Miljön runt barnet har en stark pĂ„verkan pĂ„ leken. Syftet med studien Ă€r att belysa de platser pĂ„ förskolegĂ„rden som barnen vĂ€ljer bort. Hur ser miljön ut och fungerar kring dessa platser, vĂ€ljer flickor och pojkar bort olika platser och i sĂ„ fall varför? 31 barn pĂ„ tvĂ„ förskolor har intervjuats med kvalitativa intervjuer som bas. Även pedagogens tankar kring platsen har belyst.

Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att undersöka hur elevernas erfarenheter av populÀrkultur tar sig uttryck inom skolans ram samt vilka attityder detta möts av frÄn lÀraren. Materialet Àr insamlat frÀmst genom observationer av en klass i skolÄr fyra. Observationerna genomfördes under en vecka, i samtliga moment av elevernas skoldag, och kompletterades med att lÀraren och fyra elever intervjuades. Elevernas populÀrkulturella erfarenhet tog sig en mÀngd olika uttryck. Dessa yttryck anvÀndes huvudsakligen i syften som hade med socialisation, identitetsskapande och omvÀrldsorientering att göra. LÀrarens attityd visade sig till stor del stÀmma överens med skolans traditionella kultursyn, dÀr man anser sig företrÀda en majoritetskultur som bör överföras till eleverna och dÀr populÀrkultur rankas lÄgt. De övergripande slutsatserna av undersökningen Àr att det finns en diskrepans mellan skolans och elevernas kultur och att skolan har behov av att vidga sin kultursyn för att konstruktivt kunna bidra till den kulturella utvecklingen..

Det övergripande syftet med uppsatsen har varit att ge en blid av hur kurdiska invandrarflickor skapar en identitet i samband att de vÀxer upp i en annan kultur Àn deras förÀldrar gjort. Fokus riktas dÀrmed mot tvÄ delsyften: dels de begrÀnsningar och möjligheter att integreras i det svenska samhÀllet som flickorna har, dels vilken inverkan den dubbla kulturtillhörigheten har pÄ deras identitetsskapande. Studien var kvalitativ och hade en hermeneutisk ansats. Det empiriska materialet byggdes pÄ halvstrukturerade intervjuer med fyra kurdiska flickor som gÄr i Ärskurs nio i Fittjaskolan i Botkyrka kommun. Analysen har utförts utifrÄn tidigare forskning samt tvÄ teoretiska perspektiv: integrationsteori och identitetsteori.

Syfte: Syftet ?r att unders?ka om intag av m?ttat och flerom?ttat fett har olika effekt p? postprandiell inflammation, hos friska vuxna i ?ldrarna 18-70 ?r. Metod: F?r att genomf?ra denna systematiska ?versiktsartikel utf?rdes litteraturs?kningar i databaserna PubMed och Scopus. Specifika s?kblock skapades f?r varje databas f?r att identifiera vetenskapliga artiklar g?llande postprandiell inflammation efter intag av m?ttat eller flerom?ttat fett. Nyckelord som anv?ndes i s?kningen inkluderade ?fatty acid?, ?inflammation? och "postprandial". Titlar och abstrakt av de h?mtade artiklarna granskades f?r att bed?ma deras relevans f?r studiens syfte.

Studiens syfte Àr att undersöka elevers och lÀrares uppfattning om elevers utvecklingsmöjligheter pÄ de yrkesförberedande programmen, och om svensklÀrarna pÄ dessa program anser att deras arbetssÀtt frÀmjar och utmanar eleverna till högre betyg i svenskÀmnet. Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning dÀr vi anvÀnder oss av tvÄ olika datainsamlingsmetoder, enkÀter och intervjuer. VÄrt material bestÄr av 86 elevenkÀter, fyra lÀrarenkÀter, sex elevintervjuer och fyra lÀrarintervjuer. VÄra respondenter kommer frÄn tvÄ gymnasieskolor i södra Sverige. Resultatet visar att eleverna pÄ de skolor dÀr undersökningen gjorts överlag har möjlighet och kapacitet att höja sina betyg.

