Uppsatsen Àr en kvalitativ litteraturstudie dÀr fem vetenskapliga artiklar uppsökta i vetenskapliga databaser ligger som grund. Syftet Àr att ta reda pÄ skillnaderna mellan olika förslutningsmaterial för vinflaskors inverkan pÄ vinets sensoriska egenskaper efter lagring pÄ flaska. De förslutningsmaterial som mest fokuseras pÄ Àr syntetkorkar, naturkorkar, tekniska korkar och skruvkorkar. Det konstateras att förÀndringarna hos vinet tycks ligga i relation till den mÀngd syre som kommer in genom förslutningen och den mÀngd svaveldioxid som slipper ut. FörÀndringarna beror till stor del pÄ oxidation men Àven pÄ andra kemiska reaktioner i vinet.

Syftet med detta arbete Àr att försöka ta reda pÄ om det finns nÄgra skillnader mellan kvinnliga och manliga lÀrares ledarstil i klassrummet och om eleverna uppfattar det. Bakgrunden till arbetet Àr att antalet mÀn i skolan Àr lÄgt i förhÄllande till antalet kvinnor. Ur ett historiskt perspektiv har lÀraryrket förÀndrats frÄn att ha varit ett typiskt mansdominerat yrke till att domineras av kvinnor. Arbetet belyser en lÀrarens uppgift som ledare och vad det innebÀr. I litteraturgenomgÄngen framgÄr att bÄde mÀn och kvinnor behövs i skolan som goda förebilder för eleverna och att det finns skillnader mellan kvinnor och mÀn.

I fokus för vÄr studie stod konsumenters kvalitetsupplevelser avseende produkter i dagligvaruhandeln och dÄ specifikt konsumentegenskaper samt konsumenters upplevelser och anvÀndning av yttre signaler. I vÄrt arbete utgick vi frÄn huvudfrÄgestÀllningarna: ?Hur pÄverkar egenskaper hos konsumenten dennes upplevelse och anvÀndning av yttre kvalitets-signaler?? och ?Hur anvÀnder konsumenten dessa kvalitetssignaler i ett kvalitetsskapande samman-hang?? VÄr delfrÄgestÀllning löd: ?Skiljer sig konsumentens upplevelse av kvalitet Ät nÀr det gÀller egna mÀrkesvaror gentemot dennes upplevelse av kvalitet hos övriga varumÀrken?? VÄrt syfte med studien var att studera konsumenters upplevelser av kvalitet utifrÄn ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt, vilket vi ansÄg gav en ökad förstÄelse av de faktorer som medverkar till att forma konsumenters kvalitetsupplevelser. Vi avsÄg ocksÄ skapa en mer integrerad bild av kvalitetsupplevelsen. Detta genom att vi tog hÀnsyn sÄvÀl till egenskaper hos konsumenten som till situationsbundna faktorer.

Syftet med uppsatsen Àr att teoretiskt avgöra om underrÀttelsefrÄgorna, de Ätta s-en, tillsammans kan utgöra en grund för val av sensorkombinationer. FrÄgorna skall svara mot den frÄgestÀllning beslutsfattaren stÀller till ledningsstödsystemet för att uppnÄ framtida förmÄgor. Uppsatsen har inledningsvis utvecklat tre av de förmÄgor som projekt FoRMA redovisar i sin rapport, avseende FM framtida förmÄgor Är 2010. FörmÄgorna Àr identifiering, att verifiera före en insats och kunna bekrÀfta och dokumentera verkan av en insats. I uppsatsen behandlas endast elektrooptiska och elektromagnetiska sensorer som utifrÄn sina egenskaper delas in i olika sensorklasser.

LÀroplanen för grundskolans tidigare Är 2011 uppmanar personalen i skolan att utveckla ett entreprenöriellt förhÄllningssÀtt hos eleverna.  Skolverket menar att entreprenörskap ska löpa som en röd trÄd genom hela skolan och förutsÀttningen Àr att lÀrarna Àr bekvÀma med begrepp som entreprenörskap och entreprenöriellt lÀrande. Studien syftar till att undersöka vilka arbetsformer som anses entreprenöriellt lÀmpliga. Genom kvalitativa intervjustudier uppmÀrksammas hur fem lÀrare resonerar kring val av arbetsformer för att stimulera entreprenöriella kompetenser. LÀrarna finner det viktigt att utveckla egenskaper hos elever sÄsom kreativitet, lusten att skapa och förmÄgan att ta initiativ och göra idéer till handlingar. Detta bör ske genom skapande aktiviteter som vÀljs utifrÄn demokratiska former med elevinflytande för att skapa delaktighet och engagemang. LÀrarens ses agera som en coach som aktivt uppmuntrar och vÀgleder eleverna i arbetsprocessen, för att lyfta fram deras kvalitéer och kompetenser i entreprenöriellt arbetssÀtt.

