Syftet med denna kvalitativa intervjustudie Àr att undersöka och fÄ en djupare kunskap om biologiska barns upplevelser av att ta emot och leva med familjehemsplacerade barn i familjen. För att fÄ svar pÄ detta har vi undersökt hur uppvÀxten för biologiska barn i familjehem kan se ut, hur det placerade barnet har pÄverkat förÀldrarnas uppmÀrksamhet gentemot de biologiska barnen samt hur de biologiska barnen beskriver att deras uppvÀxt har pÄverkat dem. Samtliga fyra intervjupersoner har vuxit upp som biologiskt barn i samma familjehem och Àr idag mellan 22-30 Är. I denna kvalitativa fallstudie samlades datamaterialet in med semistrukturerade intervjuer dÀr fyra teman ingick. Det insamlade materialet bearbetades med tolkande fenomenologisk analysmetod.

Denna studie fokuserar pÄ konflikthantering och dess egenskaper. Jag har fördjupat mig i praktiska och teoretiska kunskaper i konflikthantering med eleverna. I denna studie kommer jag att intervjua fyra pedagoger, tvÄ erfarna lÀrare och tvÄ nyexaminerade pedagoger. Jag kommer ocksÄ att förklara vilka kÀnslor har för roll i konfliktlösning. Varför jag har valt att skriva om konflikten Àr pÄ grund av min osÀkerhet nÀr det gÀller att lösa konflikter med elever sÄ jag har valt att intervjua tvÄ erfarna pedagoger.

Bakgrund: Varje Är insjuknar i Sverige mellan 25?30 000 personer i stroke. Det Àr 80 % som fÄr ÀtsvÄrigheter. Syfte: Att sammanstÀlla den aktuella kunskapen om strokedrabbade personers erfarenhet av Àtsituationen. Metod: Studien har genomförts som en allmÀn litteraturstudie genom systematisk granskning och sammanstÀllning av vetenskapliga artiklar.

TelefonrÄdgivning har ökat pÄ senare Är och för att underlÀtta samtalsstrukturen och sÀkerstÀlla en hög kvalitet i rÄdgivningen har ett datoriserat beslutsstöd utvecklats. Syftet med denna studie var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av datoriserat beslutsstöd i telefonrÄdgivning. Till grund för studien vilade intervjuer med 15 sjuksköterskor som arbetade med telefonrÄdgivning vid fyra olika vÄrdcentraler i norra Sverige. Intervjuerna analyserades med kvalitativ manifest innehÄlls-analys vilket resulterade i fyra övergripande huvudkategorier. Resultatet visade att sjuksköterskorna upplevde beslutsstödet som en trygghet i rÄdgivningen men ocksÄ att det inte rÀckte till, inte var heltÀckande och var tidskrÀvande att hantera.

LÀroplanen för förskolan Lpfö 98 (rev 2010) trycker pÄ att förskolan ska lÀgga stor vikt vid att stimulera varje barns sprÄkutveckling och med hjÀlp av olika uttrycksformer frÀmja barns utveckling och lÀrande. FörskolelÀrarens roll Àr att stimulera och utmana barnet i en innehÄllsrik och inbjudande miljö. Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur fyra förskolelÀrare resonerar gÀllande kommunikation med barn i yngre Äldrar pÄ förskolan. Vi har utfört en kvalitativ fallstudie som innehÄller strukturerade intervjuer. VÄra intervjuer genomfördes pÄ tvÄ förskolor i tvÄ olika kommuner i Sverige dÀr fyra förskolelÀrare tillfrÄgades.

Svordomar och lÄnord Àr vanligt förekommande i kommunikationssituationen kring datorspelande. Syftet med studien Àr att undersöka dessa och identifiera deras funktion, samt hur kommunikationen pÄverkas av att handla om bÄde datorspelsvÀrlden och vÀrlden utanför.Analysmetoden bygger pÄ kategorier som utarbetats av tidigare sprÄkforskare. Materialet utgörs av transkriberade inspelningar av fyra grupper datorspelande ungdomar. Resultatet visar ett flitigt anvÀndande av bÄde svordomar och lÄnord.De lÄnord som Àr specifika för spelen visade sig vara relaterade till strategi och unika företeelser för respektive spel. Det faktum att datorspelsvÀrlden och verkligheten krockar resulterade i ett intressant anvÀndande av personliga pronomen samt samtalsÀmnesvÀxling som influeras av vÀrlden utanför datorspelet.

