Bakgrund: Företag kommunicerar ständigt information om dess verksamhet till sina intressenter. Årsredovisningar är en del av den finansiella information som företag delger användarna. Denna har kommit att bli allt mer påkostad och omfattande den senaste tiden med främsta fokus på de frivilliga delarna. VD-brevet är en typ av finansiell kommunikation i form av en berättande text som i flera studier visats sig vara en av de mest lästa delarna i en årsredovisning. Brevet har varken formkrav eller revideras av revisor, således kan författaren fritt göra textval för att påverka läsaren.Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur VD-brev är utformande i svenska och tyska börsnoterade bolag under krisåret 2009.

I samband med klimatdebatten har flygbranschen blivit starkt kritiserad för utsläppen av koldioxid. Vissa flygbolag har infört frivilliga koldioxidkompensationssystem för sina flygresenärer, i syfte att hantera dessa utsläpp. Vårt syfte är att analysera flygresenärers attityder till frivilliga koldioxidkompensationssystem för att diskutera möjligheten till samverkan inom miljöområdet mellan flygbolag och flygresenärer. Uppsatsen baseras på en enkätundersäkning bland 300 flygresenärer och på tre intervjuer med chefer inom SAS Danmark. Analysen görs utifrån teorier om CSR och co-creation mellan företag och kunder.

Segmentrapportering är ett ämne som diskuterats alltmer de senaste åren och analytiker ställer allt högre krav på att få mer detaljerade upplysningar om företags segment. Detta har slagit igenom även hos IASB som nyligen utfärdade IFRS 8, en standard om segmentrapportering som kommer att träda i kraft den 1 januari 2009. Standarden innebär bland annat att företag ska redovisa samma information om sina segment externt som ledningen använder sig av internt för att fatta beslut. Dessa krav om mer detaljerad information har väckt en debatt angående de konkurrensnackdelar som det kan innebära för företag. Andra intressenter än just analytikerna har också tillgång till företagets finansiella rapporter, vilket innebär att exempelvis konkurrenter, kunder och leverantörer kan utnyttja denna information för att tillgodogöra sig fördelar på det upplysande företagets bekostnad.

I en atmosfär av starka nationalistiska strömningar och en tid med mycket djupgående politiska motsättningar bildades Göteborgs frivilliga motorbåtsflottilj år 1913. Några år senare skulle denna ombildas till en av Sveriges första riksomfattande frivilliga försvarsorganisationer, Sveriges frivilliga motorbåtskår. Uppsatsen syftar till att öka kunskapen om denna relativt okända frivilliga försvarsorganisations tillkomst i en för Sverige ovanligt ?turbulent? politisk period och studera bakomliggande motiv för dess bildande. Analysmetoden kan beskrivas som idé- och mentalitetshistorisk och är till sin karaktär kvalitativ i tolkningen av berörda gruppers intentioner med deras deltagande.

Bakgrund och problem: Det synsätt som dominerar avseende redovisningen ärkapitalmarknadsperspektivet, vilket innebär att redovisningen ska vara användbar i synnerhetför dem som ska fatta beslut huruvida de ska köpa, sälja eller behålla företagets aktier. Från 1januari 2007 ska nya upplysningskrav för kapital tillämpas, vilka ska generera bättreinformation för investerare och andra användare av de finansiella rapporterna för bedömningav risk och avkastning. Det finns dock ur företags perspektiv alltid kostnad och nyttoaspekteratt beakta vid informationsutgivningen då upplysningarna kan vålla skada förföretaget. Med anledning därav kan det finnas incitament att begränsa upplysningarnaavseende kapital och det kan variera hur olika företag lämnar upplysningar.Syfte: Vi vill med studien beskriva förändringen i företags upplysningar avseende förvaltningav kapital för räkenskapsåret 2007 i jämförelse med räkenskapsåret 2006. Vi vill vidarestudera om det föreligger någon skillnad i företags upplysningar med avseende på företagsstorlek och branschtillhörighetAvgränsningar: Studien har avgränsats till att omfatta företag i sektorerna Industri ochSällanköpsvaror och tjänster som idag är noterade på Stockholmsbörsen samt har tillämpatIFRS de senaste två räkenskapsåren.

