I styrdokumenten som gÀller för de frivilliga skolformerna Àr det fastslaget att sÀrskild uppmÀrksamhet mÄste Àgnas Ät elever som av olika anledningar har svÄrigheter att uppnÄ mÄlen för utbildningen, och ett ÄtgÀrdsprogram ska utarbetas om det genom utredning visar sig att en elev behöver sÀrskilt stöd. Skol- och elevproblem kan ses ur olika perspektiv, vilket synsÀtt man vÀljer ger olika konsekvenser för eleven, lÀraren, skolan, organisationen, undervisningen och lÀrandet. Skolan har en viktig uppgift vad gÀller elevernas sjÀlvuppfattning och uppfattning om skolan: inom skolan ska varje elev möta respekt för sin person och fÄ möjlighet att utvecklas efter sina förutsÀttningar, skolan ska ocksÄ stÀrka elevernas tro pÄ sig sjÀlva och ge dem framtidstro. Arbetets syfte har varit att undersöka och utveckla en förstÄelse för hur gymnasieelever, med upprÀttat ÄtgÀrdsprogram, upplever sin skolsituation och hur dessa elever upplever skolans syn pÄ problematik, detta för att initiera en insikt i hur elevens sjÀlvuppfattning och uppfattning om skolan kan pÄverkas. Vi har genomfört en kvalitativ undersökning genom att göra djupintervjuer med fyra gymnasieelever med upprÀttade ÄtgÀrdsprogram för att fÄ ta del av deras subjektiva upplevelse av skolan och dess syn pÄ problematik, hur de upplever sitt ÄtgÀrdsprogram samt hur eleven ser pÄ och tÀnker om sig sjÀlv som elev.

I styrdokumenten som gÀller för de frivilliga skolformerna Àr det fastslaget att sÀrskild uppmÀrksamhet mÄste Àgnas Ät elever som av olika anledningar har svÄrigheter att uppnÄ mÄlen för utbildningen, och ett ÄtgÀrdsprogram ska utarbetas om det genom utredning visar sig att en elev behöver sÀrskilt stöd. Skol- och elevproblem kan ses ur olika perspektiv, vilket synsÀtt man vÀljer ger olika konsekvenser för eleven, lÀraren, skolan, organisationen, undervisningen och lÀrandet. Skolan har en viktig uppgift vad gÀller elevernas sjÀlvuppfattning och uppfattning om skolan: inom skolan ska varje elev möta respekt för sin person och fÄ möjlighet att utvecklas efter sina förutsÀttningar, skolan ska ocksÄ stÀrka elevernas tro pÄ sig sjÀlva och ge dem framtidstro. Arbetets syfte har varit att undersöka och utveckla en förstÄelse för hur gymnasieelever, med upprÀttat ÄtgÀrdsprogram, upplever sin skolsituation och hur dessa elever upplever skolans syn pÄ problematik, detta för att initiera en insikt i hur elevens sjÀlvuppfattning och uppfattning om skolan kan pÄverkas. Vi har genomfört en kvalitativ undersökning genom att göra djupintervjuer med fyra gymnasieelever med upprÀttade ÄtgÀrdsprogram för att fÄ ta del av deras subjektiva upplevelse av skolan och dess syn pÄ problematik, hur de upplever sitt ÄtgÀrdsprogram samt hur eleven ser pÄ och tÀnker om sig sjÀlv som elev.

Sedan 2005 Àr det obligatoriskt för alla företag som har aktier eller andra vÀrdepapper noterade pÄ börs inom EU att upprÀtta koncernredovisning enligt IFRS. Detta beslut fattades av Europaparlamentet och rÄdet för att fÄ en ökad jÀmförbarhet gÀllande redovisningen mellan olika lÀnder samt för att företag ska ha samma tillgÄng till de globala kapitalmarknaderna. Det Àr frÀmst pÄ grund av den ökade internationaliseringen som en gemensam redovisningsstandard skapats för att Ästadkomma en harmonisering mellan olika lÀnders redovisning.För onoterade bolag som inte behöver anvÀnda IFRS finns möjligheten att frivilligt tillÀmpa de internationella redovisningsreglerna istÀllet för nationella redovisningsregler. Syftet med denna studie Àr dÀrför att undersöka vilka faktorer som förklarar frivillig tillÀmpning av IFRS i svenska onoterade bolag. Studien behandlar organisatoriska faktorer som rör förhÄllanden inom företagen samt miljöfaktorer vilka innefattar företagens yttre omgivning.

