Syftet med studien Àr att studera normala variationer i suralisnervens anatomi och utifrÄn detfaststÀlla lÀmpligaste metoden för neurografi i kliniskt bruk. Vidare vill jag genom studien fÄsvar pÄ hur Älder och kroppslÀngd pÄverkar suralis sensoriska nerv aktion potential (SNAP)amplituden hos mÀn och kvinnor, hur stimuleringslokationen pÄverka mÀtvÀrdena föramplitud och fortledningshastighet samt hur temperaturen pÄverkar fortledningshastigheten.Suralisnerven (SN) Àr den mest studerande sensoriska nerven i nedre extremiteterna hospatienter med perifer neuropati. Nervledningsstudier av SN Àr ett viktigt diagnostiskt verktygvid bÄde axonal och demyeliniserande form av neuropatier. Det finns en stor spridning avnormalvÀrdena för SN eftersom den pÄverkas av olika parameter som Älder, kroppslÀngd ochhudtemperatur. SN Àr dessutom kÀnd för sin anatomiska variation som gör att resultatetfeltolkas pÄ grund av minskad eller frÄnvarande (SNAP).Fyrtio friska frivilliga personer deltog i studien.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Antipsykotika utgör grunden i behandling av psykossjukdomar. Bristande följsamhet till lÀkemedelsbehandlingen Àr dock vanligt förekommande och en stor anledning till att patienter Äterinsjuknar i psykos och behöver vÄrdas inom slutenvÄrd. Syfte: Dels att beskriva hur patienter som vÄrdas inom sluten psykiatrisk psykosvÄrd uppfattar lÀkemedelsadministrering och dels att beskriva om patienterna uppfattar att sjuksköterskors bemötande i samband med lÀkemedelsadministrering har betydelse för deras instÀllning till att medicinera. Metod: Kvalitativ ansats. Intervjustudie med fenomenografi som metod i datainsamling och analys.

Denna uppsats syftar till att belysa hur lÀrare som undervisar döva pÄ gymnasienivÄ arbetar med sin tvÄsprÄkiga undervisning. VÄr forskningsfrÄga har varit ?Hur arbetar lÀrare med planering av sin tvÄsprÄkiga undervisning ? utifrÄn vad som anges i styrdokument - inom svenskÀmnet pÄ gymnasienivÄ??.Vi har antagit att lÀrare anvÀnder styrdokument i och med planeringen. De styrdokument som finns avsedda för dessa lÀrare Àr LÀroplan för de frivilliga skolformerna 1994 och kursplan Svenska för döva. Styrdokumenten talar om lÀrares ansvar och skyldigheter.

Detta examensarbete skrevs under vÄren 2009. Examensarbetet tar sin utgÄngspunkt i att en informatör pÄ Migrationsverket i Malmö undrar hur olika aktörer bemöter nyanlÀnda barns informationsbehov. Han efterlyser en förstudie kring detta, för att sedan eventuellt kunna utarbeta ett informationsmaterial. Anledningen till att han vÀnder sig till LÀrarutbildningen Àr att han Àr intresserad av att ta del av ett pedagogiskt perspektiv. Författarna har med utgÄngspunkt i denna undran kartlagt tre informationsmaterial som pÄ olika sÀtt berör nyanlÀnda barns situation i Sverige.

Syftet med studien har varit att undersöka en specifik fÀltgrupps profession, genom att kartlÀgga fÀltsekreterarnas arbetsuppgifter samt belysa vilken betydelse det uppsökande arbetet kan ha för ungdomar i den aktuella kommunen. Tonvikten har legat pÄ att undersöka hur kommunikationen och relationen ser ut mellan fÀltsekreterarna och ungdomarna i deras mÄlgrupp. För att undersöka detta har vi anvÀnt oss av deltagande observation som metod. VÄra övriga frÄgestÀllningar har utforskats med hjÀlp av kvalitativa intervjuer utförda med bÄde fÀltsekreterare och ungdomar. Materialet har analyserats med hjÀlp av kommunikations- och relationsteori men Àven utifrÄn ett socialpedagogiskt perspektiv.Resultat som framkommit genom studien Àr att fÀltsekreterarna ser pÄ sitt arbete som viktigt och varierande.