På uppdrag av Röda Korset i Karlskrona har författarna gjort en utvärdering av besöksverksamheten ur besökarnas synvinkel. Författarna valde att genomföra en enkätundersökning med slumpvist utvalda besökare. För att få en bra validitet i enkäten genomfördes en pilotstudie som fick till följd att enkäten justerades en aning innan författarna verkställde enkätundersökningen. Under våren 2005 utfördes enkätundersökningen efter att författarna blivit inbjudna till två Röda Korsmöte där de fiivilliga besökarna träffades. Hänsyn till ålder och kön togs inte av författarna.

Bakgrund:Skogsindustrin utgör en stor del av Sveriges ekonomi. En betydande del av Sveriges skogar ägs av publika aktiebolag och den svenska staten. År 2005 infördes internationella redovisningsstandarder som innebar att de svenska skogsföretagen skulle redovisa skogstillgångar till verkligt värde istället för till historiskt anskaffningsvärde.Syfte:Syftet med den här uppsatsen är att ge en ökad förståelse av hur företag inom den svenska skogsindustrin värderar sina skogstillgångar till verkligt värde i enlighet med IAS 41. Dessutom kommer uppsatsen att undersöka hur utförliga upplysningar företagen lämnar i sina årsredovisningar om vär- dering till verkligt värde av sina skogstillgångar.Metod:Uppsatsen följer ett deduktivt tillvägagångsätt, vidare genomförs uppsatsen utifrån en kvalitativ ansats. För att samla in primärdata används öppna in- tervjuer med representanter från fyra svenska skogsbolag, samt en doku- mentundersökning av de fyra svenska skogsföretagens årsredovisningar.Slutsats:Samtliga av de intervjuade företagen tillämpar en nuvärdesberäkning för att beräkna det verkliga värdet på den växande skogen.

Bakgrund: Krav på ökad information och transparens i årsredovisningar har varit ett debatterat ämne de senaste åren. International Financial Reporting Standard (IFRS) har uppmärksammats med anledning av de ökad krav på upplysningar som standarden ställer däribland genom reglerna i IFRS 7 Finansiella Instrument: Upplysningar. Användandet av IFRS 7 blev lag år 2007 och gäller vid upprättande av en koncernredovisning. Kraven i IFRS 7 syftar till att visa företags hantering av finansiella instrument och därmed öka redovisningens transparens. Med anledning av de ökade krav som ställs på företag vill denna studie se hur noterade bolag har anpassat och förändrat sin redovisning enligt standarden.   Syfte: Studiens syfte är att analysera bolag noterade på OMX Nordic Exchange Stockholm Large Cap och deras redovisning enligt IFRS 7 för att se om någon förändring skett i mängden upplysningar som lämnats i årsredovisningar för år 2010 jämfört med år 2007.Metod: Den kvantitativa metoden har använts för att genomföra undersökningen.

Bakgrund och problem: De upplysningar som företag lämnar utgörs av flera olikainformationskällor. En betydande del av dessa utgörs av årsredovisningar ochdelårsrapporter. På grund av rådande reglering och olika incitament för frivilligaupplysningar skiljer sig omfattningen mellan rapporterna betydligt. Det är därförangeläget att studera vad en ökad upplysningsnivå medför för företagenskapitalkostnad.Syfte: Syftet är att identifiera eventuella samband mellan avkastningskravet på egetkapital och upplysningsnivån i företagens årsredovisningar och delårsrapporter. Vidaresyftar studien till att utröna i vilken finansiell rapport som upplysningsnivån har störstpåverkan på kostnaden för eget kapital.Avgränsningar: Studien avgränsas till företag som för närvarande är noterade på NasdaqOMX Stockholm.

I den juridiska litteraturen antas det ofta att vittnesuppgifter som är inkonsekventa också är mindre korrekta (Brewer, Potter, Fisher, Bond och Luszcz, 1999). Om det verkligen förhåller sig så har dock inte undersökts empiriskt i någon nämnvärd utsträckning. Tidigare studier har visat på en svag positiv korrelation mellan korrekthet och konsekvens. En reflexion över statistiska samband leder dock till slutsatsen att hittills hittade korrelationer kan vara artefakter, orsakade av hur variablerna definierats. I denna studie undersöktes om det fanns ett samband mellan vittnens grad av korrekthet och deras grad av konsekvens.

