Introduktion: Patienter i livets slutskede pÄtrÀffas överallt i vÄrden, det Àr sjuksköterskans uppgift att se till att patientens sista tid i livets blir sÄ bra som möjligt. VÄrdrelationen mellan sjuksköterska och patient kan medföra att de kÀnner en gemenskap och uppskattning för varandra. Syfte: Syftet var att belysa faktorer som pÄverkar vÄrdrelationen mellan sjuksköterska och patient i livets slutskede ur ett sjuksköterskeperspektiv. Metod: Denna litteraturstudie har utgÄtt frÄn Polit och Becks (2012) niostegsmodell. Litteratursökningen gjordes i databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO.

Det Àr en kvalitativ studie om unga utlÀndska kvinnor i Äldern mellan 19 och 25 Är som har fÄtt avvisningsbeslut och lever gömda i Sverige idag.Syftet med studien Àr att fÄ större kunskap om och hur det Àr att tvingas leva ett liv under jorden för en ung kvinna och vilka konsekvenser det medför. Det finns ett fÄtal tidigare studier om gömda mÀnniskors upplevelser av sin tillvaro, samt hur de hanterar detta. Syftet Àr att belysa hur unga gömda kvinnornas livssituation pÄverkas utifrÄn de villkor de tvingas leva under. Detta har jag gjort genom att besvara följande frÄgestÀllningar:- Hur upplever de unga gömda kvinnor som lever under jorden sin livssituation? - Vilka strategier utvecklar de för att kunna hantera situationen som gömd?- Hur pÄverkas de unga gömda kvinnor av de villkor de tvingas att leva under?- Vilka konsekvenser medför deras liv som gömd för deras identitetsupplevelse?Insamlande av data har skett genom fyra semistrukturerade livsvÀrldsintervjuer med fyra unga gömda kvinnor .

PÄ ett producerande företag som Kappa Kraftliner Àr det viktigaste att hÄlla maskinerna gÄende. AlltsÄ att hela tiden producera kraftliner. För att minimera driftbortfall Àr det nödvÀndigt att diagnostisera maskinparken. För att fÄ veta i vilken kondition maskinerna befinner sig. Denna diagnostisering görs bland annat med vibrationsmÀtning.

Magisteruppsats i svenska sprÄket, 15 hpSV2140, VT 2013Handledare: Elisabet Engdahl.

Syfte och frĂ„gestĂ€llningarVĂ„rt syfte har varit att undersöka idrottslĂ€rares uppfattning om vad som kĂ€nnetecknar kompetens hos lĂ€rare i Ă€mnet idrott och hĂ€lsa. Vidare har syftet varit att jĂ€mföra dessa lĂ€rares uppfattning med en lĂ€rarstudie genomförd innan Lpo 94 implementerades. Detta har gjorts med utgĂ„ngspunkt frĂ„n en tidigare genomförd studie av Claes Annerstedt. VĂ„ra frĂ„gestĂ€llningar Ă€r formulerade enligt nedan: Vad kĂ€nnetecknar lĂ€rares kompetens i Ă€mnet idrott och hĂ€lsa och utgĂ„r de frĂ„n lĂ€roplanens (Lpo 94) framskrivna intentioner? Vilka personliga egenskaper, erfarenheter och utbildningar framtrĂ€der som viktiga för en kompetent lĂ€rare? Är Annerstedts kategorier giltiga Ă€ven för vĂ„r studie, genomförd 16 Ă„r senare?MetodUndersökningen Ă€r genomförd med halvstrukturerade intervjuer grundad pĂ„ den fenomenografiska ansatsen som Annerstedt anvĂ€nde sig av, vilket betyder att vi gjort en empiriskt grundad beskrivning av intervjuobjektens uppfattning om vari idrottslĂ€rarkompetens bestĂ„r.

Det nya samhÀllets arbetsliv kÀnnetecknas av krav pÄ flexibilitet pÄ organisationer och individer. Syftet med uppsatsen Àr att beskriva pÄ vilka kriterier utöver formella meriter sökande fÄr medlemskap i en arbetsorganisation. UtgÄngspunkten i teorin Àr en beskrivning av förÀndringen mot ett allt mer flexibelt arbetsliv dÀr individer sÄ vÀl som organisationer stÀlls inför nya krav. DÀrefter beskrivs medlemskap i organisationer utifrÄn fyra kÀnnetecken; tillhörighet, tillgÄng till resurser, utbytbarhet, samt utövande av kontroll. Empirin samlades in med kvalitativ metod genom intervjuer med arbetsgivarrepresentanter frÄn fyra organisationer.

