Föreliggande rapport utgör underlag för LÀnsstyrelsen i Gotlands lÀns skogsvÄrdsfunktions skogliga lÀnsprogram för perioden 2000-2010. Det skogliga lÀnsprogrammet avser att belysa frÄgor som rör skogen och skogsnÀringen i lÀnet. En betydande del skall Àgnas Ät att beskriva skogsbrukets förutsÀttningar som sedan kommer att ligga till grund för formulering av ett antal mÄlsÀttningar för den skogliga verksamheten. Gotland skiljer sig frÄn övriga Sverige i mÄnga avseenden. Ur skoglig synvinkel Àr det frÀmst det extremt maritima klimatet, den kalkrika berggnmden, det tunna jordtÀcket och den lÄga mÀngden nederbörd under vegetationsperioden som drar till sig uppmÀrksamheten.

Diabetes Àr en av de stora folksjukdomarna och i Sverige berÀknas det finnas minst 350 000 mÀnniskor med diabetes. Typ 2-diabetes Àr den vanligaste formen och utgör cirka 90 % av alla diabetesfall. Diabetes Àr förenat med mÄnga följdsjukdomar och för tidig död. Detta ger upphov till betydande samhÀllskostnader. Socialstyrelsen har utformat nationella riktlinjer som ska ligga till grund för vÄrdprogrammen i respektive landsting.

BÄde i Sverige och internationellt anvÀnds termen ?rÀtt till hÀlsa? för att beskriva allmÀnhetens intresse av att Ätnjuta högsta tillgÀngliga standard av vÄrd och hÀlsa. Termen Äterfinns i svensk grundlag, i internationella konventioner som Sverige ratificerat och i allmÀnna deklarationer som anvÀnds vÀrlden över. Inom svensk förvaltningsrÀtt anvÀnds termen ?rÀttighet? som en i lag noggrant specificerad skyldighet, vars utövande kontrolleras av ett statligt organ.

REFERATDet första ryttaren lÀr sig nÀr den ska börja rida Àr hur den ska sitta i sadeln. De gamla grekerna anvÀnde sig av en typ av sits till hÀst som pÄminner om den sits vi anvÀnder oss av idag. Denna grundsits kallas lodrÀt sits. Ryttaren mÄste lÀra sig vara i balans med hÀsten i den lodrÀta sitsen för att kunna komma till inverkan. Ryttarens balans ska komma frÄn mellandelen och sitsövningar kan stabilisera denna.Det primÀra syftet med denna studie var att se om en person med bra balans pÄ marken uppvisar en balanserad sits till hÀst och om en ridlÀrares bedömning av ryttarens balans överensstÀmmer med resultatet frÄn balansen pÄ marken och till hÀst.

Varför vÀljer företagen inom tillverkningsindustri- och energibranschen att tillÀmpa frivilligt hÄllbarhetsarbete och tillhandahÄlla frivillig hÄllbarhetsredovisning? Vilka Àr deras drivkrafter? För de flesta förefaller det vara en sjÀlvklarhet att det Àr en frÄga om lönsamhet, men vilka bakomliggande faktorer kan ge en bredare förklaring till varför tillÀmpningen av hÄllbarhetsaspekterna Àr sÄ pass relevanta för lönsamheten? Vi har studerat ett flertal pÄverkningsbara element för att ge lÀsaren en djupare förstÄelse kring varför företag arbetar med frivilliga hÄllbarhetsaspekter. Intressenternas, konkurrensförhÄllandets och enskilda kritiska hÀndelsers pÄverkan Àr faktorer som stÀllts i fokus. Vidare har vi Àven granskat betydelsen av GRI:s riktlinjer för hÄllbarhetsredovisning och FN:s Global Compact innehÄllandes principer för en hÄllbar utveckling samt undersökt kopplingen mellan hÄllbarhetsaspekternas tillÀmpning och företagens vitala strÀvan efter livsnödvÀndiga resurser. Som stöd för vÄra resonemang har vi anvÀnt oss av fyra organisatoriska teorier, legitimitetsteorin, intressentteorin, den nyinstitutionella teorin och resursberoendeteorin.

