit otroligt engagerade och tagit ett stort ansvar bÄde i sitt syskons liv liksom i familjens dagliga rutiner. Av de fyra intervjuade syskonen arbetar idag tre av dem inom handikappomsorgen pÄ nÄgot sÀtt och ser det som helt naturligt.

VÄrt syfte med detta examensarbete var att vi ville studera lunchen som ett tillfÀlle till kommunikativa möten. Anledningen till att vi valde att studera detta beror pÄ att vi genom tidigare erfarenheter fÄtt erfara olika matsituationer och ett intresse vÀcktes för lunchen som ett tillfÀlle för mer Àn omsorg. För att studera detta anvÀnde vi oss av en kvalitativ metod och de teorier vi utgick ifrÄn var den sociokulturella teorin och livsvÀrldsfenomenologiska teorin. Vi studerade vÄrt syfte genom att anvÀnda oss av observationer och intervjuer. Observationerna genomfördes pÄ fyra olika förskolor och vi intervjuade fyra förskollÀrare, samtliga verksamma pÄ de förskolor som vi observerade.

Syftet med denna studie Àr att fÄ en inblick i hur pedagoger som arbetar i grundskolans senare Är upplever hur det Àr att arbeta med elever som har svenska som andrasprÄk, och vilka svÄrigheter som kan uppstÄ. Undersökningen genomfördes med kvalitativa intervjuer pÄ en skola i mellersta Sverige. De intervjuade i studien Àr totalt fyra stycken: en SVA-lÀrare, en NO-lÀrare och tvÄ SO-lÀrare.Resultatet visar att samtliga lÀrare Àr medvetna om att det Àr viktigt att arbeta med sprÄket Àven i Àmnesundervisnigen, men olika faktorer gör att det Àr svÄrt att genomföra detta i praktiken. Dessa faktorer Àr: tidsbrist, stora nivÄskillnader mellan eleverna och att det saknas kompetens hos ÀmneslÀrarna inom omrÄdet svenska som andrasprÄk. Slutligen kan man ej förvÀnta sig att de intervjuade pedagogerna och andrasprÄkseleverna som de undervisar ska vara representanter för hela Sveriges skolor, dÄ undersökningen endast genomförts pÄ en skola med fyra intervjuer med pedagoger..

Plötslig död Àr en individuell och omtumlande upplevelse för nÀrstÄende. Syftet med denna integrativa litteraturöversikt var att sammanstÀlla kunskap om behov och omvÄrdnadsinterventioner i det akuta krisskedet för nÀrstÄende till personer som plötsligt avlidit. 14 studier Äterfanns efter sökning i CINAHL samt PubMed. Vid analys identifierades fyra kategorier av behov samt fyra kategorier av interventioner som svarade mot varandra och redovisas som en syntes i resultatet: Information vid akut kris, den avlidnes kropp och Àgodelar, fysiskt och psykiskt rum för sorg samt emotionellt och existentiellt stöd. Att plötsligt befinna sig i en ny livssituation innebÀr inte alltid behov av sjuksköterskans stödjande interventioner.

Rwanda Àr ett land som har kommit att förknippas med det folkmord som intrÀffade 1994, men vad har egentligen hÀnt i landet sen dess? I denna uppsats Àr intentionen att undersöka den avstannade transitionsprocessen efter folkmordet, dÀr den sittande regimen har blivit alltmer auktoritÀr. Studien görs utifrÄn fyra relevanta perspektiv; den politiska kulturens betydelse för en demokratisk utveckling, aktörsperspektivet med ledande aktörers agerande som pÄverkansfaktor, internationella aspekter i form av externa aktörer och regionala konflikter och civilsamhÀllet som en grund för uppbyggnad och skydd av endemokratisk stat. Uppsatsen Àr av teorikonsumerande karaktÀr dÀr vi har valt att ta hjÀlp av ett flertal teoretiska skolbildningar för att förklara den politiska utvecklingen i Rwanda. De fyra perspektiven Àr beroende av varandra och vi menar att utan en samverkan dem emellan Àr en transition mot demokrati en oerhört svÄr uppgift för ett land med Rwandas förflutna..

