Sök:

Sökresultat:

522 Uppsatser om Frivillig tillämpning - Sida 3 av 35

Frivillig revision : Höjda grÀnsvÀrden och dess pÄverkan pÄ redovisningen

Syfte: År 2010 avskaffades revisionsplikten för de minsta företagen i Sverige. Trots att det har gĂ„tt fyra Ă„r sedan dess, sĂ„ Ă€r Sverige ett av de lĂ€nder som har de lĂ€gsta grĂ€nsvĂ€rdena för frivillig revision i Europa. År 2013 presenterade EU ett nytt direktiv gĂ€llande dessa grĂ€nsvĂ€rden. Det pĂ„gĂ„r sedan dess diskussioner kring revisionsplikten och regeringen har startat upp en utredning huruvida EU:s redovisningsdirektiv skall införas i Sverige eller inte. Syftet med denna studie Ă€r att undersöka vilka effekter en höjning av grĂ€nsvĂ€rdena för frivillig revision kan fĂ„ pĂ„ redovisningen.

Den frivilliga redovisningen av humankapital: en undersökning av kunskapsföretag vid börsintroduktion

Problematiken med att redovisa humankapitalet existerar dÄ det inte finns nÄgon enhetlig modell för hur detta skall gÄ till. NÀr företag trÀder in pÄ börsen skall de vÀrderas och sÀlja ut sina Àgarandelar pÄ marknaden för första gÄngen. Ett sÄdant företag borde ha högre incitament att redovisa mer frivillig information. Studien syftar till att undersöka den redovisning av frivillig information om humankapital som sker hos kunskapsföretag vid en börsintroduktion. Nyckeltal frÄn olika teoretiska modeller lokaliserades.

Undantaget fra?n uppsa?gningsfo?rbudet i 7 § 3 st. LAS : Tilla?mpningen i svensk ra?tt i fo?rha?llande till o?verla?telsedirektivets a?ndama?l

O?verla?telsedirektivets a?ndama?l a?r att skydda arbetstagares ansta?llning fra?n negativ pa?verkan av en verksamhetso?verga?ng. O?verla?telsedirektivet fo?reskriver sa?ledes ett uppsa?gningsfo?r- bud som inneba?r att arbetsgivare inte fa?r vidta uppsa?gningar av arbetstagare vid en verk- samhetso?verga?ng pa? grund av o?verga?ngen som sa?dan. O?verla?telsedirektivet syftar a?ven till att beakta arbetsgivares intressen.

Att behÄlla frivillig personal. : En kvalitativ studie om hemvÀrnssoldaternas upplevelser, tankar och reflektioner.

Det finns ca 22 000 frivilliga hemvÀrnssoldater i hela Sverige för att skydda och stötta samhÀllet vid svÄra katastrofer. Dessa hemvÀrnssoldater övar och utbildar sig för att kunna stötta, bemöta och lösa svÄra uppgifter som skogsbrÀnder, översvÀmningar, epidemier eller eftersök av försvunna personer. Genom ett frilligt engagemang finns hemvÀrnssoldaterna för samhÀllet. Men vad skall HemvÀrnet, Norrbottensgruppen göra för att behÄlla den engagerade personalen för att fortsÀtta att stötta samhÀllet? Varför slutar frivillig personal och vad motiverar och vÀrdesÀtter hemvÀrnssoldaterna i sitt frivilliga engagemang? Att behÄlla frivillig personal omfattar mÄnga olika faktorer som motiverar en individ i sin befattning.

Revisionspliktens avskaffande : BehÄller aktiebolagen en frivillig revision och vilka faktorer pÄverkar valet?