På uppdrag av Röda Korset i Karlskrona har författarna gjort en utvärdering av besöksverksamheten ur besökarnas synvinkel. Författarna valde att genomföra en enkätundersökning med slumpvist utvalda besökare. För att få en bra validitet i enkäten genomfördes en pilotstudie som fick till följd att enkäten justerades en aning innan författarna verkställde enkätundersökningen. Under våren 2005 utfördes enkätundersökningen efter att författarna blivit inbjudna till två Röda Korsmöte där de fiivilliga besökarna träffades. Hänsyn till ålder och kön togs inte av författarna. Resultatet visar att besöksverksamheten i Karlskrona utförs överlag mest av kvinnor i aldern 31 år och över.

Frivillig enkelhet är en livsstil/rörelse som tar avstånd från cirkeln av lönearbete och konsumism som av anhängarna anses vara roten till förlusten av en meningsfull tillvaro, möjligheten till självförverkligande, förestående miljökris och de starka gemenskapernas försvinnande (Grigsby 2004). Syftet med uppsatsen var att beskriva och skapa djupare förståelse för frivilliga förenklares identitetskonstruktion och välbefinnande utifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Identitetsteori med utgångspunkt i Mead (1934/1976), livsstil utifrån Bourdieu (1984) och värderingar utifrån Kasser och Ryans (1996) inre/yttre-värderingsmodell användes och relaterades till en sen-/postmodern kontext. Empirin utgjordes av åtta semistrukturerade intervjuer. Den viktigaste slutsatsen var att frivillig enkelhet och välbefinnande går att kombinera.

Motion är viktigt för vår hälsa, men många som börjar motionera slutar inom en snar framtid (Fallon, Hausenblas, & Nigg, 2005). Det är därför viktigt att utveckla strategier som motiverar människor till träning. Visualisering är en teknik som visats ha en motivationshöjande effekt hos motionärer. Kim och Giacobbi (2009) menar dock att det finns ett behov av att skilja på innehåll, syfte och effekter inom motionsvisualiseringen och att ett nytt mätinstrument därför behövs. Syftena med studien var därför att: (1) utveckla och testa mätinstrumentet the Individual Profile of Imagery Experiences in Exercise (IPIEE; Weibull & Johnsson 2010), samt att (2) studera motionärers frivilliga och spontana visualiseringsupplevelser.

Titel: Extern redovisning och intern styrning av sjukfrånvaro - den sjuka sanningen Seminariedatum: 2005-06-03 Ämne/kurs: FEK 591 Magisteruppsats, 10 poäng Författare: Anna Constantien & Linda Johansson Handledare: Per Magnus Andersson Fem nyckelord: sjukfrånvaro, extern redovisning, intern styrning, belöningssystem, motivation Syfte: Syftet är att beskriva och analysera hur information om sjukfrånvaro används i företags externa redovisning och interna styrning och speciellt vilken effekt lagen om obligatorisk redovisning av sjukfrånvaro har fått på dessa områden. Metod: Uppsatsen består av tre skilda delstudier för vilka olika tillvägagångssätt har tillämpats. Dessa omfattas av en årsredovisningsstudie, en enkätstudie och en djupintervjustudie. Teoretiska perspektiv: Det teoretiska underlaget har tagit sin form genom studier av såväl facklitteratur, forskningsrapporter och statliga utredningar. Empiri: Det empiriska materialet består av fakta från årsredovisningar, artiklar och företagsintern information, samt material från de intervjuer som har utförts.

Bakgrund: Människor som ställer upp frivilligt i ideella organisationer måste samordnas för att de skall kunna arbeta tillsammans med syfte att uppnå gemensamma mål, men går det att styra dessa människor? Det ligger någonting paradoxalt i tanken på styrd frivillighet. Betyder inte en frivillig handling något som sker spontant, självvalt och oombett? Samtidigt som samhället ställer krav på att organisationerna skall uppnå konkreta resultat, kan de frivilliga när som helst hoppa av om det inte längre känns motiverande att stanna kvar. Detta medför att det även är viktigt för organisationerna att beakta de frivilligas motiv till engagemanget och tillfredsställa deras personliga önskemål så att de inte lämnar organisationerna.