Ett av de projekt som startat utifrån Arbetsmiljöverkets ?HelaProjektet? var ?HelDel-projektet? inom Piteå kommun. Projektets innebörd var ett försök att åtgärda svårigheterna med att rekrytera personal, bl.a. genom att alla anställda erbjöds heltidsanställning och att de sedan fritt kunde välja sysselsättningsgrad. Via intervjuer med olika personalkategorier undersöktes i studien om ett personalförsörjningsprojekt inom äldreomsorgen, ?HelDel-projektet?, medförde någon grad av upplevd förändring i kontinuitet och i det sociala omsorgsarbetet.

Syftet med denna kvalitativa studie var att genom semi-strukturerade intervjuer undersöka hur lärare ser på sin pedagogiska förmåga att individanpassa undervisningen för elever med ADHD, eller liknande svårigheter, samt vilka kunskaper lärare har om ADHD. Vidare undersöktes deras uppfattningar om möjligheter och svårigheter i undervisningen, vilka strategier de kunde använda sig av, samt hur de såg på inkludering. Med en hermeneutisk forskningsansats gavs lärarna möjlighet att fritt uttrycka sina tankar och åsikter kring forskningsfrågorna. Resultatet visar att möjligheter och svårigheter i undervisningen till stor del handlar om vilka resurser de har i form av tid, pengar och personal, eftersom elever med särskilda behov är en extra kostnad för skolorna. Majoriteten av lärarna är beredda att ta egna initiativ till vidareutbildning för att lära sig hur de på bästa sätt kan bemöta dessa elever.

 SammanfattningKravhanteringsprocessen är en av de viktigaste faserna vid utvecklandet av ett IT-system. Kravhantering är alltså grundläggande för att utveckla ett stabilt system som uppfyller beställarens önskemål. Med en väl utförd kravhantering som grund får man ett system som är fritt från bristfälliga fel, utvecklandet av systemet går även till på ett effektivare sätt. Vid byggandet av ett system eftersträvar man alltid en framgångsrik mjukvara. Kravhantering ses som den viktigaste faktorn vid utvecklandet av ett IT-system.Föreliggande studie genomförs som en litteraturstudie där undersöks vilka brister som är vanligt förekommande under kravhanteringsprocessen.

Inför mitt arbete har jag gjort en undersökning i en skolår två klass där jag först låtit eleverna uppleva berättelser på olika sätt och sedan intervjuat dem om deras möten med litteratur och om hur de vill uppleva berättelser. Detta har jag sedan satt i relation till teorier kring barns läsvanor och litteraturundervisning. Det jag undersökt är om eleverna som jag intervjuade vill uppleva berättelser på det viset som vi använder litteratur i skolan eller om de saknar något. Forskningen visar att läsningen har minskat och läsvanorna skiljer sig mellan könen. Högläsningen har betydelse för läsinlärningen då den ger ett rikare ordförråd och ökar allmänbildningen.

Denna uppsats redovisar en beskrivande fallstudie som gjordes pa? en svensk ho?gstadieskola och som gick ut pa? att underso?ka vilken plats Wikipedia har pa? ho?gstadiet idag. Fo?r att ta reda pa? det gjordes enka?tunderso?kningar bland elever och la?rare och textanalyser av elevuppsatser. Geografia?mnet anva?ndes som exempel pa? skolans undervisning.

This thesis is a comparative analysis of language policy in the Post-Soviet states Ukraine and Kazakhstan, wherein the states are seen as rational actors using language as an instrument in the nation-building process. With a take-off point in an underframe of theories on the nation, national identity, instrumentalism, power and the particular role of language in the nation-building process, this thesis shows that language is a key instrument used by the two states.The Ukrainian and Kazakhian language policies create and put across a certain image of the nation, by emphasising the titular languages as symbols of the new states. The line of argument in the language policy is a balance act between large-scale promotion of titular languages and a careful and inclusive attitude towards the Russian language. The biggest differences are that Ukraine, compared to Kazakhstan, has a more comprehensive and consequent language policy with a deeply rooted historic rhetoric. The most obvious instruments of the states in language policy is censuses, corpus-planning and the state choosing one official language..