Syftet med arbetet Àr att undersöka hur förÀldrar uppfattar förskolans information och undervisning i Àmnet matematik. UtifrÄn detta stÀllde vi oss följande frÄgor: vilken förstÄelse förÀldrarna har för det arbetsÀtt förskolan har i Àmnet matematik, samt hur förskolan tydliggör mÄlen i matematik kopplat till verksamheten i den information som ges till förÀldrarna. Undersökningen baseras pÄ kvalitativa intervjuer av Ätta förÀldrar och fyra lÀrare frÄn fyra olika förskolor.Resultatet av undersökningen visar att förÀldrarna har en förstÄelse för det arbete som förskolorna bedriver i Àmnet matematik. DÀremot framkom att förÀldrarna inte ansÄg att den information som ges Àr tillrÀckligt tydlig. En viktig slutsats vi drar utifrÄn resultatet av undersökningen Àr, att om förÀldrar ska fÄ en ökad förstÄelse för den verksamhet som bedrivs krÀvs det engagerade och tydliga lÀrare som tar sig tid i de dagliga mötena att beskriva och koppla samman arbetet med lÀroplansmÄlen..

Syftet med detta arbete Àr att undersöka vilken progression som sker med elevernas kunskap inom fyra delomrÄden i biologi. Progressionen har undersökts frÄn Ärskurs nio till avslutade kurser i naturkunskap pÄ gymnasiet. Studien har genomförts med hjÀlp av enkÀter dÀr eleverna har fÄtt besvara öppna frÄgor kring fotosyntes, vÀxthuseffekt, matspjÀlkning och genetik. Svaren kategoriserades utifrÄn tidigare forskning. Resultatet pekar mot en marginell progression i frÄgorna kring fotosyntes, vÀxthuseffekt och genetik samt en stagnation kring frÄgan om matspjÀlkning.

Syftet med vÄr undersökning var att undersöka om extrem-/Àventyrssport hade en plats i kursen idrott och hÀlsa A. Vi valde att skicka ut förfrÄgningar till 20 skolor i Malmö och grannkommunerna, av dessa fick vi svar frÄn tio och endast fyra ville delta i undersökningen. Detta gjorde att vÄr undersökning omfattar fyra intervjuer med utbildade idrottslÀrare pÄ fyra olika gymnasieskolor i sydvÀstra SkÄne. I vÄrt resultat kom vi fram till att tre av lÀrarna hade extrem-/Àventyrssport vid ca fem lektionstillfÀllen per termin, och en hade inga lektioner alls med denna typ av aktivitet. Det var mÄnga faktorer som spelade in nÀr lÀrarna beskrev varför de inte hade sÄ mÄnga lektionstillfÀllen med anknytning till extrem-/Àventyrssport bland annat tid, resurser, skaderisk, engagemang och förutsÀttningar i nÀrmiljön. Alla lÀrare vi intervjuade hade en positiv instÀllning till extrem-/Àventyrssport i skolundervisningen och skulle gÀrna vilja fÄ in fler lektioner med denna form av aktivitet, eftersom det hjÀlper att stÀrka elevers sjÀlvkÀnsla, ger en allsidig trÀning och Àr ett bra verktyg för teambildning. Tre av dem sÄg det som vÀldigt viktigt att idrottsundervisningen i skolan följde med i utvecklingen, anammade de nya aktiviteter som ungdomar sysslar med utanför skolan och att extrem-/Àventyrssport hade blivit ett stort fenomen i samhÀllet.

Syftet med denna uppsats Àr att studera vad elever uppfattar av utomhuspedagogik sett utifrÄn lÀrarens syn pÄ utomhuspedagogik och hur denna tillÀmpas. Uppsatsen bygger pÄ en elev-enkÀt till elever frÄn Äk 1 till Äk 5 och fyra strukturerade intervjuer med lÀrare frÄn samma skola som eleverna.Fyra intervjupersoner har svarat pÄ frÄgor som handlar om utomhuspedagogiken och hur den tillÀmpas. EnkÀtens frÄgor handlade om hur eleverna upplever utomhuspedagogiken.Resultatet blev att elevernas och lÀrarnas svar överstÀmmer vÀl sinsemellan samt med teorin. Uppsatsen visar att de flesta elever samt intervjuade lÀrare tycker att det Àr bra att arbeta med utomhuspedagogik och att det Àr en tillgÄng för alla att skolan har olika sÀtt att lÀra ut. Utom-huspedagogiken hjÀlper eleverna fram till kunskap frÄn teori till praktik och sammankopplar delarna till en helhet..

