Sammanfattning VÄrt syfte med denna studie Àr vad som pÄverkar hur SFI elever med akademisk bakgrund gör för att vÀlja till deras karriÀrval. För att förstÀrka syftet har vi valt att fokusera pÄ elevernas övergÄng frÄn SFI- utbildningen till arbetsmarknaden eller framtida studier, som omfattar deras brytpunkter och pÄ vilket sÀtt de har en pÄverkan pÄ deras val av karriÀr. Centrala teorier som anvÀnds för undersökningen Àr planned happenstance som Àr utvecklad teori frÄn Krumbolts och vi har Àven careership som Àr skriven av Hodkinson och Sparkes. Brytpunkter kan innebÀra nÀr en individs handlingsmönster förÀndras frÄn hur det har sett ut tidigare till den nuvarande situationen. Undersökningen bygger pÄ en kvalitativ metod dÀr vi har intervjuat fyra elever som befinner sig pÄ SFI-utbildningen.

Bakgrunden till detta Àmne handlar om att vi mÀnniskor blir allt mer medvetna om miljön och de faktorer som pÄverkar samhÀllet vi lever i. Vi fÄr i allt större utstrÀckning information om hur vi ska ta vÄrt ansvar för miljön. Men hur fungerar det för de stora företagen? Problemet Àr att utan hjÀlp frÄn dessa stora företag Àr frÄgan om ett hÄllbart samhÀlle svÄrt att lösa. SÄ utifrÄn detta, vad Àr det som motiverar dem att ta sitt ansvar? Varför vÀljer företag att upprÀtta en frivillig hÄllbarhetsredovisning? Har avstÄndet till den privata kunden nÄgon betydelse och vilka skillnader kan identifieras? Mitt syfte med studien Àr dÀrför att ta reda pÄ om hÄllbarhetsredovisningen skiljer sig Ät mellan de företag som sÀljer till privatkunder och de företag som sÀljer till företag.

Bakgrunden som har lett fram till denna studie Àr den pÄgÄende harmoniseringsprocessen som resulterat i att den svenska redovisningen influerats allt mer av den internationella redovisningen. I takt med detta beslutade BFN att Är 2014 införa K3-regelverket med tillhörande komponentavskrivning, vilket bidragit till en ökad jÀmförbarhet mellan de smÄ och medelstora onoterade företagen. Denna bakgrund har lett fram till studiens syfte som Àr att inom fastighetsbranschen undersöka och förklara hur K3-regelverket vid det första redovisningstillfÀllet tillÀmpats utifrÄn komponentmetoden enligt K3. Syftet Àr Àven att undersöka och förklara eventuella förÀndringar i avskrivningskostnaden samt vilka faktorer som kan tÀnkas pÄverka fastighetsföretagens komponentindelning. Studien utgÄr frÄn tre forskningsfrÄgor och beskrivs som följande: Hur delar fastighetsföretagen in sina byggnader i olika komponenter? Har avskrivningskostnaden förÀndrats i förhÄllande till den tidigare metoden? Vilka faktorer kan tÀnkas pÄverka eventuella skillnader i fastighetsföretagens komponentindelning?För att kunna besvara studiens syfte har undersökningen genomförts i positivistisk anda och tillÀmpat en kvantitativ metod med deduktiv ansats.

Syfte: Syftet med studien Àr att ge rekommendationer till organisationen Riksförbundet Sveriges Unga Katoliker (SUK) om hur de kan bevara kontinuiteten inom förbundet. Rekommendationerna tillkommer genom analys av hur SUK kan ta vara pÄ den tysta kunskapen som finns hos deras anstÀllda och frivilliga medarbetare, samt vilka faktorer som motiverar till ett frivilligt ledarskap.Metod: Fallstudien har en kvalitativ ansats med inslag av kvantitativa antydningar. TvÄ intervjuer har genomförts med anstÀllda pÄ SUK, samt en via e-post med ytterligare en anstÀlld. En mindre enkÀtundersökning har genomförts bland ideella ledare inom Stockholmregionen i SUK.Teori: Detta kapitel börjar med en överblick över definitioner av tyst kunskap och dÀrefter följer tvÄfaktorsteorin som Àr en motivationsteori. Detta avsnitt redovisar teorier frÄn Polanyi, Nonaka, samt Herzberg.Empiri: I detta avsnitt presenteras den data som samlats in genom SUK:s hemsida, intervjuer, samt den mindre enkÀtundersökningen.Analys: Under denna del analyserar vi det material som samlats in under empiri avsnittet med hjÀlp av de teorier som presenterats i teoriavsnittet.

