Syftet med vÄr studie var att ta reda pÄ hur arbetet gÄr till med UmeÄ-modellen som lÀs- och skrivinlÀrningsmodell samt vad olika lÀrare anser vara modellens för- och nackdelar.  För att ta reda pÄ olika lÀrares Äsikter om UmeÄ-modellen intervjuade vi Ätta yrkesverksamma lÀrare varav fyra som arbetar med modellen, fyra som inte arbetar med den samt en lÀs- och skrivmentor. VÄrt resultat visade att de som anvÀnder UmeÄ-modellen arbetar noggrant efter den och ser mÄnga fördelar med modellen. De som dÀremot inte anvÀnder UmeÄ-modellen har svÄrare att se fördelar med modellen och anvÀnder sig i stÀllet av delar av olika ljudenliga lÀs- och skrivinlÀrningsmodeller. Nackdelar som framkom var att UmeÄ-modellen Àr för strikt, det krÀvs gedigen utbildning samt att det saknas lÀromedel.  .

Den hÀr uppsatsen handlar om hur förskollÀrare idag upplever samarbetet mellan förskola och hem, deras beskrivning av förutsÀttningar för ett gott samarbete och vilken betydelse den nya reviderade lÀroplanen (Lpfö98/10) har för samarbetet.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur förskollÀrare upplever samarbetet hem- förskola. Den empiriska delen grundas pÄ sex intervjuer med förskollÀrare som har avlagt sin examen under fyra olika decennier. Intervjuerna har genomförts med fokus pÄ att lyfta fram deras syn pÄ de barndomssociologiska begreppen being och becoming (med svensk översÀttning varandesyn och projektsyn) och frÄgor kring just samarbetet förskola - hem.De fyra teman som uppstod ur analys av intervjuresultatet var: 1. VÀxelverkan mellan being och becoming, 2. Samarbete pÄverkat av den dagliga dialogen och förskollÀrares uppdrag, 3.

Tidigare forskning har visat att positiv energi pĂ„verkar bĂ„de vĂ„rt eget och andras vĂ€lmĂ„ende. Studiens syfte var att öka förstĂ„elsen gĂ€llande begreppet positiv energi, undersöka vilka faktorer som kan ge mĂ€nniskor förhöjd grad energi och om det finns möjlighet att dra fördel av energin. Induktiv tematisk analysmetod med explorativ ansats valdes för studien. Åtta deltagare handplockades. Fyra av deltagarna skulle subjektivt uppfattas av sin vĂ€n inneha förhöjd grad energi (mer) jĂ€mfört med genomsnittet, fyra av deltagarna lĂ„g grad (mindre).

Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att arbeta inom palliativ vÄrd utifrÄn de fyra hörnstenarna samt beskriva vilka copingstrategier sjuksköterskan anvÀnder i den palliativa vÄrden.Vidare var syftet att granska litteraturstudiens ingÄende artiklars kvalité med avseende pÄ den metodologiska aspekten urval. Litteraturstudien var av en deskriptiv design som sammanstÀllts av 13 kvalitativa artiklar sökta i databaserna PubMed och Cinahl samt genom manuell sökning. Huvudresultatet visade att sjuksköterskorna upplevde att en god kommunikation var betydelsefull i arbetet utifrÄn de fyra hörnstenarna; symtomkontroll, teamarbete, kommunikation och relation samt stöd till nÀrstÄende i den palliativa vÄrden. Arbetet utifrÄn hörnstenarna upplevdes fungera bra i flera avseenden, dock uppstod svÄrigheter i vÄrden vilket sjuksköterskorna hanterade genom anvÀndning av en emotionsfokuserad, meningskapande och/eller problemfokuserad coping. Av samtliga artiklar tillÀmpade tre ett strategiskt urval, en ett bekvÀmlighetsurval och en ett teoretiskt urval.

