Enligt kritisk rasteori Àr rasism en struktur som genomsyrar hela samhÀllet och upprÀtthÄlls av vardagsrasism. Föreliggande studie syftar dÀrför till att undersöka vita barns uppfattningar om "ras" i homogent vita förskolor i Sverige samt hur dessa kan pÄverkas genom bilderböcker. "Ras" ses hÀr som en förÀndringsbar social struktur som kategoriserar in (rasifierar) folk utifrÄn fysiska attribut och förestÀllningar om agerande och egenskaper utifrÄn dessa. UtifrÄn fenomenografiskt förhÄllningssÀtt görs studien pÄ 10 barn uppdelade pÄ tvÄ grupper genom att lÀsa sex bilderböcker med rasifierade huvudroller under fyra veckor. De tekniker som anvÀnds Àr fokusgrupp, i form av bokprat, och experimentorienterad bildsprÄksteknik.

Denna uppsats behandlar frÄgan om hur de fyra stora stockholmstidningarna Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Expressen och Aftonbladet beskrev gÀrningsmannen som den elfte december 2010 utförde ett terrordÄd i Stockholm. För att fÄ en sÄ tydlig beskrivning av gÀrningsmannen som möjligt behandlas Àven frÄgan om hur attacken beskrevs. Uppsatsen behandlar ocksÄ skillnaderna mellan hur morgontidningarna samt kvÀllstidningarna beskriver hÀndelsen.UtifrÄn artiklar, tagna frÄn en sjudagarsperiod frÄn varje tidning och med hjÀlp av en kvantitativ innehÄllsanalys visar studien pÄ att de fyra olika tidningarna framstÀllt gÀrningsmannen bÄde som en god och ond mÀnniska. Detta genom en stor mÀngd olika bÄde negativa och positiva personbeskrivningar. HÀndelsen beskrivs med ett femtiotal olika definitioner.

AbstractSyfteSyftet med denna studie var att studera fyra lÀrares uppfattningar om andrasprÄksbedömning inom Àmnet svenska som andrasprÄk. Bakgrunden till undersökningen Àr svÄrigheterna med att bedöma sprÄkkunskaper och sprÄkutveckling. Ett specifikt problemomrÄde Àr bedömningen av sprÄknivÄer vid inplacering och gruppering av elever som börjar studera svenska som andrasprÄk pÄ individuella programmets introduktionskurs för invandrare (IVIK), men Àven bedömningen i den löpande undervisningen. Fokus riktades pÄ det arbetssÀtt eller de underlag som tillÀmpades vid bedömning och möjliga sÀtt att utveckla bedömningsprocessen.MetodDen metod som tillÀmpades var halvstrukturerade intervjuer som genomfördes med fyra lÀrare som arbetade med att undervisa i svenska som andrasprÄk pÄ ett IVIK-program. Intervjuerna föregicks av en provintervju och merparten av frÄgorna hÀmtades frÄn en samtalsguide utgiven av Myndigheten för skolutveckling.ResultatResultaten visade att de underlag för bedömningar som anvÀndes var frÀmst elevernas prestationer i det dagliga arbetet.

Den dagliga kontakten mellan förÀldrar och pedagoger Àr en betydelsefull del i förskolans verksamhet. Barn vistas större delen av dagen pÄ förskolan och det Àr dÀrför viktigt att pedagoger och förÀldrar möts för att byta information om vad som sker, bÄde i förskolan och i hemmet.Syftet med undersökningen Àr att ge en bild av hur pedagoger och förÀldrar upplever den dagliga kontakten. Metoden vi anvÀnt oss av Àr kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger samt fyra förÀldrar vars svar vi sedan analyserat mot de teorier vi lyft fram. Materialet har diskuterats och analyserats utifrÄn vÄra frÄgestÀllningar.VÄrt resultat visar pÄ att bÄda parter uppfattar det dagliga mötet som viktigt. Pedagogerna hÀvdar att dialogen med förÀldrarna Àr betydelsefull och bör vara löpande, vilket pÄvisas i resultatet.

