Det hÀr arbetet handlar om matematisk historia i matematikundervisningen. Huvudsyftet Àr att undersöka hur den matematiska historiens innehÄll inom skolÀmnet matematik har utvecklats genom att jÀmföra lÀroböcker, intervjua lÀrare, samt att jÀmföra dagens lÀroplan och kursplaner med den förra lÀroplanen för gymnasiet, matematik för treÄrig naturvetenskaplig linje och fyraÄrig teknisk linje. Förutom huvudsyftet har jag Àven försökt ta reda pÄ vad lÀrare tycker om matematisk historia och har dÀrför medelst intervjuer försökt ta reda pÄ vad dessa Äsikter stÄr för. FrÄgestÀllningar som besvaras i arbetet Àr hur historiemomentet inom matematikundervisningen har utvecklats i lÀroböcker och vad lÀro- och kursplaner sÀger om historiemomentet förr och nu. Eftersom betygskriterierna i nuvarande kursplaner sÀger att eleverna ska ha kunskap om den matematiska historien pÄ olika sÀtt, har jag ocksÄ valt att granska de nationella proven, för att ta reda pÄ om de innehÄller nÄgot matematikhistoriskt inslag.

Syfte: HR-chefer utg?r nyckelakt?rer i utvecklingen av HR-funktionens framtid, en framtid som enligt forskningen inneb?r allt mer digitaliserade HR-processer. D?rav ?mnar denna studie att unders?ka hur HR-chefer, inom privat sektor, organiserar det strategiska arbetet med att digitalisera HR-funktionen samt vilka metoder som HR-chefer anv?nder f?r att m?jligg?ra dessa l?ngsiktiga planer. Teoretisk inramning: AMO-modellen anv?nds f?r att analysera det empiriska materialet. Modellen beskriver att HR-chefer beh?ver arbeta med metoder kopplat till f?rm?gor, motivation och m?jligheter utifr?n ett digitaliserings perspektiv, f?r att skapa f?ruts?ttningar och m?jligheter till prestation inom HR-funktionen.

VÄr studie baserar sig pÄ det faktum att skolan enligt lÀroplanen för de frivilliga skolformerna har som skyldighet att tillvarata alla elevers tidigare kunskaper och erfarenheter. Syftet med studien var att studera mötet mellan elevers grundskolekunskaper och gymnasieskolans krav och förvÀntningar i de naturvetenskapliga Àmnena, samt att beskriva variationen mellan uppfattningarna om detta fenomen hos sÄvÀl elever som lÀrare. Studien innefattar bÄde en enkÀtundersökning samt efterföljande intervjuer med sÄvÀl elever som gymnasielÀrare. EnkÀtundersökningen fick ligga till grund för urval av intervjudeltagare. Som analysmetod för bÄde enkÀten och intervjun anvÀnde vi den fenomenografiska forskningsansatsen, vilken innebÀr att man Àmnar beskriva variationen av olika uppfattningar om ett specifikt fenomen.

Titel: Frivillig revision ? Varför vÀljer aktiebolagets företrÀdare att ha eller inte ha revisor?NivÄ: C -uppsats i Àmnet företagsekonomiFörfattare: Annelie Molin och Eva WidellHandledare: Ann Wetterlind-DörnerDatum: 2012 ? MajSyfte: I denna pilotstudie vill författarna se varför företrÀdarna har valt att ha eller inte ha revisor i bolaget, sedan möjligheten med frivillig revision infördes.Metod: Författarna har anvÀnt sig av enkÀter som de skickat ut till bolagen, samt formulÀr till Bolagsverket och Skatteverket. Med hjÀlp av böcker, vetenskapliga artiklar och rapporter etc har författarna sedan analyserat svaren de fÄtt.Resultat och slutsats: Det finns en ekonomisk vinnig med i resonemanget kring valet av att ha revisor eller inte ha revisor och det Àr viktigt för den enskilde företrÀdaren att noggrant analysera för- och nackdelarna och utifrÄn detta göra sina val.Förslag till fortsatt forskning: Det skulle vara intressant att följa upp studien om nÄgot Är och se om Äsikterna bland berörda parter förÀndras vartefter tiden gÄr.Uppsatsens bidrag: Pilotstudien kan ge framtida forskare en inblick i hur bolagens företrÀdare uppfattar den frivilliga revisionen och anledningen till varför de gör pÄ ena eller andra sÀttet i dagslÀget. Med hjÀlp av pilotstudien kan de sedan utveckla egna idéer till nya forskningsfrÄgor eller att utveckla sina egna tjÀnster som riktar sig till bolagen..