Syftet med denna uppsats var att uppnÄ en ökad kunskap om ett kompetensomrÄde sam har betydelse för ett kommande lÀraryrke, nÀmligen lÀrarstuderandes musikpedagogiska reflektioner under sin utbildning. Fyra lÀrarstudrandes sk mentorsböcker tolkades utifrÄn ett hermeneutiskt perspektiv. Tolkningen genomfördes bÄde pÄ individ- och gruppnivÄ. Resultatet visade att undersökningspersonernas reflektioner berörde fyra gemensamma intresseomrÄden. ? Beskrivningar av förelÀsningar, lektioner och seminarier.

SAMMANFATTNING En av sjuksköterskans dagliga omvÄrdnadsÄtgÀrder Àr att lÀgga in och ansvara för patientens omvÄrdnad i samband med perifer venkanyl. Studiens syfte har varit att undersöka hur handlÀggningen och bristerna beskrivs i samband med att patienten erhÄller en perifer venkanyl, samt att ge ett förslag hur vÄrdprocessen som modell kan motverka brister i den kliniska handlÀggningen av perifer venkanyl. Undersökningen har genomförts som en litteraturstudie dÀr resultatet grundar sig pÄ vetenskapliga artiklar och tvÄ böcker inom omrÄdet. En kombination av Eriksson och Atkinson & Murrays vÄrdprocessmodeller har anvÀnts som utgÄngspunkt i studien. Deras modeller bygger pÄ fyra faser och kan tillÀmpas i alla vÄrd situationer.

SAMMANFATTNING En av sjuksköterskans dagliga omvÄrdnadsÄtgÀrder Àr att lÀgga in och ansvara för patientens omvÄrdnad i samband med perifer venkanyl. Studiens syfte har varit att undersöka hur handlÀggningen och bristerna beskrivs i samband med att patienten erhÄller en perifer venkanyl, samt att ge ett förslag hur vÄrdprocessen som modell kan motverka brister i den kliniska handlÀggningen av perifer venkanyl. Undersökningen har genomförts som en litteraturstudie dÀr resultatet grundar sig pÄ vetenskapliga artiklar och tvÄ böcker inom omrÄdet. En kombination av Eriksson och Atkinson & Murrays vÄrdprocessmodeller har anvÀnts som utgÄngspunkt i studien. Deras modeller bygger pÄ fyra faser och kan tillÀmpas i alla vÄrd situationer.

I denna uppsats har de fyra skönlitterÀra titlarna Kort kjol, Hey Dolly, Den osynlige och LÄt den rÀtte komma in analyserats. Dessa anvÀnds i svenskundervisning pÄ grundskolans senare Är och pÄ gymnasiet. Som teoretisk referenspunkt har genus- och queerteoretiska perspektiv anvÀnts. Detta för att fÄ syn pÄ hur den heteronormativa genusordningen framstÀlls och eventuellt problematiseras. Heteronormativiteten ses sÄledes som avgörande för karaktÀrernas skapande av genus.

SyfteSyftet med studien var att undersöka hur energibalansmÀtning och aktivitetsregistrering med indirekt respiratorisk kalorimetri, accelerometer, kostdagbok och aktivitetsdagbok, uppfattades av överviktiga barn och tonÄringar och att jÀmföra uppfattningarna mellan barn i olika Äldrar och av olika kön. Metod129 överviktiga barn valdes ut med ett konsekutivt urval dÄ de kom för energibalansmÀtning pÄ Energimetaboliska laboratoriet vid Uppsala Universitet mellan 2008 och mars 2012. En enkÀt fylldes i av barnen efter att de genomgÄtt en mÀtdag pÄ laboratoriet samt fyra mÀtdagar sjÀlvstÀndigt i hemmet. EnkÀten innehöll elva frÄgor varav tio frÄgar handlade om de olika mÀtmetoderna som barnen genomgÄtt. Författarna koncentrerade sig pÄ fyra av dessa mÀtmetoder. FrÄgorna besvarades med hjÀlp av femgradiga skalor, varav resultaten sammanstÀlldes för en statistisk analys. ResultatHuvudresultatet visade att alla fyra mÀtmetoder uppfattades nÄgorlunda likvÀrdigt av barnen, oavsett kön.