Den 1 november 2010 avskaffades revisionsplikten för smÄ aktiebolag i Sverige. Detta innebar att ca 250 000 aktiebolag nu kan vÀlja bort revision. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om de aktiebolag, som nu har möjligheten att vÀlja bort revision, gör det. Vidare syftar undersökningen till att ta reda pÄ vilka faktorer som pÄverkar detta val och jÀmföra resultaten med tidigare forskning. För att uppnÄ syftet anvÀndes en kvantitativ metod i formen enkÀt som skickades till 364 smÄ aktiebolag inomvSödermanlands lÀn.

Avskaffandet av revisionsplikten ? Varför vÀljer smÄ nystartade aktiebolag att ha en frivillig revision?

Den 1 november 2010 trÀdde en ny lag i kraft och revisionsplikten för de smÄ företagen avskaffades. För att företag skall kunna undvika revisorplikten mÄste de uppfylla tvÄ av dessa tre krav:? Högst tre anstÀllda.? En balansomslutning pÄ högst 1,5 miljoner kronor.? En nettoomsÀttning pÄ högst 3 miljoner kronor.Avskaffandet av revisionsplikten berörde mer Àn 300 000 registrerade aktiebolag i Sverige. Av de nystartade bolagen vÀljer 76 procent att inte ha nÄgon revisor men ser man till antalet aktiebolag totalt, nystartade och befintliga, Àr det endast 15 procent som slopar revisorn. Om man endast ser till de bolag som fanns innan reformen har 90 procent av bolagen valt att ha kvar sin revisor.Studiens problemformulering lyder enligt följande: Varför vÀljer smÄ nystartade aktiebolag att ha en frivillig revision?Syftet med denna studie Àr att fÄ en förstÄelse och beskriva smÄ nystartade aktiebolags skÀl till att vÀlja en frivillig revision och pÄ sÄ sÀtt lÄta sig bli frivilligt granskad.

IFRS i svenska onoterade koncernbolag : vilka faktorer förklarar den frivilliga tillÀmpningen?

Sedan 2005 Àr det obligatoriskt för alla företag som har aktier eller andra vÀrdepapper noterade pÄ börs inom EU att upprÀtta koncernredovisning enligt IFRS. Detta beslut fattades av Europaparlamentet och rÄdet för att fÄ en ökad jÀmförbarhet gÀllande redovisningen mellan olika lÀnder samt för att företag ska ha samma tillgÄng till de globala kapitalmarknaderna. Det Àr frÀmst pÄ grund av den ökade internationaliseringen som en gemensam redovisningsstandard skapats för att Ästadkomma en harmonisering mellan olika lÀnders redovisning.För onoterade bolag som inte behöver anvÀnda IFRS finns möjligheten att frivilligt tillÀmpa de internationella redovisningsreglerna istÀllet för nationella redovisningsregler. Syftet med denna studie Àr dÀrför att undersöka vilka faktorer som förklarar frivillig tillÀmpning av IFRS i svenska onoterade bolag. Studien behandlar organisatoriska faktorer som rör förhÄllanden inom företagen samt miljöfaktorer vilka innefattar företagens yttre omgivning.

Frivillig tillÀmpning av nationella och internationella revisionsstandarder i Ryssland

Som en följd av de ekonomiska och politiska reformerna pÄ 1990-talet i Ryssland utökades möjligheterna för internationell handel och samarbete mellan Ryssland och andra lÀnder. NÀr lÀnder med olika nationella revisionssystem börjar samverka pÄ en internationell marknad förekommer kommunikations- och förtroendeproblem, vilka kan lösas genom tillÀmpning av ett dubbelt revisionssystem: nationellt och internationellt. De ryska lagarna om revisionsverksamhet ? 307-?3 7§ och ? 208-?? föreskriver vilka företag som Àr revisionspliktiga enligt bÄda standarderna. Det finns dock företag som inte Àr revisionspliktiga, men som frivilligt vÀljer att ha sin verksamhet reviderad.