Bakgrund: Skandinavien blir allt mer mÄngkulturellt och Àven sjukvÄrden kommer i kontakt med andra kulturer. Sjuksköterskans ansvar utgÄr frÄn de mÀnskliga rÀttigheterna och bygger pÄ respekt för individen.Syfte: att belysa vÄrdpersonals erfarenheter och uppfattningar av mötet med patienter med invandrarbakgrund och deras anhöriga i vÄrden.Metod: En systematisk litteraturstudie gjordes. Nio artiklar inkluderades varav fem kvalitativa och fyra kvantitativa. Diskussionen utgick frÄn teori om interkulturell omvÄrdnadResultat: Under analysen framkom fyra teman. Kommunikation och kulturella skillnader inom omvÄrdnad var de tvÄ mest framtrÀdande.

Syftet med detta arbete var att undersöka hur pedagogen kan arbeta med vÀrdegrundsfrÄgor utifrÄn en saga och koppla detta till elevernas vardag. Den kvalitativa undersökningen gjordes under en treveckorsperiod i en förskoleklass. Undersökningsgruppen bestod av fyra slumpmÀssigt utvalda elever. Resultatet visade att tre av fyra elever ganska omgÄende förstod sagans innehÄll och budskap, medan en elev behövde lÀngre tid pÄ sig att se sambandet och förstÄ sagans budskap, det vill sÀga den vÀrdegrund som sagan ger uttryck för. Samtliga elever sÄg kopplingen mellan sagans budskap och den egna verkligheten.

Mitt syfte med uppsatsen Àr att undersöka hur den kenyanska skolan skildrar vÀst genom sina lÀroböcker. För att svara pÄ detta har jag formulerat tvÄ frÄgestÀllningar. Hur skildras vÀst i de kenyanska lÀroböckerna? och Hur beskrivs och skildras Kenyas och Afrikas relationer med vÀst i lÀroböckerna? Jag har anvÀnt mig av en kvalitativ analysmetod och utifrÄn ett analysverktyg, som jag formar utifrÄn teorier om ?vi och dom?, har jag sedan studerat böckerna. Mina valda böcker Àr de fyra vanligast anvÀnda i kenyanska High Schools.VÀst skildras relativt omfattande i alla de fyra böckerna och beskriver saker och relationer som pÄ nÄgot sÀtt har anknytning med Kenya och Afrika, mycket av skildringarna berör dÄ kolonialismen pÄ nÄgot sÀtt.

Syftet med arbetet Àr att utforma och genomföra ett test för fördröjd imitation och visuell uppmÀrksamhet hos barn i Äldern fyra till sju Är. Testet anvÀnde sig av objekt i olika handlingssekvenser. Deltagarna visades dessa och med hjÀlp av en ögonrörelsekamera kunde omrÄden för visuell uppmÀrksamhet identifieras. Studien har utförts som ett pilottest till en större studie vid Linköpings universitet. Testet omfattade Ätta deltagare och visade att den utformade proceduren fungerar bra, detta för att det tydde pÄ att det skett en imitation, att den visuella uppmÀrksamheten ligger pÄ relevanta omrÄden och att uppgifterna ej var för svÄra.

Denna uppsats behandlar frÄgan om hur de fyra stora stockholmstidningarna Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Expressen och Aftonbladet beskrev gÀrningsmannen som den elfte december 2010 utförde ett terrordÄd i Stockholm. För att fÄ en sÄ tydlig beskrivning av gÀrningsmannen som möjligt behandlas Àven frÄgan om hur attacken beskrevs. Uppsatsen behandlar ocksÄ skillnaderna mellan hur morgontidningarna samt kvÀllstidningarna beskriver hÀndelsen.UtifrÄn artiklar, tagna frÄn en sjudagarsperiod frÄn varje tidning och med hjÀlp av en kvantitativ innehÄllsanalys visar studien pÄ att de fyra olika tidningarna framstÀllt gÀrningsmannen bÄde som en god och ond mÀnniska. Detta genom en stor mÀngd olika bÄde negativa och positiva personbeskrivningar. HÀndelsen beskrivs med ett femtiotal olika definitioner.