Humankapital Àr inget nytt begrepp och mÄnga företag arbetar idag med detta och ser det som en viktig del av sin verksamhet. Problemet enligt mÄnga författare Àr att utlÀsa vilka effekter en viss ÄtgÀrd kring humankapitalet avger, vilket medför att det blir svÄrt att mÀta och vÀrdera. I dagslÀget finns ett antal modeller för just detta, men problemet Àr att dessa Àr resurskrÀvande och svÄra att sÀtta sig in i. Det primÀra syftet med vÄr uppsats Àr att jÀmföra hur fem aktiebolag, vars huvudkontor Àr belÀgna i Göteborg, framhÄller humankapitalet i sina Ärsredovisningar. Med detta som utgÄngspunkt har vi sett hur de arbetar med humankapitalet i praktiken och hur överensstÀmmelsen dessa emellan ser ut.

Uppsatsen har för avsikt att ur en filosofisk ansats försöka ÄskÄdliggöra teoretiska och tankemÀssiga komplikationer mellan kunskapssynen i lÀroplanen för de frivilliga skolformerna och det traditionella klassrummets fysiska och upplevda miljö. Detta för att pröva ansatsens möjligheter vid framtida teoretiska och empiriska studier. Uppsatsen vill dÀrför dels ta reda pÄ vad lÀroplanen och dess beredningsarbete föreskriver för typ av kunskapsundervisning, dels undersöka hur lÀroplanen och dess beredningsarbete resonerar kring kunskap. För att nÄ en djupare förstÄelse för lÀroplanens formuleringar i detta avseende, lÀgger jag ett utvecklingsperspektiv pÄ samhÀlle, skola och kunskap. Analysen visar att skolans kunskapsuppgift Àr tudelad.

Denna studie Äsyftar till att undersöka vilket stöd och skydd som idag erbjuds av organisationer för kvinnor med erfarenhet av gatuprostitution i Göteborgs och Stockholms stad.Under studien kontaktades fyra organisationer som arbetar med inriktning för kvinnor i prostitution, tvÄ i Göteborg och tvÄ i Stockholm. Vi har undersökt tvÄ kommunala och tvÄ frivilliga organisationer för att se huruvida deras arbete kompletterar varandra, till förmÄn för att hjÀlpa och stödja kvinnor i prostitution.För att kunna undersöka vilket stöd och skydd som erbjuds för kvinnor i prostitution, kommer vi i studien undersöka den rÄdande lagstiftningen i Sverige angÄende köp av sexuella tjÀnster. Vi har Àven undersökt USA:s lagstiftning i de stater dÀr bÄde köparen och sÀljaren av sexuella tjÀnster kriminaliseras. Genom att undersöka den juridiska aspekten av tvÄ olika lagstiftningar, ÄskÄdliggör denna studie pÄ hur situationen för kvinnor i prostitution pÄverkas utav ett lands lagstiftning.I studien presenteras Àven en tidigare forskning med de stödinsatser som kvinnor i prostitution sjÀlva anser sig ha, samt vilka stödinsatser som bör utvecklas för att stödja och skydda denna mÄlgrupp. Ytterligare rör en tidigare forskning vikten av samarbeten mellan organisationer.Vi kommer försöka förklara den situation kvinnor i prostitution lever i, utifrÄn teorierna Radikalfeminism och Empowerment.De insatser som idag finns förfogande för kvinnor i prostitution i Göteborg och Stockholm Àr uppsökande arbete, samtalsbehandling, samt viss möjlighet till kontakt med andra myndigheter som exempelvis lÀkare.

Med lÄng erfarenhet frÄn yrkeslivet inom hotell- och restaurangbranschen dÀr jag handlett elever under utbildning ser jag nu som ansvarig för undervisningen pÄ skolan elevernas praktik ur ett annat perspektiv. Vi befinner oss för nÀrvarande i skarven mellan tvÄ lÀroplaner, LÀroplanen för de frivilliga skolformerna 94 [ Lpf 94] och Gymnasieskola 2011 [ Gy 11]. Yrkesutbildningarna inom gymnasieskolan gÄr frÄn att ha varit yrkesförberedande till att göra eleverna vÀl förberedda för yrkesexamen sÄ att de enligt skolverket (Gymnasieskola 2011) kan börja jobba direkt efter skolan. Arbetsplatsförlagd utbildning [ APU] ersÀtts av arbetsplatsförlagt lÀrande [APL] med i stort sett oförÀndrad omfattning och krav. Dock kan man notera att huvudmannen/ skolan har befriats frÄn kravet att anordna utbildningar för handledare vid behov.