Syftet med denna studie Àr att bidra med kunskap om hur synen pÄ barn reflekteras genombarnlitteratur frÄn Ären 1930-2001. Mer specifikt har fyra olika bilderböcker analyserats:Hattstugan (1930), KÀnner du Pippi LÄngstrump (1947), Till vildingarnas land (1967) ochGittan och fÄrskallarna (2001). Analysen har rört böckernas personskildringar, berÀttarröstersamt tid, rörelse och kausalitet. De frÄgestÀllningar som har anvÀnts Àr: Hur framstÀllsbarnkaraktÀrerna i dessa fyra barnböcker? Och vilken syn pÄ barn gestaltas genom dessakaraktÀrer? Resultatet av analysen blev att ingen av böckerna förmedlar endast en syn pÄ barnutan barnkaraktÀrerna framstÀlls pÄ flera olika sÀtt.

I detta examensarbete har fyra lÀroböcker i fysik för gymnasieskolan analyserats för att se hur dessa överensstÀmmer med Àmnesplanen i fysik och lÀroplanen för gymnasieskolan. Analysen har gjorts utifrÄn ett eget utvecklat analysverktyg som utgÄtt ifrÄn det centrala innehÄllet i Àmnesplanen, men Àven de kunskaper och förmÄgor i lÀroplanen som anses kunna visualiseras i en lÀrobok. Som ett komplement till analysen av lÀroböckerna intervjuades Àven tvÄ lÀroboksförfattare för att ge en inblick i hur styrande Àmnesplanen och lÀroplanen Àr vid utvecklandet av en lÀrobok. Analysen tillsammans med intervjuerna visar pÄ att Àmnesplanen och det centrala innehÄllet Àr starkt styrande över innehÄllet i lÀroböckerna. DÀremot förbises lÀroplanens kunskaper och förmÄgor, som analysen fokuserat pÄ, i större utstrÀckning dÄ lÀroboksförfattarna inte anser att dessa lÀmpar sig för en lÀrobok..

Syftet med denna undersökning Àr att undersöka hur lÀrare upplever anvÀndningen av skönlitteratur och romaner i undervisningen i allmÀnhet och i historieundervisningen i synnerhet, dÄ i form av historiska romaner. En kvalitativ undersökning har gjorts i form av fyra intervjuer som undersöker om historieundervisningen kan frÀmjas av historiska romaner som ett komplement i undervisningen och hur lÀrarna upplever den historiska romanens möjligheter att vÀcka elevernas intresse för Àmnet historia. I anslutning till detta har jag Àven gjort en mindre undersökning i form av en kvantitativ enkÀt om elevernas lÀsvanor. Undersökningen har sin utgÄngspunkt i de fyra inlÀrningsstilarna och i LÀrarnas Riksförbunds rapport som har undersökt elevers lÀsvanor. Undersökningens resultat visar pÄ att frÀmst bristen pÄ tid, lektionstimmar och de alltför stora klasserna gör att det Àr svÄrt att anvÀnda hela historiska romaner i historieundervisningen.

Syftet med arbetet Àr att undersöka hur manliga och kvinnliga pedagoger ser pÄ könsaspekten inom yrkesrollen. I litteraturgenomgÄngen behandlas olika teorier om mÀn och kvinnor i förskolan och hur samhÀllets normer och vÀrderingar har skapat de könsroller som finns ute pÄ vÄra förskolor. I litteraturgenomgÄngen bearbetas Àven varför det finns sÄ fÄ mÀn och hur mÀn kan motiveras att arbeta i förskolan. En kvalitativ undersökning har gjorts i form av intervjuer med Ätta pedagoger, varav fyra Àr kvinnliga och fyra Àr manliga pedagoger. Resultatet visar att alla respondenterna vill ha fler manliga pedagoger i verksamheten samt att nÄgra av dem har olika uppfattningar om vad som Àr viktigt i den pedagogiska verksamheten.