Föreliggande studien Àmnar utreda fyra lÀrares förhÄllande till den musikintegrering som för samtliga teoretiska Àmnen anges i Lgr11, samt vilka förutsÀttningar de upplever som nödvÀndiga för att bedriva denna form av undervisning. Resultaten jÀmförs med aktuell internationell forskning och granskas ur ett sociokulturellt perspektiv. Empirin för studien har insamlats genom fyra kvalitativa intervjuer med lÀrare som samtliga undervisar i teoretiska Àmnen i Ärskurserna 1-4. Resultatet delger att lÀrarna i studien i mycket liten utstrÀckning, eller ingen alls, har erhÄllit utbildning för att bedriva musikundervisning. SÄledes bedrivs denna undervisning i olika grad och med lÀrares enskilda musikkunskap som grund.

Syftet med vÄrt arbete Àr att ta reda pÄ pedagogers förhÄllningssÀtt till utomhuspedagogik, utomhusdidaktik och deras roll i utomhusverksamheten. Vi gjorde en jÀmförelse mellan fyra olika förskolor, tvÄ kommunala I Ur & Skur förskolor och tvÄ förskolor som har utomhusverksamhet som profil. Undersökningen bygger pÄ intervjuer med fyra pedagoger samt observationer av pedagogernas arbetssÀtt. VÄr undersökning visade att samtliga pedagoger sÄg förskolegÄrden som nÀrmiljö och anvÀnde den i sitt utomhusdidaktiska arbete. De anvÀnde Àven andra delar av nÀrmiljön i sin utomhusverksamhet, sÄsom nÀrliggande parker och lekplatser.

Bakgrund: Att möta anhöriga Àr en del inom akutsjukvÄrden. Det finns och kommer alltid att finnas anhöriga runt patienterna som vÄrdas för livshotande tillstÄnd. Det Àr dÀrför vÀldigt viktigt att bemöta dem pÄ rÀtt sÀtt. Enligt tidigare avhandling finns det fyra huvudbehov att uppfylla hos anhöriga. Syfte: Vad har anhöriga för upplevda behov vid mötet med akutsjukvÄrden? Hur vÀl stÀmmer Burr?s fyra huvudbehov, behovet av information - att fÄ veta, behovet av att fÄ vara tillsammans med eller i nÀrheten av patienten, behovet av att fÄ hoppas och behovet av att fÄ stöd, överens med tidigare forskning? Metod: Utfördes som litteraturstudie baserad pÄ tolv artiklar, bÄde kvalitativa och kvantitativa.

I detta arbete har en studie om kunskapsutbytet mellan mentorer och adepter genomförts. De medverkande i studien Àr alla mentorer och adepter som har meverkat i ett mentorskapsprojekt som riktade sig till personalvetarstudenter. Studenterna parades slumpmÀssigt ihop med yrkesverksamma mentorer frÄn arbetslivet. Syftet med vÄr studie var att ta reda pÄ effekterna av ett mentorskapsprojekt i form av vilket kunskapsutbyte som skedde och kan ske mellan adepter och mentorer. Detta genom att ta reda pÄ mentorernas och adepternas egna uppleverlser kring deras kunskapsbidrag samt den kunskap de sjÀlva ha fÄtt genom mentorskapsrelationen.

I vÄrt arbete har vi undersökt instÀllningen till och kunskapen om pedagogiskt drama hos fyra slumpvis utvalda pedagoger i förskola och grundskolans tidigare Är. Vi har Àven undersökt om de anvÀnder sig av det i sin verksamhet, hur de i sÄ fall anvÀnder sig av det och om de Àr medvetna om att det Àr pedagogiskt drama de anvÀnder sig av. Vi har ocksÄ haft för avsikt att försöka tydliggöra för lÀsaren vad pedagogiskt drama innehÄller. VÄr undersökning har vi gjort med hjÀlp av kvalitativa djupintervjuer med de fyra pedagogerna. I vÄr litteraturgenomgÄng definierar vi först orden drama och pedagogiskt drama för att göra innebörden av dessa ord tydliga och förstÄliga.