I framtiden Àr det medborgarna och inte de politiska församlingarna och deras förvaltningsorgan, som ska ha det största inflytandet. Vid en övergÄng frÄn central styrning till ett ökat inflytande för medborgarna krÀvs ett upprÀtthÄllande av balans i styrningen, vilket Àr nÄgot som Àr centralt i den hÀr studien. (Muhlenbock, 1999) Det finns i kommunerna ett stort behov av att fÄ utvecklas efter egna lokala förutsÀttningar. Samtidigt som detta förnyelsearbete krÀver tydlighet och stark ledning innebÀr det Àven en decentralisering av ansvar till den enskilda medborgaren. Undersökningen av en kultur- och fritidspeng skulle innebÀra en decentralisering av ansvaret till den enskilda familjen.

Den 1 januari 1997 övergick den frivilliga patientförsÀkringen till att bli ett obligatoriskt system reglerat i patientskadelagen (PSL), innebÀrande en lagstadgad skyldighet för samtliga vÄrdgivare att teckna patientförsÀkring. PSL reglerar patienters rÀtt till ersÀttning för skada uppkommen i hÀlso- och sjukvÄrden och i lagens 6 § upprÀknas de sex olika skadetyper för vilka ersÀttning utges, nÀmligen behandlingsskada, materialskada, diagnosskada, infektionsskada, olycksfallsskada samt medicineringsskada. BestÀmmelsen kommer att utgöra uppsatsens rÀttsliga utgÄngspunkt, i syfte att undersöka den praktiska tillÀmpningen av PSL. DÄ en patientskada anmÀls Àr det i första hand Personskadereglering AB (PSR) som utreder och bedömer i Àrendet. De bedömningar som hÀr görs kan av sÄvÀl den skadelidande som av vÄrdgivare, försÀkringsgivare eller domstol, hÀnskjutas till PatientskadenÀmnden (PSN) för att genomgÄ överprövning. I uppsatsen kommer den praktiska tillÀmpningen av PSL att undersökas utifrÄn ett urval av de Àrenden som sedan PSL:s tillkomst behandlats av denna nÀmnd, i syfte att ta reda pÄ och redogöra för hur resonemangen i patientskadeÀrenden förs, samt besvara frÄgan om dessa stÄr i överensstÀmmelse med PSL:s ÀndamÄl.

VĂ„rt syfte med detta examensarbete Ă€r att undersöka om individen pĂ„verkas av samhĂ€llet och arbetsmarknaden i sina val av en högre utbildning och om sĂ„ Ă€r fallet hur denna pĂ„verkan yttrar sig. Åttiotalister pĂ„stĂ„s i undersökningar vara den första generationen som genom att vĂ€xa upp i det senmoderna samhĂ€llet ska ha utvecklat andra vĂ€rderingar gĂ€llande bla arbetsmarknad och studier. Detta ska innebĂ€ra att de Ă€r bĂ€ttre anpassade till spelreglerna pĂ„ dagens arbetsmarknad. DĂ€rför vill vi ocksĂ„ undersöka pĂ„ vilket sĂ€tt generationsskillnader kan yttra sig mellan Ă„ttiotalister och sextiotalister i deras val av att genomgĂ„ högskolestudier. VĂ„ra frĂ„gestĂ€llningar Ă€r följande: vad driver individen till att vĂ€lja högre studier, hur har det senmoderna samhĂ€llet och arbetsmarknaden pĂ„verkat individens val att studera och pĂ„ vilket sĂ€tt syns det skillnader mellan sextiotalister och Ă„ttiotalister nĂ€r det gĂ€ller studier och arbetsmarknad.

PÄ 1960-talet tog Sverige steget frÄn brandtorn ute i skogen till en hightech-lösning med flygplan ? det svenska brandflyget var fött. Under de senaste Ären har mÄnga lÀnder runt om i vÀrlden tagit nÀsta steg i teknikutvecklingen: satellitövervakning. Men i Sverige, dÀr brandflyget varit en trogen vÀn som visat vÀrdefulla resultat, gjorde man nÄgot helt annat. Man drog in brandflyget och ersatte det istÀllet med ? ?ingenting?.