En meandrande Ä Àr en miljötyp som bidrar till hög biologisk mÄngfald. I mÄnga fall har dessapÄverkats av mÀnniskan genom utrÀtning och uppdÀmning av det flödande vattnet, vilket harsÀnkt de biologiska vÀrdena. Sedan 1980-talet har det funnits planer pÄ att göra en del av denmeandrande MoraÄn i SödertÀlje till ett naturreservat. DÄ samlad, detaljerad dokumentationom omrÄdet saknades och Än Àr utpekad som ett sÀrskilt kÀnsligt omrÄde med hÀnsyn tillhavsöring och dess reproduktion i Stockholms lÀn, gjordes dÀrför i maj 2010 enbiotopkartering. UtifrÄn berÀkningar och bedömningar om vattendragets fysiska egenskapergjordes sedan bedömningar om öringbiotoperna lekomrÄden, uppvÀxtomrÄden samtstÄndplatser.

Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka beteenden och egenskaper hos en ledare (chef pÄ ett företag) som har en positiv inverkan pÄ de anstÀlldas hÀlsa och dÀrigenom belysa chefskapets roll som hÀlsofaktor.1. Vilka ledarbeteenden/egenskaper vÀrderar de anstÀllda högst och kan man se ett mönster bland dessa?2. Hur ser cheferna sjÀlva pÄ sitt ledarskap och dess pÄverkan pÄ personalens hÀlsa?3.

Sveriges LÀnsstyrelser har fÄtt i uppdrag av regeringen att samordna sina webbplatser. Dessa ska vara utformade med hÀnsyn till medborgarnas behov och förutsÀttningar vilket innebÀr att de mÄste vara tillgÀngliga, tekniskt funktionella samt anvÀndaranpassade. Mitt uppdrag har varit ge LÀnsstyrelsen i VÀsterbotten kunskap om vem deras webbplatsbesökare Àr, vad besökarna tycker om webbplatsens utformning och innehÄll samt ta reda pÄ vad som besökarna Àr mest nöjda med pÄ webbplatsen. Resultatet av utvÀrderingen kommer att anvÀndas i diskussionen med de övriga LÀnsstyrelserna nÀr de ska enas om de nya webbplatsernas gemensamma innehÄll och struktur.Undersökning genomfördes i form av en webbenkÀt pÄ VÀsterbottens LÀnsstyrelses webbplats. EnkÀten har besvarat frÄgorna om vem som besöker denna webbplats och vad de tyckte om den.

Syftet med arbetet Àr att visa vilka fördelar respektive nackdelar ett heltÀckande DNA-register skulle kunna innebÀra. Dagens lagstiftning innebÀr att DNA-prov fÄr tas pÄ alla som Àr skÀligen misstÀnkta för brott, Àven om det inte Àr nödvÀndigt för utredningen av brottet. LagÀndringen innebÀr dessutom att DNA-prov Àven skall fÄ tas pÄ personer som inte Àr skÀligen misstÀnkta för brott om syftet Àr att underlÀtta identifiering vid utredning av ett brott som kan leda till fÀngelse. Ett heltÀckande register skulle innebÀra att polisen inte skulle behöva ta DNA-prov av misstÀnkta utan direkt kunna jÀmföra spÄr frÄn en brottsplats mot det heltÀckande registret. Av det material som vi har tagit del av under arbetets gÄng har de som varit negativt instÀllda till ett heltÀckande register förutspÄtt att det skulle vara ett hot mot vÄr integritet genom att genetiska egenskaper lagras.

Avkastning och risk för en aktiefond styrs generellt av flera direkta och indirekta mekanismer, exempelvis relaterade till nationella makroekonomiska faktorer sÄsom rÀnteförÀndring och inflation. Utöver makroekonomiska faktorer finns indirekt mikroekonomisk pÄverkan, exempelvis relaterad till riskaversion, preferenser och irrationellt beteende hos individen. DÀrtill pÄverkas aktiefondernas avkastning och risk av övergripande internationella konjunkturcykler, inkluderande internationell makroekonomi.Studien som hÀr presenteras fokuserar pÄ att undersöka och kvantifiera hur bakgrund och egenskaper hos fondförvaltare systematiskt pÄverkar avkastning och riskexponering för 42 aktivt förvaltade svenska aktiefonder. Undersökningen inkluderar utbildningsnivÄ, kön, Älder och erfarenhet hos ansvarig fondförvaltare som förklarande variabler, samt avkastning, risk och riskjusterad avkastning som beroende variabler. Studien anvÀnder Sharpekvot, Treynorkvot och Jensens alpha som vÀrderingskvoter för att ÄskÄdliggöra riskjusterad avkastning över tid.