En kvalitativ intervjuundersökning har genomförts pÄ fyra lÀrare pÄ tvÄ gymnasieskolor som alla har kopplingar till Àmnet svenska som andrasprÄk. VÄrt resultat visar att det rÄder betydande skillnader pÄ hur undervisningen i svenska som andrasprÄk ser ut pÄ respektive skola samthur indelningen av vilka elever som ska lÀsa Àmnet gÄr till. PÄ den ena skolan rÄder det stor okunskap om Àmnet och lÀrarna upplever att de saknar bÄde stöd och information kring undervisningens utformning vilket resulterar i en ofullstÀndig svenska som andrasprÄksundervisning. VÄr slutsats Àr att det Àr alarmerande att det saknas behöriga lÀrare inom Àmnet (samtliga intervjuade saknar full behörighet) samtidigt som behovet av svenska som andrasprÄksundervisning Àr stort. Vi tror Àven att det krÀvs tydligare riktlinjer kring Àmnets utformning för att kunna kvalitetssÀkra undervisningen.Fortsatt forskning kan förslagsvis göras med rektorer och skolledning pÄ fler skolor för att fÄ en djupare insyn i hur pass stor okunskapen kring Àmnet svenska som andrasprÄk Àr..

Syftet med det hÀr arbetet var att ta reda pÄ musikteorins roll i en amatörkör. Jag har intervjuat fyra körledare till fyra olika amatörkörer. Dessa körer var en damkör, en kyrkokör, en kammarkör och en studentkör. Jag har i intervjuerna frÄgat körledarnas om deras egen bakgrund inom teori och hur de kopplar teori, gehör och rytmik till körrepetitionerna. Tre utav körledarna har en formell musikalisk utbildning men alla körledare har lett körer i minst 15 Är.

Syftet med föreliggande studie Àr att synliggöra bilden av skriftsamhÀllet i lÀromedel i svenska som andrasprÄk genom att undersöka vilka skriftpraktiker som representeras. Materi-alet bestÄr av fyra böcker för studievÀg 1 pÄ sfi. Det teoretiska ramverket och analysverktygen Àr hÀmtade frÄn New Literacy Studies. Metoden Àr en kvalitativ textanalys dÀr innehÄllet ka-tegoriseras efter skrifthÀndelser som i sin tur bildar skriftpraktiker. Resultatet visar att det finns fyra dominerande skriftpraktiker i böckerna.

Svordomar och lÄnord Àr vanligt förekommande i kommunikationssituationen kring datorspelande. Syftet med studien Àr att undersöka dessa och identifiera deras funktion, samt hur kommunikationen pÄverkas av att handla om bÄde datorspelsvÀrlden och vÀrlden utanför.Analysmetoden bygger pÄ kategorier som utarbetats av tidigare sprÄkforskare. Materialet utgörs av transkriberade inspelningar av fyra grupper datorspelande ungdomar. Resultatet visar ett flitigt anvÀndande av bÄde svordomar och lÄnord.De lÄnord som Àr specifika för spelen visade sig vara relaterade till strategi och unika företeelser för respektive spel. Det faktum att datorspelsvÀrlden och verkligheten krockar resulterade i ett intressant anvÀndande av personliga pronomen samt samtalsÀmnesvÀxling som influeras av vÀrlden utanför datorspelet.

Syftet med föreliggande arbete var att undersöka arbetsmotivation utifrÄn Herzbergs tvÄfaktorteori. Mer specifikt var syftet att undersöka personalansvarigas syn pÄ personalens motivation i organisationer och om det finns en överensstÀmmelse med Herzbergs tvÄfaktorteori om arbetsmotivation. Fyra halvstrukturerade intervjuer genomfördes med personalansvariga i fyra olika företag. Resultatet tolkades med hjÀlp av teoristyrd tematisk analysmetod, och kategoriserades till olika motivations- och missnöjesfaktorer. Faktorer som skapar arbetsmotivation var utvecklingsmöjligheter, ansvar och sjÀlvstÀndighet, ledarens roll samt samverkan av den mjuka och hÄrda sidan av motivation.

Syftet med denna undersökning Ă€r att fĂ„ en förstĂ„else kring hur unga kvinnliga studenter anvĂ€nder sig av det sociala mediet Instagram. Studien Ă€mnar svara pĂ„ vilka funktioner Instagram fyller för unga kvinnliga studenter samt vilken betydelse detta sociala medium har i deras vardagliga liv.FRÅGESTÄLLNING: Syftet har specificerats i följande frĂ„gestĂ€llning: - Hur anvĂ€nds Instagram av unga kvinnliga studenter?METOD OCH MATERIAL: Kvalitativa individuella intervjuer med fyra kvinnliga studenter i 23-Ă„rs Ă„lder.HUVUDRESULTAT : Studien visar pĂ„ att en viktig funktion med Instagram Ă€r att interagera med andra mĂ€nniskor och vara deltagande i den sociala gemenskapen pĂ„ forumet. Det  ramkom Ă€ven att tre av fyra kvinnliga studenter ser pĂ„ forumet som ett verktyg för att kunna bygga ett personligt varumĂ€rke och att det Ă€r ett enkelt sĂ€tt att hĂ„lla sina nĂ€ra och kĂ€ra uppdaterade kring sitt vardagsliv.   .