HÄllbart vÀlbefinnande? : En kvalitativ studie om identitet och vÀlbefinnande hos Ätta frivilliga förenklare

Frivillig enkelhet Àr en livsstil/rörelse som tar avstÄnd frÄn cirkeln av lönearbete och konsumism som av anhÀngarna anses vara roten till förlusten av en meningsfull tillvaro, möjligheten till sjÀlvförverkligande, förestÄende miljökris och de starka gemenskapernas försvinnande (Grigsby 2004). Syftet med uppsatsen var att beskriva och skapa djupare förstÄelse för frivilliga förenklares identitetskonstruktion och vÀlbefinnande utifrÄn ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Identitetsteori med utgÄngspunkt i Mead (1934/1976), livsstil utifrÄn Bourdieu (1984) och vÀrderingar utifrÄn Kasser och Ryans (1996) inre/yttre-vÀrderingsmodell anvÀndes och relaterades till en sen-/postmodern kontext. Empirin utgjordes av Ätta semistrukturerade intervjuer. Den viktigaste slutsatsen var att frivillig enkelhet och vÀlbefinnande gÄr att kombinera.

Gemensamt vÀrdeskapande mellan flygbolag och flygresenÀrer - en studie om frivilliga koldioxidkompensationssystem

I samband med klimatdebatten har flygbranschen blivit starkt kritiserad för utslÀppen av koldioxid. Vissa flygbolag har infört frivilliga koldioxidkompensationssystem för sina flygresenÀrer, i syfte att hantera dessa utslÀpp. VÄrt syfte Àr att analysera flygresenÀrers attityder till frivilliga koldioxidkompensationssystem för att diskutera möjligheten till samverkan inom miljöomrÄdet mellan flygbolag och flygresenÀrer. Uppsatsen baseras pÄ en enkÀtundersÀkning bland 300 flygresenÀrer och pÄ tre intervjuer med chefer inom SAS Danmark. Analysen görs utifrÄn teorier om CSR och co-creation mellan företag och kunder.

Svenska smÄföretags motiv och instÀllning till frivillig revision

FrÄgestÀllningarTre frÄgor avser uppsatsen att besvara. Vilka delar av revision Àr av störst alternativt minst betydelse för smÄföretag i VÀsterbotten och hur kommer dessa faktorer att pÄverka valet om fortsatt revision? Existerar ett förvÀntningsgap bland smÄföretag i VÀsterbotten och, hur pÄverkar det valet om fortsatt revision? Finns det nÄgot samband mellan hur smÄföretag i denna studie vÀljer vid frivillig revision och hur företagen i Finland och Danmark valde första Äret efter revisionspliktens borttagande?SyfteUppsatsens teoretiska syfte Àr att ge ett bidrag till forskning inom val av revision. Ett teoretiskt delsyfte Àr att jÀmföra företagen i uppsatsen med hur smÄföretagen i Danmark och Finland valde ett Är efter revisionspliktens borttagande. Uppsatsens praktiska syfte Àr att ta reda pÄ vilka delar av revision som har störst alternativt minst betydelse för smÄföretag samt om ett förvÀntningsgap existerar.

Hur förklaras nordiska detaljhandelsföretags arbete med hÄllbarhetsredovisning?

Publicering av hÄllbarhetsredovisningar blir allt vanligare. Med vetskapen om att det Àr en frivillig handling för alla företag förutom de statligt Àgda, kan man stÀlla sig frÄgan: varför vÀljer företag att hÄllbarhetsredovisa? Hur kan detta komma sig nÀr vanliga konsumenter inte intresserar sig för ett företags Ärsredovisningar dÀr hÄllbarhetsredovisningen oftast publiceras? En tÀnkbar anledning till att företag hÄllbarhetsredovisar Àr att de utÄt vill visa ett socialt ansvarstagande, men samtidigt visar forskning att konsumenter inte lÀser företags redovisningar. DÀrför stÀllde vi frÄgan: Hur förklaras nordiska detaljhandelsföretags arbete med hÄllbarhetsredovisning?Syftet med denna studie Àr att förklara omfattningen och innehÄllet av in-formation som ges ut av detaljhandelsföretag, beroende pÄ storlek, industri, lönsamhet, Àgarstruktur och Àgaridentitet.Av de 58 företagen som granskats i denna uppsats har samtliga företag, i mer eller mindre omfattning, redovisat om sitt arbete med sociala- och miljöfrÄgor i sina Ärsredovisningar.I undersökningen har variablerna storlek, avkastning pÄ eget kapital, Àgarstruktur samt totalt avslöjande anvÀnts.