I detta arbete undersöks vad matematiklärare som undervisar Matematik A på gymnasiet anser är de största pedagogiska problemen de stöter på i sitt yrke. Undersökningen har gjorts i form av en enkät som delats ut på fem gymnasieskolor. Lärarna har dels fått fundera fritt kring pedagogiska problem, men även fått svara på vad de ser för problem inom tre inriktade områden som jag specialstuderat, nämligen bedömning, räknare och alternativ matematikundervisning. Jag har även undersökt huruvida det finns några skillnader i svar mellan lärare som undervisar de yrkesförberedande programmen jämfört med dem som undervisar de studieförberedande programmen. Resultaten visar att de svarande lärarna främst menade att svaga elever var deras stora problem, och detta i större utsträckning bland de yrkesförberedande programlärarna än bland deras studieförberedande programkollegor, vilket också var den största skillnaden lärarna emellan..

Syftet med denna kvalitativa studie var att genom semi-strukturerade intervjuer undersöka hur lärare ser på sin pedagogiska förmåga att individanpassa undervisningen för elever med ADHD, eller liknande svårigheter, samt vilka kunskaper lärare har om ADHD. Vidare undersöktes deras uppfattningar om möjligheter och svårigheter i undervisningen, vilka strategier de kunde använda sig av, samt hur de såg på inkludering. Med en hermeneutisk forskningsansats gavs lärarna möjlighet att fritt uttrycka sina tankar och åsikter kring forskningsfrågorna. Resultatet visar att möjligheter och svårigheter i undervisningen till stor del handlar om vilka resurser de har i form av tid, pengar och personal, eftersom elever med särskilda behov är en extra kostnad för skolorna. Majoriteten av lärarna är beredda att ta egna initiativ till vidareutbildning för att lära sig hur de på bästa sätt kan bemöta dessa elever.

Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur Generation Y:s attityd och värderingar förhåller sig mot det ledarskap som bör tillämpas av framtida chefer. Metod: Studien har en kvalitativ ansats i form av individuella intervjuer och en fokusgrupp, således har studien baserats på det empiriska material som insamlats från de fyra individuella intervjuerna och vår fokusgrupp som genomfördes. Det empiriska såväl som det teoretiska materialet har sammanställts i sitt respektive kapitel och därefter analyserats med utgångspunkt ur våra frågeställningar. Slutsatser: De senaste åren har det förekommit artiklar i fack- och dagspress om hur individer ur Generation Y ställt sig ovilliga till att acceptera chefsrollen. Vårt resultat visar att det finns ett genuint intresse för civilingenjörs- och civilekonomstudenter att faktiskt acceptera chefsrollen. Det är dock med krav på kontinuerlig feedback, coachning och möjligheten till att arbeta fritt och kreativt som gör att dessa individer är benägna att acceptera chefsrollen i företagen..

Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomenhos kvinnor i Sverige. Den viktigaste behandlingsmetoden är kirurgi där mastektomiär en metod. Bröstet är en del av den kvinnliga identiteten och därför kanförlusten av ett bröst påverka kroppsbilden. Syftet med studien varatt beskriva kvinnors upplevelser efter en mastektomi till följd avbröstcancer. Metod som använts var en allmän litteraturstudie med en systematisksökning och beskrivande design.