Denna studie undersöker Amigos tres (2010), en lÀrobok i spanska som frÀmmande sprÄk för den svenska grundskolan. Syftet Àr att fÄ kunskap om hur genus skildras och i vilken utstrÀckning könsroller skiljer sig frÄn normer och stereotyper, funktioner och lÀgen mellan könen. Fokus har Àven varit pÄ vilka sammanhang manliga och kvinnliga karaktÀrer finns, i vilken utstrÀckning och pÄ vilket sÀtt beskrivningarna skiljer sig frÄn den stereotypa bilden av manligt och kvinnligt. En kvalitativ textanalys har gjorts. Den teoretiska utgÄngspunkten har varit frÄn Yvonne Hirdmans (2012) teori om manligt och kvinnligt, och Maria Nikolajevas (1998) forskning om egenskaperna som ofta tillskrivs flickor och pojkar.

Företag brukar ge ut övergripande mÄl och arbetsbeskrivningar, det vill sÀga funktionella roller, till sin personal. Dock Àr det lÀtt hÀnt att individer och grupper kan finna andra mÄl och roller, vilket kan leda till att arbetsgruppens medlemmar strÀvar Ät olika hÄll. VÄrt syfte Àr sÄledes att analysera vilka mÄl och roller individen kan ha i en arbetsgrupp samt hur detta kan pÄverka individen och samarbetet inom gruppen. Den metod vi har tillÀmpat grundar sig i en kvalitativ ansats, dÄ det Àr fördelaktigt inom studier av arbetsmiljö, roller och gruppers vanor och beteenden. Vi har sÄledes observerat en arbetsgrupp och dess kommunikation samt genomfört intervjuer med nyckelpersoner.

Hos LuCoil Steel AB, dotterbolag till SSAB TunnplÄt AB, vÀrmebehandlas bl.a. stÄl för att ge det speciella egenskaper som gynnar dess formbarhet vid efterföljande behandlingar. Denna vÀrmebehandling av stÄlet som kallas för mjukglödgning eller sfÀroidiseringsglödgning Àr en vÀldigt tidskrÀvande process, dÀr strukturella förÀndringar i materialet sker och utvecklas med tiden. Syftet med detta arbete har varit att hitta optimala vÀrmebehandlingscykler för fyra olika stÄlsorter dÀr kraven pÄ materialegenskaperna uppfylles och samtidigt undersöka hur utvecklingen av mikrostrukturen med tiden pÄverkar dess egenskaper. För att simulera den industriella glödgningsprocessen hos LuCoil utfördes försök i en laboratorieugn och vidare utfördes hÄrdhetsprov, dragprov och analyser av mikrostrukturen i svepelektronmikroskop för varje glödgat material.

Syftet med arbetet Àr att fÄ en förstÄelse för moss-sedumtakets bullerdÀmpande egenskaper. Jag kommer Àven att försöka förutsÀga med hjÀlp av akustikteori vilken utav de tvÄ olika uppbyggnadssystemen av moss-sedumtak som ger den bÀsta bullerdÀmpande effekten.MÀtningarna kommer att bestÄ i att registrera ljudtrycksnivÄn i rummet, vid varje oktavband i frekvensomrÄdet 125-4000 Hz. Först utan moss-sedummattan och sedan med moss-sedum mattan. Storleken pÄ differensen i ljudnivÄn ger en bild av i vilket frekvensomrÄde som ljudabsorptionen Àr effektivast. För att ytterliggare öka förstÄelsen för hur moss-sedum absorberar ljud sÄ kommer Àven absorptionsfaktorn att berÀknas.

Sjuksköterskeprofessionen innebÀr att vara ledare i klinisk verksamhet och sjÀlvstÀndigt ansvara över patientomvÄrdnad. Syftet med denna studie var att beskriva den kliniska sjuksköterskeledarens roll i omvÄrdnad. Syftet besvarades utifrÄn tvÄ frÄgestÀllningar som fokuserade pÄ ledarens önskvÀrda egenskaper samt hur sjuksköterskans ledarskap pÄverkar omvÄrdnad. Studien genomfördes som en systematisk litteraturöversikt dÀr sexton vetenskapliga artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats analyserades. Resultatet för frÄgestÀllning ett visade att en önskvÀrd ledare har en omfattande kunskap och en förmÄga till god kommunikation samt kan stödja och bidra till utveckling.