Revisionspliktens avskaffande för smÄ aktiebolag- förekomsten av frivillig revision

Uppsatsens titel: Revisionspliktens avskaffande för smĂ„ aktiebolag- förekomsten av frivillig revision Seminariedatum: 2007-06-07 Ämne/kurs: FEK 591 Magisteruppsats, företagsekonomi:redovisning, 10 poĂ€ng Författare:Per Nilsson, Bashkim Rogova Handledare: Gunnar Wahlström Fem nyckelord: revisionsplikt, frivillig revision, smĂ„ aktiebolag, intressenter, förtroende Syfte: Syftet med denna utredning Ă€r att förutsĂ€ga hur revisionen kommer att förĂ€ndras som ett resultat av avskaffandet av revisionsplikten för smĂ„ aktiebolag. Vi vill speciellt studera hur den frivilliga revisionen kommer att skilja sig frĂ„n den lagstadgade. Metod: För att utreda detta outforskade omrĂ„de anvĂ€ndes kvalitativ metod med betoning pĂ„ grundad teori. VĂ„r empiriska undersökning genomfördes i tvĂ„ steg. I första hand studerades debatten pĂ„ omrĂ„det, vilket genererade intressanta intervjufrĂ„gor till vĂ„ra semistrukturerade intervjuer med berörda intressenter.

Penningtv?ttslagen i praktiken. L?nsstyrelsens tolkning och redovisningsbyr?ernas utmaningar

Denna kandidatuppsats unders?ker hur L?nsstyrelsen tolkar penningtv?ttslagen och hur redovisningsbyr?er har brustit i sin hantering mellan 2018 och 2023. Genom en omfattande dokumentanalys av sanktionsbesluten utgivna av L?nsstyrelsen i den valda perioden identifierar vi ett antal ?terkommande brister i byr?ernas implementering av lagen, s?rskilt g?llande verksamhetsanpassning, dokumentation och analys. Studien belyser en tydlig diskrepans mellan L?nsstyrelsens, byr?ernas och branschorganisationernas tolkning och till?mpning av penningtv?ttslagen.

Vilka faktorer styr efterfrÄgan pÄ frivillig revision? : En kvantitativ studie om pÄverkande faktorer vid svenska företags efterfrÄgan pÄ frivillig revision.

Problembakgrund & Problemdiskussion: Revisionsplikten avskaffades i Sverige november 2010 och berörde framförallt smÄföretagarna, vilka nu fick möjligheten att frivilligt efterfrÄga eller avstÄ revision. För att ett svenskt aktiebolag skall fÄ undantas revisionskravet har regeringen arbetat fram egna grÀnsvÀrden utifrÄn Europakommissionen tidigare satta. Dessa grÀnsvÀrden för Svenska aktiebolag Àr (belopp i tkr); NettoomsÀttning 3 000, balansomslutning 1 500, och maximalt tre antal anstÀllda. För att ett svenskt aktiebolag enligt dessa grÀnsvÀrden skall undantas revisionsplikten fÄr de maximalt överstiga ett av tre satta grÀnsvÀrden. Svenska aktiebolag vilka överstiger tvÄ av dessa grÀnsvÀrden vart av de tvÄ senaste bokslutsÄren blir sÄledes revisionspliktiga.

<- FöregÄende sida 3 NÀsta sida ->