Syftet med denna kvalitativa studie var att genom semi-strukturerade intervjuer undersöka hur lärare ser på sin pedagogiska förmåga att individanpassa undervisningen för elever med ADHD, eller liknande svårigheter, samt vilka kunskaper lärare har om ADHD. Vidare undersöktes deras uppfattningar om möjligheter och svårigheter i undervisningen, vilka strategier de kunde använda sig av, samt hur de såg på inkludering. Med en hermeneutisk forskningsansats gavs lärarna möjlighet att fritt uttrycka sina tankar och åsikter kring forskningsfrågorna. Resultatet visar att möjligheter och svårigheter i undervisningen till stor del handlar om vilka resurser de har i form av tid, pengar och personal, eftersom elever med särskilda behov är en extra kostnad för skolorna. Majoriteten av lärarna är beredda att ta egna initiativ till vidareutbildning för att lära sig hur de på bästa sätt kan bemöta dessa elever.

Syftet med denna kvalitativa studie var att genom semi-strukturerade intervjuer undersöka hur lärare ser på sin pedagogiska förmåga att individanpassa undervisningen för elever med ADHD, eller liknande svårigheter, samt vilka kunskaper lärare har om ADHD. Vidare undersöktes deras uppfattningar om möjligheter och svårigheter i undervisningen, vilka strategier de kunde använda sig av, samt hur de såg på inkludering. Med en hermeneutisk forskningsansats gavs lärarna möjlighet att fritt uttrycka sina tankar och åsikter kring forskningsfrågorna. Resultatet visar att möjligheter och svårigheter i undervisningen till stor del handlar om vilka resurser de har i form av tid, pengar och personal, eftersom elever med särskilda behov är en extra kostnad för skolorna. Majoriteten av lärarna är beredda att ta egna initiativ till vidareutbildning för att lära sig hur de på bästa sätt kan bemöta dessa elever.

Syftet med denna kvalitativa studie var att genom semi-strukturerade intervjuer undersöka hur lärare ser på sin pedagogiska förmåga att individanpassa undervisningen för elever med ADHD, eller liknande svårigheter, samt vilka kunskaper lärare har om ADHD. Vidare undersöktes deras uppfattningar om möjligheter och svårigheter i undervisningen, vilka strategier de kunde använda sig av, samt hur de såg på inkludering. Med en hermeneutisk forskningsansats gavs lärarna möjlighet att fritt uttrycka sina tankar och åsikter kring forskningsfrågorna. Resultatet visar att möjligheter och svårigheter i undervisningen till stor del handlar om vilka resurser de har i form av tid, pengar och personal, eftersom elever med särskilda behov är en extra kostnad för skolorna. Majoriteten av lärarna är beredda att ta egna initiativ till vidareutbildning för att lära sig hur de på bästa sätt kan bemöta dessa elever.

Denna uppsats undersöker hur Malmös högstadieskolor arbetar mot homofobi och heteronormativitet. Uppsatsen utgår från ett queerteoretiskt perspektiv och materialet består av två enkäter bland lärare och skolledare på sammanlagt tretton skolor. Resultaten tyder bl a på att kränkningar pga sexuell läggning och kön är vanliga på skolorna samt att lärarna nästan helt saknar utbildning och kompetensutveckling på området. Vidare saknas det sammanhållna strategier för likabehandlingsarbetet från skolledarnas sida, vilka i stället överlåter detta arbete på hugade lärare. Detta lämnar fältet öppet för de heteronormaliserande processerna upprätthållande av tystnader, patologisering av homosexualiteter och bevakning av genusgränser.

Tillgänglighet handlar om den demokratiska rätten att kunna röra sig fritt och verka i samhället för alla personer, även personer med funktionsnedsättningar. Enligt grekiska lagar skall statliga och privata publika lokaler vara tillgängliga för personer med funktionsnedsättningar. Syftet med denna studie var att undersöka tillgängligheten för rullstolsburna personer i publika lokaler i ett avgränsat geografiskt område i Grekland. Undersökningsgruppen bestod av 14 publika lokaler. En checklista konstruerades utifrån den grekiska checklistan för bedömning av tillgängligheten i publika lokaler innehållande bedömningsområdena: gångväg som leder till entré, entré, entréhall och andra allmänna utrymmen i lokalen, korridorer, innerdörrar, ramper, hissar samt toalett/hygienrum.