Bakgrunden till detta ämne handlar om att vi människor blir allt mer medvetna om miljön och de faktorer som påverkar samhället vi lever i. Vi får i allt större utsträckning information om hur vi ska ta vårt ansvar för miljön. Men hur fungerar det för de stora företagen? Problemet är att utan hjälp från dessa stora företag är frågan om ett hållbart samhälle svårt att lösa. Så utifrån detta, vad är det som motiverar dem att ta sitt ansvar? Varför väljer företag att upprätta en frivillig hållbarhetsredovisning? Har avståndet till den privata kunden någon betydelse och vilka skillnader kan identifieras? Mitt syfte med studien är därför att ta reda på om hållbarhetsredovisningen skiljer sig åt mellan de företag som säljer till privatkunder och de företag som säljer till företag.

Bakgrunden som har lett fram till denna studie är den pågående harmoniseringsprocessen som resulterat i att den svenska redovisningen influerats allt mer av den internationella redovisningen. I takt med detta beslutade BFN att år 2014 införa K3-regelverket med tillhörande komponentavskrivning, vilket bidragit till en ökad jämförbarhet mellan de små och medelstora onoterade företagen. Denna bakgrund har lett fram till studiens syfte som är att inom fastighetsbranschen undersöka och förklara hur K3-regelverket vid det första redovisningstillfället tillämpats utifrån komponentmetoden enligt K3. Syftet är även att undersöka och förklara eventuella förändringar i avskrivningskostnaden samt vilka faktorer som kan tänkas påverka fastighetsföretagens komponentindelning. Studien utgår från tre forskningsfrågor och beskrivs som följande: Hur delar fastighetsföretagen in sina byggnader i olika komponenter? Har avskrivningskostnaden förändrats i förhållande till den tidigare metoden? Vilka faktorer kan tänkas påverka eventuella skillnader i fastighetsföretagens komponentindelning?För att kunna besvara studiens syfte har undersökningen genomförts i positivistisk anda och tillämpat en kvantitativ metod med deduktiv ansats.

Syfte: Syftet med studien är att ge rekommendationer till organisationen Riksförbundet Sveriges Unga Katoliker (SUK) om hur de kan bevara kontinuiteten inom förbundet. Rekommendationerna tillkommer genom analys av hur SUK kan ta vara på den tysta kunskapen som finns hos deras anställda och frivilliga medarbetare, samt vilka faktorer som motiverar till ett frivilligt ledarskap.Metod: Fallstudien har en kvalitativ ansats med inslag av kvantitativa antydningar. Två intervjuer har genomförts med anställda på SUK, samt en via e-post med ytterligare en anställd. En mindre enkätundersökning har genomförts bland ideella ledare inom Stockholmregionen i SUK.Teori: Detta kapitel börjar med en överblick över definitioner av tyst kunskap och därefter följer tvåfaktorsteorin som är en motivationsteori. Detta avsnitt redovisar teorier från Polanyi, Nonaka, samt Herzberg.Empiri: I detta avsnitt presenteras den data som samlats in genom SUK:s hemsida, intervjuer, samt den mindre enkätundersökningen.Analys: Under denna del analyserar vi det material som samlats in under empiri avsnittet med hjälp av de teorier som presenterats i teoriavsnittet.

Syftet med denna studie har varit att utifrån ett kundperspektiv utforma ett koncept, som presenterar ett förslag på hur Street kan förändra sin fysiska miljö, och därmed förbättra upplevelsen för besökarna. Jag har ett kundperspektiv på studien då jag anser att det är viktigt att generera svar som berättar vad gästerna tycker och upplever gällande den fysiska miljön och inte vad producenterna tror att kunderna upplever. En intresseförfrågan skickades ut via Streets kontaktdatabas vilket resulterade i över fyrtio svar. Därmed hade jag möjligheten att välja ett variationsrikt och heterogent urval. Intervjuerna genomfördes med nio av Streets besökare vilka ställde upp frivilligt.

Bakgrund: I och med den tilltagande teknologiska utvecklingen och globaliseringen ställs dagens företag ständigt inför nya utmaningar. För att handskas med detta måste företag arbeta för att skapa innovationer på ett sätt som de inte gjort tidigare. Det handlar om att släppa sargen ochvåga göra saker påett nytt sätt! Ett sätt för dematt göra detta är att tillämpa synsättet som kallas ?Open Innovation?, alltså att man tar hjälp av intressenter utanför företaget för att bli mer innovativa. Crowdsourcing är en del av open innovation ochinnebär bland annat attföretagtar hjälp av ?folkmassan?för att skapa nya idéereller lösa problem.