Syftet med arbetet Àr att utreda begreppet ordningsbetyg och belysa det ur olika infallsvinklar. Tanken Àr att ge lÀsaren en klarare bild av vilka fördelar och nackdelar det kan finnas med ett ordningsbetyg. Vidare vill vi undersöka vilka attityder det finns gentemot ett ordningsbetyg frÄn skolpersonals sida. Vi har intervjuat Ätta personer som befinner sig i olika skolmiljöer. Fyra pÄ högstadiet och fyra pÄ gymnasiet. I urvalsgruppen Äterfinns bÄde skolledare och lÀrare.

Denna studies syfte Àr att undersöka hur nÄgralÀrare i grundskolan har upplevtimplementeringen av det nya betygssystemet samt vad de anser om ett nyttbetygssystem och betygsÀttning frÄn och med Ärskurs 6.Organisationen av, och tanken bakom, implementeringen stÀllsi relation till lÀrarnas upplevelser samt tidigare forskning kringimplementering.Skolverket har, pÄ uppdrag av regeringen, utformat entrestegsmodell för implementeringen av Lgr 11 (LÀroplan för grundskolan 2011)och det nya betygssystemet. Större delen av ansvaret för hur arbetet ska se utpÄ lokal nivÄ ligger hos huvudmÀn, rektorer, och skolornas nyckelpersoner.Totalt har Ätta lÀrare frÄn fyra olika skolor i tvÄ olikakommuner medverkat i studien, varav fyra Àr nyckelpersoner pÄ respektive skola.Resultaten visar att lÀrarna generellt sett Àr positiva till reformen, men attimplementeringsarbetet Àr kraftigt ifrÄgasatt och i behov av förbÀttring..

Dagens samhÀlle krÀver att organisationer anpassar sig efter nya lagar, ny teknik och förÀndrade ekonomiska förhÄllanden för att överleva och vara konkurrenskraftiga, vilket i sin tur krÀver att verksamheter stÀndigt arbetar med kompetensutveckling. TillvÀgagÄngssÀttet kan skilja sig Ät mellan verksamheter, beroende pÄ deras mÄl och struktur. Syftet med vÄr undersökning Àr dÀrför att jÀmföra kompetensutvecklingsprocessen hos fyra olika organisationer, varav en kommunal-, en statlig- och tvÄ privata verksamheter. De frÄgestÀllningar som ligger till grund för studien Àr om, och i sÄ fall hur, kartlÀggningen av kompetens ser ut? Hur planeras och genomförs kompetensutvecklingen samt huruvida kompetensutvecklingen utvÀrderas och följs upp? Det empiriska materialet samlades in genom fyra intervjuer, en i vardera verksamhet.

Samskapande tillvÀgagÄngssÀtt i psykoterapi stÀller frÄgor om arten av psykotera--? peutisk kompetens. Enligt nyare forskning Àr den terapeutiska alliansen en av de allra viktigaste faktorerna för att förklara terapeutisk framgÄng. Den terapeutiska alliansen Àr en samskapad relation mellan terapeut och klient, dÀr bÀgge parter samverkar för ett gemensamt mÄl. SÄ vad Àr terapeutens bidrag i att skapa denna terapeutiska allians? Fyra halvstrukturerade intervjuer genomfördes med fyra erfarna familjeterapeuter, angÄende deras expertis.

Syftet med detta arbete Àr att ta reda pÄ gitarrlÀrares uppfattningar om konsekvenserna av hur olika digitala verktyg och sociala medier anvÀnds i gitarrundervisningen pÄ musikutbildningar pÄ olika nivÄer. För att uppnÄ detta syfte har jag intervjuat fyra verksamma gitarrlÀrare. Studien utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv och i resultatet visas att lÀrare, med hjÀlp av digitala verktyg och sociala medier, fÄr fler kÀllor att inhÀmta lektionsmaterial ifrÄn och att informationen Àr mer lÀttillgÀnglig nu Àn förr. Det framkommer ocksÄ av resultatet att lÀttillgÀngligheten kan vara nÄgonting negativt och kan lÀmna en frustration hos eleverna. En av de viktigaste slutsatserna Àr att lÀrare anser att undervisningen blir bÀttre med hjÀlp av digitala verktyg och sociala medier, om de anvÀnds pÄ rÀtt sÀtt..