I lÀroplanen för de frivilliga skolformerna, Lpf 94, stÄr det att rektorn har, nÀr det gÀller gymnasieskolan, ett sÀrskilt ansvar för att elever ska fÄ kunskaper om sex och samlevnad samt att kunskapsomrÄden ska samordnas, inkludera flera Àmnen och utgöra en helhet för eleven. Enligt skollagen ska alla elever ha rÀtt till en likvÀrdig utbildning. Om inga tydliga mÄl stÀlls upp av skolledaren och ingen samordning finns för sex- och samlevnadsundervisningen sÄ finns det en risk att inte alla elever fÄr ta del av den. Den avgörande faktorn för hur och om undervisningen i sex och samlevnad sköts, Àr hur vÀl rektorn tar sitt ansvar, styr och samordnar det hela.Uppsatsen handlar om hur olika gymnasierektorer talar kring och tolkar sitt speciella ansvar för sex- och samlevnadsundervisningen samt hur de har konkretiserat sitt ansvar. För att undersöka det har vi valt att göra en kvalitativ studie dÀr vi har intervjuat rektorerna.

Redovisning av humankapital Àr idag föremÄl för en livlig debatt inom akademiska kretsar och inom normgivande institutioner. I denna uppsats har vi gjort en undersökning innefattande Ätta publika företags Ärsredovisningar och den frivilliga redovisningen av humankapitalet som de lÀmnar dÀr utifrÄn dess jÀmförbarhet, relevans och tillförlitlighet. Dessa företag Àr FöreningsSparbanken, Nordea, ReadSoft, Sigma, Skandia, SKF, Volvo och WM-Data. VÄra kvalitativa undersökningar har grundat sig pÄ ett ramverk skapat för en liknande undersökning av den australiensiska professorn James Guthrie, vilket Àven anammats av den irlÀndska professorn Niamh Brennan i hennes undersökning pÄ Irland. Denna modell Àr utformad för att undersöka hela det intellektuella kapitalet, men den del av ramverket vi har anvÀnt oss utav Àr den del som berör humankapitalet.

Enligt 4 kapitlet 1 § SocialtjÀnstlagen (SoL) har den som inte sjÀlv kan tillgodose sina behov eller kan fÄ dem tillgodosedda pÄ annat sÀtt rÀtt till bistÄnd av socialnÀmnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt. Den enskilde ska genom bistÄndet tillförsÀkras en skÀlig levnadsnivÄ. BistÄndet ska utformas sÄ att det stÀrker hans eller hennes möjligheter att leva ett sjÀlvstÀndigt liv. Den enskilde ska sÄledes inte sjÀlv kunna tillgodose sina behov. Om möjligt ska den enskilde stÄ till arbetsmarknadens förfogande för att erhÄlla försörjningsstöd.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ hur man med annan utbildning utöver hÀlsopedagogexamen möter den arbetsmarknad som vÀntar samt fÄ klarhet i hur hÀlsopedagogarbetet ser ut.VÄra frÄgestÀllningar Àr följande:1. Vilka utbildningar, kopplade till arbetsomrÄde, Àr meriterande utöver hÀlsopedagogutbildningen?2. Vad karaktÀriserar hÀlsopedagogarbetet?MetodStudien Àr en kvantitativ enkÀtstudie.

Syftet med denna uppsats Àr att kasta ljus över Àmnet Corporate Social Responsibility (CSR). Inom detta Àmne kommer fokus att ligga pÄ det initiativ som heter Global Compact (GC), och som blivit föremÄl för sÄvÀl beundran som skepticism. MÄlet Àr att utröna om GC i Sverige blivit, eller Àr i riskzonen för att bli, en front för det som i uppsatsen kallas kulörtvÀtt, eller om det tvÀrtom Àr en vÀlfungerande sammanslutning som hjÀlper till att sprida CSR. FrÄgestÀllning: ñ€Hur och vart Äberopar de svenska företagen sitt medlemskap i Global Compact?ñ€, ñ€Av vilka anledningar ansluter sig företag till Global Compact?ñ€, ñ€Vilka effekter kan företagens frivilliga val av Global Reporting Initiative (GRI) som rapporteringssystem ha pÄ de Ätaganden av transparens och kommunikation som Global Compact medlemskapet för med sig?ñ€ Metod: För att uppfylla syftet och frÄgestÀllningarna anvÀnds en kvantitativ och en kvalitativ metodel. Intervjuer har genomförts med Global Compacts svenska medlemsföretag och dessutom har hemsidor, Ärsredovisningar, artiklar samt litteratur inom omrÄdet anvÀnts.