Antalet frivilliga ökar alltmer och dÀrmed stÀlls det alltfler krav pÄ frivilligledare/ledare inom ideella organisationer. Min förförstÄelse Àr att ledare inom ideella organisationer ska vÀrna om de frivilliga, motivera, ?hÄlla lÄgan uppe? och stödja ?eldsjÀlarna?. DÄ det inte finns mycket skrivet om hur frivilligledare/ledare inom Röda Korset gÄr tillvÀga för att leda frivilliga, Àr syftet med studien att belysa hur ledare inom en ideell organisation, Röda Korset, ?leder? de frivilliga som ingÄr i organisationen och hur ledarna ser pÄ sitt ledarskap.

Att leva som anhörig till missbruk antar vi inte Àr lÀtt, dÄ den anhörige ses som en ?grupp? mÀnniskor, som vi tror ?glöms? bort pÄ ett eller annat sÀtt nÀr man talar om missbruk/missbrukare. Vi vet att anhöriga Àr en stor grupp, som lever kring varje missbrukare, det kan röra sig om fem stycken anhöriga kring en missbrukare. Genom dessa siffror kan vi förstÄ att anhörig gruppen Àr större Àn missbrukar gruppen. Vi tycker det Àr konstigt att inte det lyfts fram mer vad den anhöriga har att berÀtta, vilken erfarenhet och kunskap de har inom Àmnet om den missbrukande.

Att leva som anhörig till missbruk antar vi inte Àr lÀtt, dÄ den anhörige ses som en ?grupp? mÀnniskor, som vi tror ?glöms? bort pÄ ett eller annat sÀtt nÀr man talar om missbruk/missbrukare. Vi vet att anhöriga Àr en stor grupp, som lever kring varje missbrukare, det kan röra sig om fem stycken anhöriga kring en missbrukare. Genom dessa siffror kan vi förstÄ att anhörig gruppen Àr större Àn missbrukar gruppen. Vi tycker det Àr konstigt att inte det lyfts fram mer vad den anhöriga har att berÀtta, vilken erfarenhet och kunskap de har inom Àmnet om den missbrukande.

Studiens syfte var att analysera utvalda domar frÄn Europadomstolen mot Sverige, gÀllande artikel 6i Europakonventionen. Det hÀr Àr ett relativt ?nytt? forskningsfÀlt men den forskning som genomförtsvisar att individens grundlÀggande rÀtt till rÀttvis rÀttegÄng krÀnks. De vanligaste orsakerna Àratt domstolarnas handlÀggningstider drar ut pÄ tiden samt domar faststÀlls utan muntlig förhandlinghÄlls. Sedan 1951 har Europakonventionen funnits för att försÀkra individens grundlÀggande rÀttighetensom till exempel alla individers rÀtt till rÀttvis rÀttegÄng.

Historiskt sett har mÄlsÀgandens samtycke sannolikt i alla tider haft nÄgon, om Àn varierande, betydelse för gÀrningsmannens straffansvar men frÄgan har i modern tid sÀllan prövats i rÀttstillÀmpningen. Mot bakgrund av framförallt NJA 1993 s. 553 tycks emellertid invÀndningen om samtycke ha blivit allt vanligare frÄn försvarsadvokater vid misshandelsbrotten. Uppsatsens syfte Àr mot denna bakgrund att belysa den straffrÀttsliga ansvarsfrihetsgrunden samtycke i 24 kap. 7 § BrB och dess betydelse vid framförallt misshandelsbrotten i 3 kap.

Redan 1992 omsatte de ideella organisationerna i Sverige cirka 60 miljarder kronor motsvarande 4% av Sveriges BNP. En ideell organisation kan kortfattat beskrivas som formell(institutionaliserad till viss del), privat (separerad frÄn stat), utan vinstintresse, sjÀlvstyrd och frivillig. För en ideell organisations verksamhet Àr volontÀrer, personer som frivilligt jobbar utan lön, av största möjliga vikt. Om de ideella organisationerna skulle behöva betala marknadspris för arbetet utfört av volontÀrerna skulle de antingen behöva skÀra ner pÄ sina aktiviteter till hÀlften eller fördubbla sin inkomst, dessutom har volontÀrerna börjat inneha fler och fler ansvarstunga uppdrag. Syftet med denna uppsats Àr att studera hur ledningen i ideella organisationer kan motivera mÀnniskor till att stÀlla upp som volontÀrer inom dessa.