I detta arbete har en studie om kunskapsutbytet mellan mentorer och adepter genomförts. De medverkande i studien Àr alla mentorer och adepter som har meverkat i ett mentorskapsprojekt som riktade sig till personalvetarstudenter. Studenterna parades slumpmÀssigt ihop med yrkesverksamma mentorer frÄn arbetslivet. Syftet med vÄr studie var att ta reda pÄ effekterna av ett mentorskapsprojekt i form av vilket kunskapsutbyte som skedde och kan ske mellan adepter och mentorer. Detta genom att ta reda pÄ mentorernas och adepternas egna uppleverlser kring deras kunskapsbidrag samt den kunskap de sjÀlva ha fÄtt genom mentorskapsrelationen.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur sex förÀldrar uppfattar begreppet förÀldrasamverkan. Till hjÀlp att undersöka detta anvÀndes en fenomenografisk ansats och det utfördes sex intervjuer med förÀldrar frÄn samma kommun. Fyra kategorier uppstod och dessa var följande: bara barnen har det bra, förÀldragemenskap, engagerade pedagoger och viljan att pÄverka förskolan. FörÀldrarna ansÄg alltsÄ att det var viktigt att deras barn hade det bra pÄ förskolan. Begreppet kunde ocksÄ betyda förÀldragemenskap mellan förÀldrarna pÄ förskolan.

Titel: Andra rangens val, andra rangens rapportering? En jÀmförelse avlokalrapportering frÄn Svenska och Norska val.Författare: Erik Westergren-MörtbergKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionenför journalistik och masskommunikation vid Göteborgs UniversitetTermin: Höstterminen -10Handledare: Bengt JohanssonAntal ord: Ca 18000 ord.Syfte: Att genom en jÀmförelse av Svenska och Norska dagstidningars innehÄll dagarna före ett lokalval, avgöra hur gemensam respektiveseparata valdagar pÄverkar lokaltidningarnas rapportering om lokalpolitiska frÄgor.Metod: Kvantitativ metod. Textanalys av 630 artiklar frÄn fyra tidningar frÄnSverige och Norge.Material: Samtliga politiska artiklar frÄn 14 nummer av fyra tidningar. Totalt630 artiklar frÄn 56 nummer fördelade över fyra tidningar, tvÄ frÄn Sverige och TvÄ frÄn Norge.FrÄn Sverige:Skaraborgs AllehandaBorÄs TidningFrÄn Norge:Romerikes BladFedrelandsvennenResultat: Studien visar att de norska tidningarna prioriterar kommunalvalet högre Àn de svenska tidningarna. Det kommunala materialet Àr större,högre prioriterat och mer synligt i de norska tidningarna.

Syftet med denna studie Àr att studera förskollÀrares och barnskötares uppfattningar kring lekens betydelse för barns lÀrande samt att jÀmföra om det framtrÀder nÄgra likheter eller skillnader i deras uppfattningar. Som metod i denna kvalitativa studie har intervjuer anvÀnts. Fyra förskollÀrare och fyra barnskötare har intervjuats. I resultatet framkom att leken och lÀrandet hör ihop och att dessa tvÄ begrepp uppfattas gÄ "hand i hand med varandra". Det var flera likheter Àn skillnader i förskollÀrares och barnskötares syn pÄ lekens betydelse för lÀrandet.

Det jag har gjort Àr att jÀmföra innehÄllet i fyra lÀroböcker i SamhÀllskunskap A för gymnasiet. För att uppnÄ det syftet har en komparativ metod anvÀnts. Det omrÄde som har valts Àr politik. Inom politikomrÄdet Àr det politiska ideologier och partier, det svenska statsskicket och internationell politik vilka varit föremÄl för mitt intresse. Min ambition var att se hur de lyckades uppfylla fyra utvalda kursmÄl för SamhÀllskunskap A.

Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka om det finns ett samband mellan nominalfraskonstruktion och betygsnivÄ pÄ Tisus. Studien genomförs pÄ Ätta texter hÀmtade frÄn delen för skriftlig fÀrdighet av Test i svenska för universitets- och högskolestudier (Tisus). Fyra av texterna Àr godkÀnda och fyra underkÀnda och det Àr okÀnt för mig vilka de godkÀnda Àr under studiens gÄng. Performansanalys anvÀnds som modell för att besvara frÄgorna som delats upp i en kvantitativ och en kvalitativ analysdel. UtifrÄn resultatet av de bÄda metod- och analysdelarna har jag bedömt vilka fyra som Àr de godkÀnda.