Tillämpningen av de nya K-regelverken blev tvingande från och med 1 januari 2014. För mindre aktiebolag stod valet mellan det regelbaserade regelverket K2 och det principbaserade regelverket K3. En rad studier och artiklar är publicerade i syfte att beskriva hur valet dem emellan bör ske. Resultaten har varierat men man har kunnat enas om att bransch, företagets storlek, konsulters inrådan, intressenter samt bolagets finansiella ställning har betydelse vid valet av regelverk. Ingen entydig bild har däremot framkommit om när K3 kan anses ge ökad nytta för bolaget.

Bakgrund och problem: Sedan år 2005 har flertalet fastighetsföretag i Sverige valt attvärdera sina förvaltningsfastigheter till verkligt värde, istället för till anskaffningsvärde. Ettverkligt värde skulle kunna vara mer relevant än ett historiskt anskaffningsvärde eftersomdetta är mera aktuellt, och därmed ger en bättre bild av tillgångens ekonomiska värde. Dettaskulle kunna innebära att en mer rättvisande ekonomisk bild ges och att informationen i definansiella rapporterna därmed utgör ett mera relevant beslutsunderlag för investerare.Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka om införandet av IAS 40 i Sverige har letttill en ökad värderelevans för informationen i de finansiella rapporterna. Vidare att fåförståelse kring hur förhållandet mellan börsvärde och eget kapital, samt det redovisaderesultatet har påverkats av de nya redovisningsreglerna.Avgränsningar: Uppsatsen behandlar enbart svenska fastighetsbolag som inneharförvaltningsfastigheter och som har varit börsnoterade under hela den studerade perioden.Enbart renodlade fastighetsbolag ingår i uppsatsen, det vill säga vars huvudsakliga tillgångarutgörs av förvaltningsfastigheter. Vidare ingår enbart svenska börsnoterade koncerner iunderlaget, alltså inte onoterade koncerner som frivilligt upprättar sin koncernredovisningenligt IRFS.Metod: Uppsatsen bygger på en kvantitativ metod, vilket innebär att statisk information harsamlats in.

Vi har i denna uppsats valt att i en komparativ studie studera och problematisera hur skolors organisatoriska storlek kan påverka lärares förutsättningar för en gemensam syn och förståelse av värdegrundsbegreppet. Anledningen till detta val är att vi under vår verksamhetsförlagda utbildning har uppmärksammat hur olika arbetet med värdegrunden har varit i skolorna och utifrån våra studier i samhällskunskap har vi funderat över varför det demokratiska arbetet tar sig olika i uttryck.Syftet med uppsatsen är att studera om skolans storlek har betydelse för lärarlags möjligheter till en gemensam syn och förståelse av värdegrundsbegreppet. Vårt delsyfte är att ta reda på hur arbetet med värdegrunden kommer till uttryck i klassrumssituationer.Vi vill med denna uppsats nå en djupare förståelse över hur skolors storlek kan komma att påverka värdegrundsarbetet och har en hypotes om att det är lättare att nå en gemensam syn och förståelse av värdegrundsbegreppet på en mindre skola än på en större. För att kunna nå en djupare förståelse av helheten valde vi att använda oss av både observation och intervju. Vi valde två skolor inom samma kommun som skiljde sig åt betydligt i elevantal och således också i antal lärare på skolan.

Alla individer som har arbetat och bott i Sverige omfattas av premiepensionen. Det innebär att individer i Sverige som betalar skatt tvingas till ett ställningstagande på den finansiellamarknaden.Många individer saknar kunskap om finansiell planering för att kunna fatta genomtänkta ekonomiska beslut för premiepensionen. Många sparare är av den anledningen i behov av hjälp och stöd, samt individanpassad information om finansiell planering. Under de senaste åren har konkurrensen inom den finansiella tjänstesektorn varit ett omdebatterat ämne. På grund av att kritik har riktats mot finansiella tjänster i anknytning till premiepensionen, saknar individer förtroende för den finansiella tjänstesektorn.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor och i Sverige diagnostiseras cirka 7000 nya fall per år. Behandlingsstrategierna vid bröstcancer är i första hand kirurgi följd av eventuell strålbehandling och läkemedelsbehandling. Efter genomförd mastektomi erbjuds alla svenska kvinnor plastikkirurgisk rekonstruktion. Rekonstruktion är frivilligt men många kvinnor väljer att rekonstruera för att känna sig mer kvinnliga, mer självsäkra i sin kropp och sin sexualitet och som en ?hel? människa igen.