Banksektorn Àr en av flera tjÀnstesektorer vars företag Àr uppdelade i olika enheter dÀr de sköter sin enhet sjÀlv samtidigt som de delar pÄ gemensamma resurser. Trots det, Àr de relativt oberoende av varandra, dock Àr samarbetet dÀremellan oundvikligt. Samarbete och konkurrens Àr möjlig att kombineras i ett och samma förhÄllande, det sÄ kallade begreppet co-opetition. Ett samtidigt samarbete och konkurrens kan ge upphov till negativa effekter inom företag, sÄ som intern oenighet mellan enheter. Ifall de olika egenintressena Àr i konflikt med varandra kan det leda till att enheter tÀvlar mot varandra istÀllet för med varandra, vilket pÄverkar balansen dÀremellan.

Bakgrund: Effekterna av s?rskilda h?ndelser och katastrofer drabbar ?rligen miljontals m?nniskor v?rlden ?ver. Det f?r?ndrade s?kerhetspolitiska l?get globalt har bidragit till en ?versyn och utveckling av Sveriges beredskapsplanering. H?lso- och sjukv?rden har en essentiell roll i landets beredskap och kraven p? h?lso- och sjukv?rden ?kar vid s?rskilda h?ndelser och katastrofer.

Today it is mandatory for every college or university student to pay a union fee to their student?s union. The fee is mandatory and is a payment for writing examinations, receiving grades. The fees purpose is also intended to secure the education quality and student influence. In the presence of the abolishment of the union fee the Swedish student?s unions stand before an uprising competition between themselves and most likely a decrease in membership.

I inledningen sta?lls fra?gan om vilka bero?ringspunkter som finns mellan ska?despelar- och undervisningskonst. A?r bero?ringspunkterna desamma oavsett la?rar- och undervisningsstil?Utifra?n tidigare forskning belyses falska motsa?ttningar likava?l som nyanserade och fo?rdjupade kopplingar mellan ska?despelar- och dramapedagogroll. Anva?ndning av olika teatrala och pedagogiska konventioner problematiseras och fo?rdjupas teoretiskt.

Denna uppsats handlar om grÀnslöst frivilligarbete. Det Àr en kvalitativ studie som utgÄr ifrÄn fem frivilligarbetares upplevelser av sitt engagemang för gömda flyktingar i Asylgruppen i Malmö. Ett engagemang som jag av egen erfarenhet vet Àr vÀldigt pÄfrestande och ofta blir en stor del av ens liv. Syftet Àr att ta reda pÄ hur de upplever sin arbetssituation som frivilligarbetare, att ta reda pÄ vad som Àr deras motiv och drivkrafter och pÄ vilket sÀtt de hanterar det tunga arbete som de utför och de upplevelser som detta för med sig. Resultatet visar pÄ en tung arbetssituation med en hög arbetsbelastning.

Maternal behaviour is crucial for the development of the rat pups? behaviour and stressresponses later in life. There are numerous studies evaluating the effects of the dams?behaviours on the pups, but not many addressing what can be made for wellbeing of the ratdams when breeding. Few studies have addressed the question of how the commonly usedrearing environment effects the dams? behaviour and in the long run how it effect the ratsreared to become our research models.