SammanfattningUtbildning och kurs: Magisterprogrammet i service management, kandidatkurs SMT302 Handledare: Magnus Jirström och Veronica Åberg Syfte och frĂ„gestĂ€llningar: VĂ„r intention med denna uppsats Ă€r att analysera om de ideella organisationer som vi har undersökt överhuvudtaget reflekterar kring service gentemot medlemmar. Skulle sĂ„ vara fallet Ă€mnar vi kartlĂ€gga pĂ„ vilket sĂ€tt detta görs. Slutligen Ă€r vĂ„r förhoppning att uppsatsen ska kunna resultera i nĂ„gra förslag pĂ„ omrĂ„den dĂ€r ideella organisationer skulle kunna praktisera service management. VĂ„rt syfte utmynnar sĂ„ledes i följande frĂ„gestĂ€llningar: hur arbetar ideella organisationer med service och vĂ„rdandet av relationer i dagslĂ€get?, pĂ„ vilket sĂ€tt kan service management tillĂ€mpas i ideella organisationer? och vilka styrkor och svagheter finns det i det allmĂ€nna arbetssĂ€tt inom ideella organisationer och vad beror de pĂ„? Metod: För att kunna besvara vĂ„ra frĂ„gestĂ€llningar har vi framförallt anvĂ€nt oss av en kvalitativ analys av litteratur inom relevanta Ă€mnesomrĂ„den, sĂ„som NGO, bistĂ„nd, service management, Gemeinschaft och Gesellschaft.

VĂ„rt syfte med detta examensarbete Ă€r att undersöka om individen pĂ„verkas av samhĂ€llet och arbetsmarknaden i sina val av en högre utbildning och om sĂ„ Ă€r fallet hur denna pĂ„verkan yttrar sig. Åttiotalister pĂ„stĂ„s i undersökningar vara den första generationen som genom att vĂ€xa upp i det senmoderna samhĂ€llet ska ha utvecklat andra vĂ€rderingar gĂ€llande bla arbetsmarknad och studier. Detta ska innebĂ€ra att de Ă€r bĂ€ttre anpassade till spelreglerna pĂ„ dagens arbetsmarknad. DĂ€rför vill vi ocksĂ„ undersöka pĂ„ vilket sĂ€tt generationsskillnader kan yttra sig mellan Ă„ttiotalister och sextiotalister i deras val av att genomgĂ„ högskolestudier. VĂ„ra frĂ„gestĂ€llningar Ă€r följande: vad driver individen till att vĂ€lja högre studier, hur har det senmoderna samhĂ€llet och arbetsmarknaden pĂ„verkat individens val att studera och pĂ„ vilket sĂ€tt syns det skillnader mellan sextiotalister och Ă„ttiotalister nĂ€r det gĂ€ller studier och arbetsmarknad.

Intentionen med det hÀr arbetet Àr att fördjupa vÄr kunskap om den deliberativa demokratins betydelse, i form av deliberativa samtal. Syftet Àr att undersöka vilka uttryck för deliberativa samtal som gÄr att finna i lÀroplanen för de frivilliga skolformerna (Lpf 94) och i kursplanerna för Kemi A och Mediekommunikation. Vi har Àven undersökt lÀromedel i nÀmnda Àmnen för att se vilket utrymme de lÀmnar för att bedriva deliberativa samtal som en del av undervisningen.Den metod som anvÀnts i arbetet tar sin utgÄngspunkt i pragmatismen och undersökningen utgörs av en textanalys som bygger pÄ syftesrelaterade lÀsningar. Vi har utvecklat en tolkningsmodell som bygger pÄ in- respektive utlÀsningar för att belysa vÄra forskningsfrÄgor. InlÀsning innebÀr att texten förstÄs pÄ dess egna villkor i dess egna perspektiv.