Humankapital har ökat i betydelse dÄ allt fler företag har blivit sÄ kallade kunskapsföretag, vilka inriktar sig pÄ att skapa vÀrde genom att endast erbjuda personalens kunskap, kompetens och erfarenhet. Humankapitalet menar forskare, Àr en tillgÄng för företaget och borde dÀrför ocksÄ redovisas som en sÄdan, precis som företagets andra tillgÄngar. Dock fÄr inte humankapital i dagens lÀge tas upp som en tillgÄng i den finansiella rapporten. Det redovisas dÀrför ofta frivilligt av företagen i hÄllbarhetsredovisningar. Kunskapsföretagen borde enligt forskare vara de som redovisar absolut mest information om sitt humankapital, dÄ det Àr företags viktigaste tillgÄng.

Den första april 2005 trÀdde en ny reviderad lagstiftning mot sexualbrott i kraft. Syftet var att öka skyddet för barn och ungdomar mot att utsÀttas för sexuella övergrepp samt att göra lagstiftningen tydligare. Dessutom ville lagstiftaren minimera risken att fokus hamnar pÄ mÄlsÀgandens agerande före, under och efter den sexuella handlingen. I detta syfte Àndrades lagen och numera innefattar brottsrubriceringen vÄldtÀkt mot barn Àven i fall dÀr personer över 15 Är har samlag, eller utför visa andra sexuella handlingar med nÄgon under 15 Är utan att nÄgot vÄld, otillbörligt tvÄng eller hot om vÄld föregÄtt den sexuella handlingen. Detta har lett till vissa problem vid tillÀmpningen av lagen, eftersom samma paragraf skall tillÀmpas bÄde pÄ fall dÀr den sexuella handlingen föregÄtts av nÄgon form av tvÄng och pÄ de fall dÀr den skett genom fullstÀndig frivillighet mellan offret och gÀrningsmannen.

De senare Ären har det skett stora förÀndringar inom redovisningsomrÄdet, bÄde nationellt och internationellt, dÀrav har det varit viktigt att försöka harmonisera redovisningen. I Sverige fick BokföringsnÀmnden i uppdrag att bÄde skapa förenklingar för de mindre bolagen samt att samla regelverken pÄ ett stÀlle, vilket blev inledningen pÄ K-projekten.BokföringsnÀmndens arbete med K2 har blivit ett omdebatterat Àmne. Det nya regelverket berör de flesta av Sveriges företag, dÄ nÀstan 90 procent per definition skulle kunna tillÀmpa K2. Den 31/12 2008 var det första gÄngen som mindre privata aktiebolag kunde anvÀnda sig av det nya regelverket K2, som skulle vara ett mer förenklat regelverk. Undersökningar visar dock pÄ att det nÀstintill inte var nÄgra företag som frivilligt valde att gÄ över till K2.Syftet med vÄr uppsats Àr att genom intervjuer med sakkunniga inom redovisningsomrÄdet, identifiera och analysera deras syn angÄende orsakerna kring den svaga responsen av regelverket K2.

BAKGRUND: Det ideella arbetet har en stor betydelse i dagens idrottsverksamheter runt om i Sverige, dÀr individer frivilligt stÀller upp vid olika arbetsuppgifter. Det finns idag över 600 000 ideella ledare och arbetare som stÀndigt engagerar sig och bidra till idrottsverksamheter runt om i Sverige frÄn sin egen tid. Vi anser dÄ att vÄr studie ökar en bÀttre förstÄelse för vad som pÄverkar en ideellt arbetande till att engagera sig mer, vilket kan vara problematiskt nÀr ideella arbetare inte fÄr betalt eller har tidsbrist. Denna studie riktas till verksamheter som arbetar för barn och ungdomar i vÄrt mÄngkulturella samhÀlle. Styrelsen i Andersberg IK Àr gruppen som ligger i fokus i studien.SYFTE: Syftet med studien Àr att studera styrelsemedlemmarnas erfarenheter och upplevelser av den sociala interaktionen inom styrelsen samt vilken betydelse dessa erfarenheter har pÄ styrelsemedlemmarnas engagemang i en idrottslig ideell verksamhet med olika etniska bakgrunder.METOD: Studien inspireras av en fenomenologisk vetenskapsteoretisk ansats.  Fyra intervjuer och en observation genomfördes pÄ samtliga styrelsemedlemmar.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka möjliga pÄverkansfaktorer som leder fram till karriÀrvalet att bli prÀst.För att svara pÄ syftet har jag intervjuat sex prÀstkandidater som Àr i slutet pÄ sin utbildning. Intervjuerna har behandlat deras livsförlopp fram till dÀr de befinner sig idag. Resultatet har analyserats utifrÄn careershipteorin, som Àr en yrkesvalsteori utvecklad av Phil Hodkinson och Andrew Sparkes. Teorin baserar sig pÄ resultatet utifrÄn en undersökning författarna gjort av unga vuxna i Storbritannien. Careershipteorin bygger pÄ tre dimensioner:1.