Syftet ?r att unders?ka vad som h?nder och vad som synligg?rs i och genom etablering av och arbete i en kollegial samarbetspraktik i ett l?rarlag inom h?gre utbildning.Praktikarkitekturteorin och teorin om praktikekologier (Kemmis et al., 2014) har anv?nts f?r att analysera hur materiella-ekonomiska, kulturella-diskursiva och sociala-politiska arrangemang p?verkar och p?verkas av ageranden (g?randen, s?ganden och relateranden) i praktiker som ?r beroende av varandra. Studien ?r en aktionsforskningsstudie och omfattar ett antal aktioner som studerats. Data har samlats genom kontinuerliga observationer och reflektioner som nedtecknats i en loggbok, genom m?ten och intervjuer som videoinspelats och genom urval i statistik tillg?nglig i digitala system.

Today it is mandatory for every college or university student to pay a union fee to their student?s union. The fee is mandatory and is a payment for writing examinations, receiving grades. The fees purpose is also intended to secure the education quality and student influence. In the presence of the abolishment of the union fee the Swedish student?s unions stand before an uprising competition between themselves and most likely a decrease in membership.

Syftet med den hÀr uppsatsen har varit, dels att undersöka ett antal historielÀrares förstÄelse av och attityd till anvÀndandet av begreppet genus i historieundervisningen pÄ gymnasiet, dels att analysera vad jÀmstÀlldhetsmÄlen i gymnasieskolans styrdokument egentligen sÀger om be-greppet genus och om detta bör tolkas som ett direktiv att implementera genus i historieun-dervisningen. Undersökningen genomfördes i tvÄ steg. Gymnasieskolans styrdokument; skollagen, lÀ-roplanen för de frivilliga skolformerna samt Àmnesbeskrivning och kursplaner för historia A, B och C, nÀrlÀstes och analyserades utifrÄn en genusteoretisk grund. DÀrefter intervjuades sex utvalda gymnasielÀrare i historia kring begreppet genus i teori och praktik. Resultatet analyse-rades och kategoriserades dÀrefter sÄ att lÀrarnas genusmedvetenhet och attityd till anvÀndan-de av genus i historieundervisningen gick att identifiera.Styrdokumentsgranskningen visade att styrdokumenten idag inte sÀger nÄgonting expli-cit om anvÀndandet av ett genusperspektiv i historieundervisningen men att skollagens och lÀroplanens jÀmstÀlldhetsdirektiv vilar pÄ en genusteoretisk grund och dÀrmed indirekt krÀver ett genusperspektiv i den konkreta undervisningen.

Studiens syfte Àr att fÄ kunskap om hur arbetet med en klientgrupp som avviker frÄn normen pÄverkar socionomers sÀtt att förhÄlla sig till det som avviker frÄn normen. Vi vill tydliggöra hur man anvÀnder olika strategier för att hantera det avvikande. Genom att anvÀnda perspektiv frÄn sociologi och kulturteori vill vi Àven placera den professionella rollen i ett större sammanhang. VÄra frÄgestÀllningar Àr:Hur upplever socionomer som arbetar med funktionshindrade respektive missbrukare, att de förhÄller sig till vad som Àr normalt? Hur har förhÄllningssÀttet förÀndrats sedan man började arbeta med sin klientgrupp? Kan vi se nÄgon skillnad i förhÄllningssÀtt och i hur det utvecklats beroende pÄ vilken klientgrupp man arbetar med? Hur kan en sÄdan eventuell skillnad förstÄs? För att förstÄ socionomers förhÄllningssÀtt till normalt/avvikande, har vi intervjuat en grupp kuratorer pÄ en habilitering och en grupp socialsekreterare som arbetar med missbrukare.

I en tid d?r samh?llet st?ndigt f?r?ndras och utvecklas har banksektorn f?tt m?ta nya krav och f?rv?ntningar fr?n marknaden. Efterfr?gan p? digitala l?sningar, tekniska innovationer och nya kundbeteenden ?r saker svenska banker beh?vt anpassa sig till under senare ?r. I ett f?r?ndringsklimat kan akt?rer i banksektorn beh?va genomf?ra strategiska f?r?ndringsarbeten f?r att forts?tta f?lja utvecklingen och den r?dande efterfr?gan.