Syftet med denna studie har varit att utifrÄn ett kundperspektiv utforma ett koncept, som presenterar ett förslag pÄ hur Street kan förÀndra sin fysiska miljö, och dÀrmed förbÀttra upplevelsen för besökarna. Jag har ett kundperspektiv pÄ studien dÄ jag anser att det Àr viktigt att generera svar som berÀttar vad gÀsterna tycker och upplever gÀllande den fysiska miljön och inte vad producenterna tror att kunderna upplever. En intresseförfrÄgan skickades ut via Streets kontaktdatabas vilket resulterade i över fyrtio svar. DÀrmed hade jag möjligheten att vÀlja ett variationsrikt och heterogent urval. Intervjuerna genomfördes med nio av Streets besökare vilka stÀllde upp frivilligt.

Bakgrund: I och med den tilltagande teknologiska utvecklingen och globaliseringen stÀlls dagens företag stÀndigt inför nya utmaningar. För att handskas med detta mÄste företag arbeta för att skapa innovationer pÄ ett sÀtt som de inte gjort tidigare. Det handlar om att slÀppa sargen ochvÄga göra saker pÄett nytt sÀtt! Ett sÀtt för dematt göra detta Àr att tillÀmpa synsÀttet som kallas ?Open Innovation?, alltsÄ att man tar hjÀlp av intressenter utanför företaget för att bli mer innovativa. Crowdsourcing Àr en del av open innovation ochinnebÀr bland annat attföretagtar hjÀlp av ?folkmassan?för att skapa nya idéereller lösa problem.

TillÀmpningen av de nya K-regelverken blev tvingande frÄn och med 1 januari 2014. För mindre aktiebolag stod valet mellan det regelbaserade regelverket K2 och det principbaserade regelverket K3. En rad studier och artiklar Àr publicerade i syfte att beskriva hur valet dem emellan bör ske. Resultaten har varierat men man har kunnat enas om att bransch, företagets storlek, konsulters inrÄdan, intressenter samt bolagets finansiella stÀllning har betydelse vid valet av regelverk. Ingen entydig bild har dÀremot framkommit om nÀr K3 kan anses ge ökad nytta för bolaget.

Bakgrund och problem: Sedan Är 2005 har flertalet fastighetsföretag i Sverige valt attvÀrdera sina förvaltningsfastigheter till verkligt vÀrde, istÀllet för till anskaffningsvÀrde. Ettverkligt vÀrde skulle kunna vara mer relevant Àn ett historiskt anskaffningsvÀrde eftersomdetta Àr mera aktuellt, och dÀrmed ger en bÀttre bild av tillgÄngens ekonomiska vÀrde. Dettaskulle kunna innebÀra att en mer rÀttvisande ekonomisk bild ges och att informationen i definansiella rapporterna dÀrmed utgör ett mera relevant beslutsunderlag för investerare.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om införandet av IAS 40 i Sverige har letttill en ökad vÀrderelevans för informationen i de finansiella rapporterna. Vidare att fÄförstÄelse kring hur förhÄllandet mellan börsvÀrde och eget kapital, samt det redovisaderesultatet har pÄverkats av de nya redovisningsreglerna.AvgrÀnsningar: Uppsatsen behandlar enbart svenska fastighetsbolag som inneharförvaltningsfastigheter och som har varit börsnoterade under hela den studerade perioden.Enbart renodlade fastighetsbolag ingÄr i uppsatsen, det vill sÀga vars huvudsakliga tillgÄngarutgörs av förvaltningsfastigheter. Vidare ingÄr enbart svenska börsnoterade koncerner iunderlaget, alltsÄ inte onoterade koncerner som frivilligt upprÀttar sin koncernredovisningenligt IRFS.Metod: Uppsatsen bygger pÄ en kvantitativ metod, vilket innebÀr att statisk information harsamlats in.

Vi har i denna uppsats valt att i en komparativ studie studera och problematisera hur skolors organisatoriska storlek kan pÄverka lÀrares förutsÀttningar för en gemensam syn och förstÄelse av vÀrdegrundsbegreppet. Anledningen till detta val Àr att vi under vÄr verksamhetsförlagda utbildning har uppmÀrksammat hur olika arbetet med vÀrdegrunden har varit i skolorna och utifrÄn vÄra studier i samhÀllskunskap har vi funderat över varför det demokratiska arbetet tar sig olika i uttryck.Syftet med uppsatsen Àr att studera om skolans storlek har betydelse för lÀrarlags möjligheter till en gemensam syn och förstÄelse av vÀrdegrundsbegreppet. VÄrt delsyfte Àr att ta reda pÄ hur arbetet med vÀrdegrunden kommer till uttryck i klassrumssituationer.Vi vill med denna uppsats nÄ en djupare förstÄelse över hur skolors storlek kan komma att pÄverka vÀrdegrundsarbetet och har en hypotes om att det Àr lÀttare att nÄ en gemensam syn och förstÄelse av vÀrdegrundsbegreppet pÄ en mindre skola Àn pÄ en större. För att kunna nÄ en djupare förstÄelse av helheten valde vi att anvÀnda oss av bÄde observation och intervju. Vi valde tvÄ skolor inom samma kommun som skiljde sig Ät betydligt i elevantal och sÄledes ocksÄ i antal lÀrare pÄ skolan.