Att samhÀllet förÀndras och utvecklas Àr oundvikligt, men att delta i förÀndringen Àr frivilligt. I vilken utstrÀckning medborgarna deltar, och tillÄts delta pÄverkar sÄvÀl legitimiteten i besluten som fattas som förtroendet för tjÀnstemÀn, politiker och beslutsfattare. MÄlet med denna uppsats Àr att undersöka hur medborgardeltagandet i svensk stadsplanering har utvecklats samt att titta nÀrmare pÄ planerarens förhÄllande till deltagandet. PÄ sÄ sÀtt undersöks medborgarnas roll i stadsplaneringen samt planerarnas roll i demokratiprocessen.Studien genomförs genom en kvalitativ studie baserad pÄ litteraturstudier. Uppsatsen tittar nÀrmare pÄ vilka förutsÀttningar som finns för deltagandet samt vilka verktyg som kan anvÀndas i dialogen med medborgarna.

Syfte: PÄ senaste tiden har betydelsen av företags ansvar för sociala frÄgor och miljöfrÄgor, med andra ord arbete med CSR-frÄgor, ökat drastiskt. Konsumenter Àr en av intressentgrupperna som sÀtter press pÄ företag att tillverka produkter pÄ ett ansvarsfullt sÀtt. Dessa konsumenter stÀller krav pÄ företag och utövar makt genom medveten konsumtion. Diverse forskningar visar dock att konsumenters attityder gentemot sÄdana företag inte alltid resulterar i köp av ?goda? produkter.

Bakgrund: MÄnga företag har idag ett vÀrde som vida överstiger vÀrdet pÄ de redovisa-de tillgÄngarna och som inte kan synliggöras som tillgÄngar i den traditionella redovis-ningen. Detta har skapat begreppet Intellektuellt Kapital. Det finns behov frÄn företagen att synliggöra det intellektuella kapitalet men regler och lagar gör att man Àr hÀnvisad till att redovisa dem pÄ annat sÀtt, t ex i Ärsredovisningens frivilliga information. Det saknas enhetligt ramverk och regler för hur och vad företagen ska redovisa betrÀffande intellektuellt kapital. Det verkar trots förÀndringen i företagens vÀrde, forskning och studier ta tid innan det intellektuella kapitalet fÄr en enhetlig redovisning.

Syftet med min studie har varit att se i vilken mÄn och utstrÀckning Livets Ord och pingströrelsen överensstÀmmer med de kÀnnetecken som kan liknas vid uppstÀllda sektkaraktÀrer. Som teori har jag anvÀnt sociologen Bryan Wilsons beskrivning av religiösa sekter. Med utgÄngspunkt i de intervjuer jag gjort, rörelsernas hemsidor och genom att delta pÄ ett av mötena hÀmtade jag material till min C-uppsats.Resultatet visar pÄ att det finns drag av de kriterier Wilson uppstÀllt, men inte i alla av de intervjuades församlingar. NÀr det gÀller det kriterier om uppstÀllda krav eller prov för medlemskap, fann jag stor likhet i en av rörelserna. Alla församlingarna har frivilligt medlemskap men skiljer sig ifrÄga om huruvida rörelsen avvisar sökande.

SammanfattningSyftet med denna uppsats har varit att belysa hur nÄgra av de personer som var utlÄnade under ett tillfÀlligt samarbete i Arvika under vÄren 2008 pÄverkades. Samarbetet gick ut pÄ att förtaget Thermia VÀrme AB, som hade minskad orderingÄng vid starten av samarbetet, gick samman med tre andra företag i Arvika som dÄ var i behov av tillfÀllig extra arbetskraft. Thermia lÄnade ut en del av sin personal som sedan skulle tillbaka efter cirka fyra mÄnaders uthyrning. I de intervjuer som genomfördes framkom det att man antingen var frivillig till uthyrning, alltsÄ valde sjÀlvmant om man ville bli uthyrd, eller sÄ var man tvingad till uthyrning. Man fick dÄ vÀlja pÄ att bli uthyrd eller att bli uppsagd. Projektet i Arvika Àr relativt ovanligt men det har funnits liknande samarbeten, dock saknas det forskning kring dessa.