Bakgrund och problemformulering: Det Àr ett problem för mindre-och medelstora företag dÄ redovisningsstandards som redovisningen upprÀttas enligt har varit onödigt komplicerad utifrÄn de behov anvÀndarna har av redovisningen. Sveriges förenklingsarbete har bland annat kÀnnetecknats av förenklingar för de smÄ-och medelstora företagen. Förenklingsarbetet benÀmndes K-projektet vilket delvis har till syfte att tillgodose anvÀndarnas behov av finansiella rapporter. K2 Àr det förenklade regelpaket som riktar sig till mindre företag sÄsom mindre aktiebolag dÀr banker Àr en av de primÀra anvÀndarna av deras finansiella rapporter. DÄ K2 medför förenklingar, schabloniseringar och en mindre rapporteringsskyldighet fÄr detta konsekvenser för bankerna eftersom de efterfrÄgar mycket information vid en kreditbedömning av ett företag för att fatta vÀlgrundat beslut.

Enligt § 20 i skogsvÄrdslagen (1979:429) skall berörd sameby beredas tillfÀlle till samrÄd dÄ en föryngringsavverkning med efterföljande ÄtgÀrder samt avverkning för byggande av skogsbilvÀg skall ske inom Äretruntmarkema1. SkogsÀgare som Àr FSC­ certifierade2 skall inom hela renskötsel omrÄdet, enligt FSC-standard, bereda berörd sameby tillfÀlle till samrÄd om skogsvÄrdsÄtgÀrder samt avverkning för byggande av skogsbilvÀg och dÀr visa den hÀnsyn som följer av skogsvÄrdslagen. Idag sker samrÄd mellan rennÀring och skogsbruk i varierande omfattning och med varierande resultat som följd. DÄ en skogsÀgare skickar en ansökan till skogsvÄrdsstyrelsen om tillstÄnd för avverkning, skall berörd sameby, enligt lag, ha beretts tillfÀlle till samrÄd och dÀrmed skall tillhörande samrÄdsprotokoll bifogas tillstÄndsansökan. Vid en vanlig avverkningsanmÀlan Àr det frivilligt men storskogsbruket bifogar ofta samrÄdsprotokoll ÀndÄ.

AbstraktTitel: Svenska företags motiv till hĂ„llbarhetsrapportering ? Är det till nytta för alla?NivĂ„: C-uppsats i Ă€mnet företagsekonomiFörfattare: Magdolna Berg och Camilla ÖrnebroHandledare: Jan SvanbergDatum: 2014-06 Syfte: Företagens hĂ„llbarhetsrapportering Ă€r frivilligt i nulĂ€get. De regleringar som finns gĂ€ller rapportering om olika miljöpĂ„verkan men inte inom ramen av en hĂ„llbarhetsrapport utan som en del av Ă„rsredovisningen eller övriga rapporter till lokala myndigheter. Det format som finns till hĂ„llbarhetsrapporten ? GRI rapporteringsstandard - passar större företag men Ă€r för omfattande för att mindre företag ska börja rapportera enligt detta.

GrÀsrotsorganisationer, Àven kallad Non Governmental Organizations (NGO), och media har pÄ senare Är inte bara riktat uppmÀrksamhet mot multinationella företag, utan Àven den offentliga verksamhetens konsumtion har granskats. Det har medfört en samhÀllsdebatt att etiskt ansvar berör Àven offentlig upphandling. En lagÀndring i Lagen om Offentlig Upphandling (LOU), sedan juli 2010, medför att upphandlande enheter numera uppmanas att ta etisk hÀnsyn i upphandlingar. Inom privat nÀringsliv Àr etisk upphandling en del av företagets CSR-strategi, som Àr ett frivilligt Ätagande. Etisk upphandling gÄr ut pÄ att krav stÀlls pÄ leverantörer att arbeta efter uppförandekoder som frÀmjar mÀnskliga rÀttigheter i arbetslivet.