Bakgrund och problem: En Ärsredovisning ska ge intressenterna en rÀttvisande bild av bolagetsfinansiella stÀllning. Rapporternas utformning varierar bÄde över tid och mellan bolag vilketförsvÄrar för intressenter att ta till sig och jÀmföra relevant information. Vidare Àr det ett problematt bolagen i hög grad kan styra utformningen av de utgivna rapporterna.Syfte: Syftet med studien Àr att identifiera och undersöka likheter och skillnader i ett noterat ochett onoterat fastighetsbolags Ärsredovisning samt hur utvecklingen har sett ut för dessa företagunder en tioÄrsperiod.AvgrÀnsningar: I uppsatsen studeras enbart empiriskt material som gÄr att finna i AranÀs ochWallenstams koncernernredovisningar inom undersökningsperioden Är 2003-2012.Metod: Uppsatsen har en beskrivande karaktÀr dÀr avsikten Àr att Äterge en bild av företagenskommunikation genom Ärsredovisningarna det senaste decennietResultat och slutsatser: Slutsatserna visar pÄ att de tvÄ studerade bolagens rapporter skiljer sigÄt pÄ flertalet omrÄden. En förklaring till de stora variationerna Àr funnits i att ett undersökt bolagÀr noterat och ett Àr onoterat samt företagens olika affÀrsstrategier. AranÀs vÀljer att riktarapporterna till hyresgÀsterna medan Wallenstam har ett tydligare fokus pÄ att utformarapporterna som analysunderlag.

Uppsatsen undersöker utvecklingen av Àmnena svenska och historia frÄn LÀroplanen för de frivilliga skolformerna 1994 (Lpf 94) och till LÀroplanen för gymnasieskolan 2011 (Lgy 11). Syftet Àr att synliggöra hur Àmnena och deras specifika vÀrderingar och traditioner pÄverkar styrdokumenten. Undersökningen baseras pÄ uppfattningen att olika Àmnen för med sig olika Àmnestraditioner i form av vÀrderingar, kunskapssyn, bedömningssÀtt etc. För att möta syftet analyseras kursplanerna individuellt och gentemot varandra. Analysmetoden Àr snarast en diskursiv kvalitativ textanalys av de aktuella kursplanerna med en för undersökningen konstruerad analysmodell baserad pÄ tidigare forskning knuten till lÀroplansteori, skolutveckling, Àmnestraditioner och Àmnesspecifik kunskapssyn.Undersökningen visar att svenskÀmnet i Lgy 11 minskat sin tidigare starka uppdelning mellan fÀrdighets-och bildningsfokuserat Àmne, ofta synliggjort med Ätskillnad mellan sprÄktrÀning och litteraturstudier.

Sedan Är 1990 har medeltemperaturen i Sverige ökat med en halv grad. Denna temperaturhöjning Àr inte naturlig utan beror pÄ mÀnniskans moderna livsstil. I och med detta blir det viktigt för företaget som producent att hitta nya tillvÀgagÄngssÀtt att förmedla sin medvetenhet om företagets pÄverkan pÄ miljön. Den frivilliga hÄllbarhetsredovisningen kan vara ett sÀtt. För att denna ska förmedla en sÄ hög trovÀrdighet som möjligt kan den granskas och bestyrkas av en oberoende part, i de flesta fall av en revisor.Syfte:Syftet med denna studie Àr att utreda vilken roll revisorer har i hÄllbarhetsredovisningen och hur dessa anser sig kunna pÄverka hÄllbarhetsredovisningens utveckling.Genomförande:Studien har genomförts genom att koppla ihop olika teorier och modeller med den empiriska information som vi samlat in i form av intervjuer.