Bakgrund:Sedan år 2004 har Bokföringsnämnden arbetat med det så kallade K-projektet. Projektet innebär att företagen delas in i fyra olika kategorier (K1-K4) och att samlade regel-verk skapas för de olika kategorierna. Förhoppningen med K-projektet är att redovisningsar-betet ska underlättas. K3 kommer att vara huvudalternativet för företag som upprättar årsre-dovisningar och regelverket för årsredovisning med K2 innehåller förenklingar som mindre företag frivilligt får tillämpa istället för de mer avancerade reglerna i K3. Problem:Vi har identifierat en valsituation som ansvariga på mindre företag står inför.

SAMMANFATTNINGAvhoppare är oftast utsatta och ensamma personer. De har oftast inga vänner eftersom vännerna i den före detta sekten inte längre vill veta av de och de lider oftast av psykiska och/eller fysiska problem eftersom avhoppet i sig ger upphov till en mängd frågor såsom ?Vart ska jag ta vägen?? och ?Vad ska jag göra med mitt liv?? De avhoppare som oftast mår sämst är de personer som vuxit upp i en sekt eftersom de inte har några referensramar, de vet inte hur livet utanför sekten fungerar. En av mina intervjupersoner kallar sig för ?praoelev i livet? eftersom hon lär sig nya saker varje dag om hur samhället fungerar, saker som vi andra tar för givet.

Sammanfattande diskussionDet har funnits olika åsikter och till en början lite konsensus i grupperna om vad som är och inte är övervakning samt vad som kan definieras som positiv eller negativ övervakning. Men genom diskussionerna har ungdomarna gemensamt mer eller mindre slutit sig till olika kategorier av övervakning, och därmed skapat mer eller mindre gemensamma diskurser vilka de sedan förhåller sig till. Dessa lokala diskurser är påverkade av deras direkta omgivning samt närliggande diskurser t.ex. vad som i media och i lagar definieras som övervakning. Ungdomarna förhåller sig dels till en övergripande diskurs om en övervakning som är auktoritär och fylld av tvång, och något som man inte har kontroll över.

År 2006 beslutades att reglerna om revisionsplikten för små företag skulle ses över ochregeringens utredare skulle föreslå dem ändringar som krävs för att ta bortrevisionsplikten för små företag. Revisionsplikten innebär att alla svenska aktiebolagenligt lag måste ha reviderade räkenskaper. Avskaffandet av revisionsplikten kommer attinnebära att revisionen för de små företagen inte längre är lagstadgad utan det kommer attbli frivilligt. Revisionspliktens avskaffande i Sverige är en följd av en pågående europiskharmonisering.I samband med dessa förändringar kommer bland annat företagens kreditmöjligheter attpåverkas om företag väljer att inte ha kvar revision och vårt syfte har därför varit attundersöka vad avskaffandet av revisionsplikten kommer att innebära för bankerskreditbedömningsprocess. Vi har genomfört vår undersökning med en kvalitativ metod iform av två intervjuer, dels med en bank dels med en revisionsbyrå.

I Sverige är samtliga aktiebolag sedan 1983 skyldiga att ha en kvalificerad revisor som genomför granskning av bolagens årsredovisning och bokföring samt styrelsens och den verkställande direktörens förvaltning. I EG:s fjärde bolagsrättsliga direktiv uppställs krav på revision, vilka generellt gäller för alla aktiebolag. Medlemsländerna har dock enligt samma direktiv möjlighet att befria mindre aktiebolag från revisionsplikten. Sen 1983 har samtliga aktiebolag i Sverige varit revisionspliktiga då många små bolag som då inte var revisionspliktiga i stor utsträckning var utsatta för ekonomisk brottslighet. Idag är Sverige nästan ensamt inom EU med att ännu inte ha slopat revisionsplikten för små aktiebolag. Enligt det lagförslag om avskaffandet av revisionsplikten för mindre aktiebolag ska aktiebolag som uppfyller minst två av tre av följande krav även fortsättningsvis revideras. Dessa gränsvärden är i förslaget satta till de av EU högsta tillåtna värdena:  Mer än 83 miljoner kronor omsättning  Tillgångar på mer än 41,5 miljoner kronor (balansomslutning)  Fler än 50 anställda  Med förslagna gränsvärden kommer endast 3 - 4 % av aktiebolagen i Sverige att vara revisionspliktiga när lagändringen träder i kraft.