Syftet med det hÀr examensarbetet var att undersöka hur verksamma gymnasielÀrare har för uppfattning av de mÀnskliga rÀttigheternas stÀllning i Àmnet samhÀllskunskap och om lÀraren anser att undervisningen om de mÀnskliga rÀttigheterna utvecklar elevernas demokratiska kompetens. Uppsatsen tar Àven upp hur mÀnskliga rÀttigheterna framtrÀder i styrdokumenten. Det framgÄr att dess position har förÀndrats över tid och har i de nya kurs och lÀroplanerna fÄtt en allt mer tydlig position. Undersökningen skedde med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med fyra verksamma lÀrare.Samtliga lÀrare som jag har intervjuat anser att demokrati och mÀnskliga rÀttigheter Àr nÄgot som hör ihop med demokrati och att undervisning om mÀnskliga rÀttigheter utvecklar elevernas demokratiska förmÄga. Kvantiteten och typ av undervisningen varierar mellan lÀrarna men ingen av lÀrarna undervisar mÀnskliga rÀttigheter pÄ regelbunden basis.Det vanligast förekommande Àr att undervisningen sker i samband med att lÀraren undervisar om demokrati. .

Nutrition spelar en avgörande roll för den Ă€ldre vĂ„rdtagarens hĂ€lsa och vĂ€lbefinnande. I och med att befolkningen i Sverige stiger i medellivslĂ€ngd ökar ocksĂ„ efterfrĂ„gan och behovet av vĂ„rd. Äldreomsorgen Ă€r av denna anledning en vĂ€xande verksamhet och distriktssköterskans roll, ansvar och kompetens gĂ€llande den Ă€ldre vĂ„rdtagarens nutritionsstatus kommer dĂ€rmed att efterlysas i större utstrĂ€ckning. Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskans erfarenhet av att stödja Ă€ldre vĂ„rdtagares nutrition i Ă€ldreomsorgen. UtifrĂ„n studiens syfte anvĂ€ndes forskningsintervjuer med kvalitativ induktiv ansats.

SyfteSyftet med studien var att undersöka hur energibalansmÀtning och aktivitetsregistrering med indirekt respiratorisk kalorimetri, accelerometer, kostdagbok och aktivitetsdagbok, uppfattades av överviktiga barn och tonÄringar och att jÀmföra uppfattningarna mellan barn i olika Äldrar och av olika kön. Metod129 överviktiga barn valdes ut med ett konsekutivt urval dÄ de kom för energibalansmÀtning pÄ Energimetaboliska laboratoriet vid Uppsala Universitet mellan 2008 och mars 2012. En enkÀt fylldes i av barnen efter att de genomgÄtt en mÀtdag pÄ laboratoriet samt fyra mÀtdagar sjÀlvstÀndigt i hemmet. EnkÀten innehöll elva frÄgor varav tio frÄgar handlade om de olika mÀtmetoderna som barnen genomgÄtt. Författarna koncentrerade sig pÄ fyra av dessa mÀtmetoder. FrÄgorna besvarades med hjÀlp av femgradiga skalor, varav resultaten sammanstÀlldes för en statistisk analys. ResultatHuvudresultatet visade att alla fyra mÀtmetoder uppfattades nÄgorlunda likvÀrdigt av barnen, oavsett kön.

Syftet med denna uppsats Ă€r att jĂ€mföra fundament i skriftlig andrasprĂ„ks- och förstasprĂ„ksproduktion. Åtta texter skrivna av elever i Ă„rskurs tvĂ„ pĂ„ gymnasiet utgör undersökningsmaterial. Fyra av eleverna lĂ€ser kursen svenska som andrasprĂ„k B, och fyra av eleverna lĂ€ser kursen svenska B. AndrasprĂ„kseleverna har bott i Sverige och anvĂ€nt det svenska sprĂ„ket frĂ„n fyra Ă„r till hela livet. I elevtexterna analyseras andelen subjektsfundament kvantitativt i förhĂ„llande till andelen övriga fundament.

I studien undersöks hur mÀnniskor som levt med en partner med alkoholbroende upplever svÄrigheterna med det samt Àven hur insikt om medberende kan komma till stÄnd samt hur insikten kan bidra till att förÀndra situationen. Studien undersöker Àven vilka faktorer som kan spela in för vÀndpunkter i medberoendet. Urvalet bestod av fyra personer som ansÄg sig vara medberoende. Med utgÄngspunkt frÄn studiens syfte valdes kvalitativa intervjuer som insamlingsmetod för att ta reda pÄ hur personer som lever/levt med en partner med ett alkoholberoende upplever sin situation som medberoende. Under november mÄnad Är 2005 genomfördes fyra intervjuer.

Vi har funnit att fyra faktorer tillsammans kan bidra till ett ökad CTR. Dessa Àr: design/utformning, mÄlgruppsanpassning, involvement och varumÀrkeskÀnnedom.