Alla individer som har arbetat och bott i Sverige omfattas av premiepensionen. Det innebÀr att individer i Sverige som betalar skatt tvingas till ett stÀllningstagande pÄ den finansiellamarknaden.MÄnga individer saknar kunskap om finansiell planering för att kunna fatta genomtÀnkta ekonomiska beslut för premiepensionen. MÄnga sparare Àr av den anledningen i behov av hjÀlp och stöd, samt individanpassad information om finansiell planering. Under de senaste Ären har konkurrensen inom den finansiella tjÀnstesektorn varit ett omdebatterat Àmne. PÄ grund av att kritik har riktats mot finansiella tjÀnster i anknytning till premiepensionen, saknar individer förtroende för den finansiella tjÀnstesektorn.

Bakgrund: Bröstcancer Àr den vanligaste cancerformen bland kvinnor och i Sverige diagnostiseras cirka 7000 nya fall per Är. Behandlingsstrategierna vid bröstcancer Àr i första hand kirurgi följd av eventuell strÄlbehandling och lÀkemedelsbehandling. Efter genomförd mastektomi erbjuds alla svenska kvinnor plastikkirurgisk rekonstruktion. Rekonstruktion Àr frivilligt men mÄnga kvinnor vÀljer att rekonstruera för att kÀnna sig mer kvinnliga, mer sjÀlvsÀkra i sin kropp och sin sexualitet och som en ?hel? mÀnniska igen.

Bakgrund:Sedan Är 2004 har BokföringsnÀmnden arbetat med det sÄ kallade K-projektet. Projektet innebÀr att företagen delas in i fyra olika kategorier (K1-K4) och att samlade regel-verk skapas för de olika kategorierna. Förhoppningen med K-projektet Àr att redovisningsar-betet ska underlÀttas. K3 kommer att vara huvudalternativet för företag som upprÀttar Ärsre-dovisningar och regelverket för Ärsredovisning med K2 innehÄller förenklingar som mindre företag frivilligt fÄr tillÀmpa istÀllet för de mer avancerade reglerna i K3. Problem:Vi har identifierat en valsituation som ansvariga pÄ mindre företag stÄr inför.

SAMMANFATTNINGAvhoppare Àr oftast utsatta och ensamma personer. De har oftast inga vÀnner eftersom vÀnnerna i den före detta sekten inte lÀngre vill veta av de och de lider oftast av psykiska och/eller fysiska problem eftersom avhoppet i sig ger upphov till en mÀngd frÄgor sÄsom ?Vart ska jag ta vÀgen?? och ?Vad ska jag göra med mitt liv?? De avhoppare som oftast mÄr sÀmst Àr de personer som vuxit upp i en sekt eftersom de inte har nÄgra referensramar, de vet inte hur livet utanför sekten fungerar. En av mina intervjupersoner kallar sig för ?praoelev i livet? eftersom hon lÀr sig nya saker varje dag om hur samhÀllet fungerar, saker som vi andra tar för givet.

Sammanfattande diskussionDet har funnits olika Äsikter och till en början lite konsensus i grupperna om vad som Àr och inte Àr övervakning samt vad som kan definieras som positiv eller negativ övervakning. Men genom diskussionerna har ungdomarna gemensamt mer eller mindre slutit sig till olika kategorier av övervakning, och dÀrmed skapat mer eller mindre gemensamma diskurser vilka de sedan förhÄller sig till. Dessa lokala diskurser Àr pÄverkade av deras direkta omgivning samt nÀrliggande diskurser t.ex. vad som i media och i lagar definieras som övervakning. Ungdomarna förhÄller sig dels till en övergripande diskurs om en övervakning som Àr auktoritÀr och fylld av tvÄng, och nÄgot som man inte har kontroll över.

År 2006 beslutades att reglerna om revisionsplikten för smĂ„ företag skulle ses över ochregeringens utredare skulle föreslĂ„ dem Ă€ndringar som krĂ€vs för att ta bortrevisionsplikten för smĂ„ företag. Revisionsplikten innebĂ€r att alla svenska aktiebolagenligt lag mĂ„ste ha reviderade rĂ€kenskaper. Avskaffandet av revisionsplikten kommer attinnebĂ€ra att revisionen för de smĂ„ företagen inte lĂ€ngre Ă€r lagstadgad utan det kommer attbli frivilligt. Revisionspliktens avskaffande i Sverige Ă€r en följd av en pĂ„gĂ„ende europiskharmonisering.I samband med dessa förĂ€ndringar kommer bland annat företagens kreditmöjligheter attpĂ„verkas om företag vĂ€ljer att inte ha kvar revision och vĂ„rt syfte har dĂ€rför varit attundersöka vad avskaffandet av revisionsplikten kommer att innebĂ€ra för bankerskreditbedömningsprocess. Vi har genomfört vĂ„r undersökning med en kvalitativ metod iform av tvĂ„ intervjuer, dels med en bank dels med en revisionsbyrĂ„.