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka lÀrares och rektors uppfattningar om att lÄta elever delta i planering av undervisning. Samt att diskutera vad det kan bero pÄ att mÄlet med att göra elever delaktiga i planering av undervisning inte uppfylls i enlighet med skolans styrdokument. Min förhoppning Àr att mitt arbete ska kunna fungera som underlag för vidare diskussioner inom skolan i syfte att göra eleverna mer delaktiga.   Metoden jag anvÀnt mig av Àr en kvalitativ metod dÀr jag genomfört intervjuer med fyra lÀrare och en rektor pÄ en och samma skola.    I mitt examensarbete kommer jag fram till att det beror frÀmst pÄ fyra orsaker, brist pÄ diskussion om begreppen delaktighet och inflytande, brist pÄ diskussion gÀllande begreppen demokrati och makt, att skolans kunskaps- och demokratiuppdrag hanteras fristÄende frÄn varandra och att det beror pÄ lÀrares och rektors egna instÀllningar, uppfattningar och kompetens..

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka pedagogers uppfattningar kring flersprÄkighet. De frÄgestÀllningar som vi utgÄtt frÄn Àr följande: Hur uppfattar pedagoger att de förhÄller sig till flersprÄkighet och hur uppfattar pedagoger att de stödjer flersprÄkiga barns sprÄkutveckling? Vi genomförde en kvalitativ undersökning i form av intervjuer dÀr totalt fyra pedagoger intervjuades. I undersökningen har vi en fenomenografisk ansats, vilket innebÀr att vi inte letat beskrivningar av hur nÄgonting Àr, utan hur det uppfattas. Resultatet visar att pedagoger har svÄrigheter med att definiera begreppet flersprÄkighet och ser det som ett samlingsnamn till flera olika begrepp.

Syftet med denna studie Àr att utifrÄn nyare forskning om ungas meningsskapande lÀsning synliggöra hur lÀromedel för gymnasieskolans svenska B-kurs gör för att skapa ett intresse hos elever för skönlitteratur. PÄ ett övergripande plan bidrar studien till den forskning som rör ungas intresse och engagemang för skönlitteratur och lÀsning. Fyra lÀromedel för gymnasieskolans litteraturundervisning har valts ut och undersökts kvalitativt med hjÀlp av analysfrÄgor konstruerade utifrÄn nyare forskning om ungas meningsskapande lÀsning. FrÄgorna handlar om texturval och frÄgeuppgifter i lÀroböckerna. Resultaten visar att texturvalet ofta följer ett traditionellt upplÀgg med kronologiska epokstudier.

Ett av arbetsterapeutens verksamhetsomrÄden Àr psykiatrin, dÀr klienterna har olika psykiska funktionshinder. Arbetsterapeutens uppgift Àr att med olika medel fÄ klienterna till att utföra aktiviteter. Syftet med studien var att undersöka arbetsterapeuters arbete med motivation i relation till personer med psykiska funktionshinder och hur detta möjliggör aktivitet. Fyra arbetsterapeuter deltog i studien. Fokusgrupp anvÀndes som metod, dÀr interaktion och diskussion undersökningspersonerna emellan beaktas.

I denna fallstudie av Region SkÄne undersöks uppkomsten av nya forum för samarbete i samband med regionbildning. För att undersöka detta anvÀnder vi oss av tre politiskgeografiska begrepp. I SkÄne har kommunerna delats upp i fyra samverkansorgan i vart och ett av regionens fyra hörn, detta för att kunna hÀvda de egna intressena gentemot regionen. Kommunerna i varje hörn har olika grad av beroende till regionen och undersökningen visar att ju större beroendet Àr desto mer integrerat blir samarbetet inom det egna samverkansorganet.För att skapa en förstÄelse för Àmnet ges en kort presentation av hur regionaliseringsprocessen har sett ut i Europa, Sverige och SkÄne. Materialet till analysen utgörs frÀmst av intervjuer och rapporter dÀr vi fokuserar pÄ tillvÀxt- och utvecklingsfrÄgor.