SAMMANFATTNING En av sjuksköterskans dagliga omvÄrdnadsÄtgÀrder Àr att lÀgga in och ansvara för patientens omvÄrdnad i samband med perifer venkanyl. Studiens syfte har varit att undersöka hur handlÀggningen och bristerna beskrivs i samband med att patienten erhÄller en perifer venkanyl, samt att ge ett förslag hur vÄrdprocessen som modell kan motverka brister i den kliniska handlÀggningen av perifer venkanyl. Undersökningen har genomförts som en litteraturstudie dÀr resultatet grundar sig pÄ vetenskapliga artiklar och tvÄ böcker inom omrÄdet. En kombination av Eriksson och Atkinson & Murrays vÄrdprocessmodeller har anvÀnts som utgÄngspunkt i studien. Deras modeller bygger pÄ fyra faser och kan tillÀmpas i alla vÄrd situationer.

HÄllbar utveckling inom ekologi, en studie gjord utifrÄn tvÄ kvalitativa gruppintervjuer pÄ tvÄ slumpmÀssigt utvalda förskolor, dÀr syftet Àr att belysa variationen av de fyra deltagande pedagogernas uppfattningar kring hÄllbar utveckling inom ekologi. Ett problem Àr att det enligt forskningen finns en osÀkerhet i att undervisa naturvetenskap bland pedagoger. De Àr frÄgetecken i vad och hur pedagogerna ska undervisa. Det som studien resulterat i Àr exempel pÄ vad pedagoger i förskolan har för uppfattningar om vad hÄllbar utveckling inom ekologi Àr och hur de ser pÄ sitt arbete i Àmnet. Eftersom studien fokuserar pÄ pedagogernas uppfattningar Àr den fenomenografisk, men tar Àven avstamp i hermeneutiken eftersom den utgÄr frÄn vÄr förförstÄelse och tidigare erfarenhet om problemet med Àmnet. Resultatet av studien visar vad de deltagande pedagogerna har för uppfattningar om vad hÄllbar utveckling inom ekologi Àr. Enligt pedagogerna Àr hÄllbar utveckling inom ekologi ett prioriterat och viktigt Àmne, som barnen ska fÄ ta del av redan i tidig Älder.

I denna uppsats har olika metoder för att göra prognoser för ekonomiska tidsserier med sÀsongsmönster jÀmförts och utvÀrderats. FrÄgan som undersökningen har kretsat kring Àr: Vilken metod Àr bÀst lÀmpad för att göra prognoser av tidsserier med sÀsongsmönster? De metoder som jÀmförs Àr sÀsongsrensningsmetoderna Census II och TRAMO/SEATS, sÀsongsmodellerna SARIMA och ARIMA med dummyvariabler för sÀsong samt en metod dÀr medelvÀrdena frÄn de fyra första metoderna anvÀnds som prognoser. För att genomföra undersökningen har dessa metoder tillÀmpats pÄ fyra ekonomiska tidsserier, nÀmligen: konsumtion, BNP, export samt byggstarter. Resultatet frÄn undersökningen Àr att sÀsongsmodellerna Àr bÀst för konsumtionsserien, sÀsongsrensningsmetoderna Àr bÀst för BNP- och exportserien och den ena sÀsongsmodellen (SARIMA) Àr bÀst för byggstartsserien medan den andra (ARIMA-dummy) Àr den sÀmsta.

SyfteSyftet med undersökningen var att fÄ en bild av flickors och pojkars lÀsvanor i skolÄr fyra pÄ fritiden. FrÄgestÀllningarna var: Hur ofta lÀser eleverna pÄ sin fritid? Vad lÀser eleverna pÄ sin fritid? Finns det nÄgon skillnad mellan flickornas och pojkarnas lÀsning?Teori Tiden i skolan rÀcker inte alltid till för att bli en duktig lÀsare, utan eleverna mÄste Àven lÀsa pÄ sin fritid. Genom att ta del av elevernas egna lÀspreferenser och anvÀnda den kunskapen kan undervisningen utvecklas och anpassas för att tillmötesgÄ elevernas egna intressen och behov. Detta i sin tur kan leda till ett ökat lÀsintresse pÄ fritiden.