Bakgrund: Antalet barn och ungdomar som deltar i organiserade idrotts- och fritidsaktiviteter ökar. Det ses ocksÄ en ökning av intensiv trÀning i yngre Äldrar. Detta kan leda till att barn och ungdomar utsÀtter sig sjÀlva för ökad risk för akuta skador och överbelastningsskador. Syfte: Att applicera och anpassa Oslo Sports Trauma Research Center (OSTRC) svenska enkÀt till ett pojklag inom juniorishockey under en fyraveckorsperiod samt att genomföra en skaderegistrering mot de fysiska hÀlsoproblemen (akut skada, överbelastningsskada och sjukdom) och belysa dessa inom juniorishockey. Material och metod: Samtliga spelarna i ett pojklag (Älder 15-18) i ishockey fick under fyra veckors tid fylla i OSTRC enkÀt en gÄng i veckan.

Uppsats för avlÀggande av filosofie kandidatexamen i KulturvÄrd, Bygghantverk, 27 hp, 2010.

Hypokondri eller hĂ€lsoĂ„ngest Ă€r ett syndrom dĂ€r individen tror sig vara drabbad av en allvarlig sjukdom. Ångesten och de beteenden som följer blir oftast sĂ„ pass problematiska att individen fĂ„r betydande funktions-nedsĂ€ttningar. Kognitiv beteendeterapi har i internationella studier visat pĂ„ mycket goda effekter vid behandling av hĂ€lsoĂ„ngest. Föreliggande pilotstudie hade i syfte att i samarbete med Karolinska sjukhuset dels ta fram och preliminĂ€rt utvĂ€rdera en sjĂ€lvhjĂ€lpsmanual för KBT vid hĂ€lsoĂ„ngest och dels att undersöka ifall KBT i grupp kan ge indikationer pĂ„ effekt vid behandling av hĂ€lsoĂ„ngest. Studien var utformad som en inomgrupps pretest- posttestdesign med baslinjemĂ€tning.

SammanfattningSvenska elever visar svaga resultat i algebra jÀmfört med elever i andra lÀnder. Bristande brÄkkunskaper skulle kunna vara en bakomliggande orsak till detta.Syftet med examensarbetet har varit att utifrÄn ett didaktiskt perspektiv studera hur fyra specifika pedagoger introducerar och bedriver sin brÄkundervisning i grundskolan. Min intention har varit att koppla resultatet frÄn min studie till styrdokument och forskning, för att se hur man kan bedriva en god brÄkundervisning som leder till ökad förstÄelse.OmrÄden som behandlas i uppsatsen Àr bland annat laborativ matematik, sprÄk och matematik, vardagsmatematik samt erfarenhetsbaserad undervisning.I genomförandet av studien har jag valt metoden self report. Studien Àr fenomenologisk, vilket innebÀr att man fokuserar mÀnniskors erfarenheter, upplevelser och uppfattningar. Vidare valde jag att fokusera kvalitet snarare Àn kvantitet, det var inte mÀngden informanter som var centralt utan innehÄllet i deras berÀttelser.Resultatet i studien visar att fyra specifika pedagoger med sÀrskilt engagemang hade sÄvÀl varierad som konkret, laborativ samt vardagsförankrad undervisning.

Den hÀr studien undersöker egna resurser och ideal som fyra studerande pÄ den grundlÀggande utbildningen i psykoterapi vid Sankt Lukas utbildningsinstitut ger uttryck för. Vidare intresserar sig studien för hur de fyra studerandes uttryckta resurser och ideal överensstÀmmer med CER-modellen av Skovholt och RÞnnestad. CER-modellen beskriver vad som gör en psykoterapeut framgÄngsrik, en sÄ kallad master therapist. Undersökningsmaterialet bestÄr av Ätta intervjuer som ingÄr i ett forskningsprojekt som Àr ett samarbete mellan Sankt Lukas utbildningsinstitut och Psykologiska institutionen vid Stockholms universitet och som fokuserar pÄ frÄgan: Vad hÀnder med studenter under en psykoterapi- och psykoterapeututbildning? Materialet har bearbetats enligt en deskriptiv metod och har sedan prövats mot CER-modellens kriterier.