Bakgrund: Med en vÀxande andel Àldre i befolkningen i Norden följer ett ökat intresse för vad som ger ett gott Äldrande och vad Àldre sjÀlva anser skapar god livskvalitet. Forskningen inom omrÄdet i Sverige har i stort varit riktad mot individens yttre livsvillkor för att indirekt ge en bildav livskvali-teten. Bostaden Àr en viktig kontextuell faktor sÀrskilt mot bakgrund av att ca hÀlften av alla personer som Àr 80 Är och Àldre bori en bostad med bristande tillgÀnglighet.Syfte: Att undersöka synen pÄ den egna livskvaliteten hos personer i den tredje Äldern och identifiera vad som Àr viktigt för deras upplevda livskvalitet.Studien syftar till att öka förstÄelsen för enskildas uppfattningar om vad som Àr viktigt för upplevd livskvalitet under Äldrandeprocessen. Den avser ocksÄ att belysa om bostaden anses viktig för livskvaliteten och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt, samt ge ökad kunskap om hur Àldre personer, som fortfarande befinner sig i den tredje Äldern, resonerar kring sitt boende.Metod: En intervjuundersökning genomfördes med 16 personer som var 75 Är och Àldre i en större stadi södra Sverige. Informanterna, tio kvinnor och sex mÀn, befann sig alla i ?den tredje Äldern? som omfattar den aktiva period i livet som intrÀder efter avslutat yrkesliv.

Antalet frivilliga ökar alltmer och dÀrmed stÀlls det alltfler krav pÄ frivilligledare/ledare inom ideella organisationer. Min förförstÄelse Àr att ledare inom ideella organisationer ska vÀrna om de frivilliga, motivera, ?hÄlla lÄgan uppe? och stödja ?eldsjÀlarna?. DÄ det inte finns mycket skrivet om hur frivilligledare/ledare inom Röda Korset gÄr tillvÀga för att leda frivilliga, Àr syftet med studien att belysa hur ledare inom en ideell organisation, Röda Korset, ?leder? de frivilliga som ingÄr i organisationen och hur ledarna ser pÄ sitt ledarskap.

Bakgrund och problem: De stora företagens förutsĂ€ttningar har i alltför stor omfattningpĂ„verkat det nuvarande regelverket, vilket blivit allt mer komplicerat. För att minska denadministrativa bördan detta medför har BFN pĂ„börjat arbetet med att ta fram samladeregelverk för företag av olika slag och storlek vilket benĂ€mns K-projekten. I juni 2008publicerades BFNAR 2008:1 Årsredovisning i mindre företag (K2) vilket Ă€r frivilligt atttillĂ€mpa frĂ„n den 31 december 2008. K2 medför bĂ„de förenklingar och begrĂ€nsningar, och detfinns skĂ€l för alla mindre företag att enskilt övervĂ€ga om de ska vĂ€lja att tillĂ€mpa detallmĂ€nna rĂ„det. Med anledning av detta har vi stĂ€llt oss tvĂ„ frĂ„gor; Vilka effekter fĂ„r K2:sregelverk pĂ„ mindre företags Ă„rsredovisningar? Medför K2 nĂ„gra skillnader eller Ă€r detallmĂ€nna rĂ„det redan praxis hos mindre företag?Syfte: Uppsatsens syfte Ă€r att skapa förstĂ„else för hur tillĂ€mpningen av K2-reglerna kommeratt pĂ„verka mindre företags Ă„rsredovisningar.

Under de senaste Ären har intresset för miljö ökat och den har fÄtt allt större utrymme i media. En del av uppstÄndelsen grundar sig i USA?s f.d. vicepresident Al GoreŽs engagemang i klimatfrÄgan, vilket medfört att bÄde privatpersoner och företag har fÄtt upp ögonen för miljö och miljöarbete. Företagen har i allt större grad kÀnt att de mÄste aktivt jobba för miljön frÀmst för att de kÀnner en press frÄn sina intressenter.

AbstraktTitel: Acceptpriser: Hur det har pÄverkat köpare, sÀljare och mÀklarföretagNivÄ: C ? uppsats i företagsekonomi, inriktning fastighetsförmedling fastighetsmÀklarprogrammetFörfattare: Patrik Granlund och Lukas SjöbergHandledare: Aihie OsarenkhoeDatum: Juni - 2012 Syfte: Syftet med denna studie Àr att fÄ en konkret uppfattning om hur införandet av accepterat pris pÄverkat Stockholms bostadsmarknad. UtgÄngspunkten kommer vara att komma i kontakt med flera mÀklarföretag, mÀklare samt ett flertal köpare och sÀljare. Hur detta pÄverkar dessa aktörer idag jÀmfört med tidigare. Syftet Àr Àven att ge oss blivande mÀklare en större förstÄelse och inblick i vad de inblandade i en bostadsaffÀr anser om accept- och lockpriser, men Àven hur företagen i framtiden ska kunna tackla detta problem pÄ bÀsta sÀtt.Metod: BÄde kvalitativa och kvantitativa studier har genomförts. De kvalitativa har fÄtts genom intervjuer med personer pÄ mÀklarföretag, dock var det endast tvÄ som intervjuades personligen, övriga var e-postintervjuer.