SammanfattningUtbildning och kurs: Magisterprogrammet i service management, kandidatkurs SMT302 Handledare: Magnus Jirström och Veronica Åberg Syfte och frĂ„gestĂ€llningar: VĂ„r intention med denna uppsats Ă€r att analysera om de ideella organisationer som vi har undersökt överhuvudtaget reflekterar kring service gentemot medlemmar. Skulle sĂ„ vara fallet Ă€mnar vi kartlĂ€gga pĂ„ vilket sĂ€tt detta görs. Slutligen Ă€r vĂ„r förhoppning att uppsatsen ska kunna resultera i nĂ„gra förslag pĂ„ omrĂ„den dĂ€r ideella organisationer skulle kunna praktisera service management. VĂ„rt syfte utmynnar sĂ„ledes i följande frĂ„gestĂ€llningar: hur arbetar ideella organisationer med service och vĂ„rdandet av relationer i dagslĂ€get?, pĂ„ vilket sĂ€tt kan service management tillĂ€mpas i ideella organisationer? och vilka styrkor och svagheter finns det i det allmĂ€nna arbetssĂ€tt inom ideella organisationer och vad beror de pĂ„? Metod: För att kunna besvara vĂ„ra frĂ„gestĂ€llningar har vi framförallt anvĂ€nt oss av en kvalitativ analys av litteratur inom relevanta Ă€mnesomrĂ„den, sĂ„som NGO, bistĂ„nd, service management, Gemeinschaft och Gesellschaft.

Syfte: Studien har tvÄ syften:Att beskriva förekomsten av kategorier och omfattningen av frivillig redovisning om anstÀllda som Àr relaterad till bolagens sociala ansvar (CSR).Att förklara vilka faktorer som pÄverkar omfattningen av frivillig redovisning relaterat till anstÀllda. Metod: DÄ studien har ett förklarande syfte som berör omfattningen av frivillig redovisning om anstÀllda, sÄ har kvantitativa metoder anvÀnts och data till studien har samlats in via en kvantitativ innehÄllsanalys. Studien utfördes pÄ 56 av de 58 bolag som befann sig pÄ Large Cap, Stockholmsbörsen 2012, varav tvÄ bolag fick rÀknas som bortfall pÄ grund av andra redovisningssÀtt Àn de övriga. Datat analyserades sedan genom deskriptiv statistik och multipla regressionsanalyser. Resultat & slutsats: Stora bolag pÄ Stockholmsbörsen redovisar frivilligt multipla kategorier information om anstÀllda, men den kategori som generellt anvÀnds mest Àr profilinformation om anstÀllda. Den faktor som frÀmst förklarar den frivilliga informationen om anstÀllda Àr bolagets skuldkvot, men ocksÄ vilken industrisektor ett bolag tillhör har betydelse. Den teori som frÀmst förklarar frivillig redovisning om anstÀllda Àr agentteorin. Förslag till fortsatt forskning: I denna studie upptÀckte vi att bolag redovisar fler kategorier om anstÀllda Àn vad vi i vÄr studie deducerat fram frÄn tidigare forskning.

Lpf94 ligger till grund för religionsundervisningen i de frivilliga skolreformerna. Styrdokumentet beskriver religionsÀmnets uppgift att förmedla kunskap om andra kulturer, tankesÀtt, trosuppfattningar och livsstilar samt den etik som kretsar runt dessa.Jönsson och Perssons bidrag i den nationella utvÀrderingen av grundskolan 2003 visar att det finns ett bristande engagemang inom religionsÀmnet hos elever. LÀrare behöver olika didaktiska verktyg för att kunna göra undervisningen mer intressant för eleverna. Det Àr dÄ viktigt att reflektera över varför man vÀljer att göra ett visst upplÀgg. Detta kan lÀrare göra genom att fundera kring frÄgorna vad, hur och varför som utgör kÀrnan i de didaktiska frÄgestÀllningarna.Uppsatsens huvudfrÄgestÀllning var: Hur kan religionslÀrare lÀgga upp undervisningen iReligionskunskap A pÄ gymnasiet för att göra Àmnet mer engagerande för eleverna? Vi har Àven arbetat med ytterligare tvÄ frÄgor som Àr relevanta för Àmnet.