Sökresultat:
1099 Uppsatser om Fritidslärarens yrkesroll - Sida 55 av 74
Att vara man i vÄrden : Manliga undersköterskor och vÄrdbitrÀdens upplevelser
Sammanfattning Att ta hand om Àldre och sjuka i samhÀllet har traditionellt sett varit kvinnors ansvar vilket har medfört att arbetet inom vÄrden lÀnge varit ett kvinnodominerat yrke men att det görs fler insatser för att mÀngden mÀn ska öka inom vÄrden. Uppsatsens syfte Àr att undersöka vilka attityder och förvÀntningar som den manlige undersköterskan respektive vÄrdbitrÀdet möter i sin yrkesroll. För att ta reda pÄ detta genomförde jag sex kvalitativa intervjuer med manliga vÄrdbitrÀden respektive undersköterskor. Studien bygger pÄ litterÀra teorier och forskning om bland annat genus och andra könsrelaterade teorier av stor mening för Àmnet. FrÄgeomrÄden som har behandlats i studien omfattar bland annat om hur det eventuellt kan kÀnnas av att bemötas annorlunda samt om det finns möjliga nackdelar eller fördelar med att vara i minoritet pÄ respektive arbetsplats.I studien har det framkommit att informanterna mött bÄda positiva och negativa synpunkter och bemötande frÄn sin omgivning, brukarna och kollegor.
Politiska skandaler ? behandlas mĂ€n och kvinnor olika? : En kvalitativ innehĂ„llsanalys av kvĂ€llspressens rapportering kring ministerskandalerna 2006, rörande Stegö ChilĂČ, Borelius, Borg och Billström
Denna kandidatuppsats har till syfte att undersöka kvĂ€llspressens framstĂ€llning av de fyra ministrarna Anders Borg, Tobias Billström, Maria Borelius och Cecilia Stegö ChilĂČs politiska övertramp i ministerskandalerna 2006. Alla fyra ministrar stod anklagade för mindre skattefusk och blev utsatta för en drevjakt i medierna. Skandalerna resulterade dock i att mĂ€nnen satt kvar pĂ„ sina poster medan kvinnorna fick avgĂ„. Denna studie undersöker hur och pĂ„ vilket sĂ€tt kvinnorna respektive mĂ€nnen skildras i kvĂ€llspressen under skandalen. För att ta reda pĂ„ detta har en fördjupad analys gjorts utifrĂ„n 16 stycken artiklar i Aftonbladet och Expressen studerats under tidsperioden 6-18 oktober 2006 med hjĂ€lp av en kvalitativ textanalys.
Vad pÄverkar studie- och yrkesvÀgledarens arbetsuppgifter i den kommunala gymnasieskolan?
Karlsson, Therese & Nilsson Therese (2011). Arbetet med lÀs- och skrivinlÀrning pÄ tvÄ skolor med olika sprÄkliga karaktÀrer. LÀrarutbildningen: Malmö Högskola.
Syftet med vÄrt arbete Àr att synliggöra och öka kunskapen om hur fyra lÀrare arbetar med lÀs- och skrivinlÀrning. Vi vill Àven uppmÀrksamma likheter och skillnader i deras arbetsmetoder beroende pÄ elevens sprÄkliga förutsÀttningar. TvÄ av lÀrarna arbetar pÄ en skola dÀr de flesta eleverna Àr ensprÄkiga och de andra tvÄ lÀrarna arbetar pÄ en skola som Àr av en flersprÄkig karaktÀr.
Diagnos - hjÀlpmedel eller hinder?
Skollagen (1985:1100), pÄtalar att alla barn ska ha lika tillgÄng till utbildning oavsett förutsÀttningar. Skolan har ett stort ansvar att tillgodose alla individers behov, vilket bland annat skapar diskussioner angÄende diagnosens betydelse och anvÀndande. Tack vare att styrdokumenten ger dessa intentioner samt att mÀngden av diagnostisering ökar uppstod ett intresse att granska den pedagogiska verksamheten och hur den pÄverkas av diagnosens betydelse. Syftet med denna uppsats Àr att skildra debatten om specialpedagogik och diagnosens betydelse i den pedagogiska verksamheten. Fokus ligger pÄ att belysa diagnosens betydelse utifrÄn olika perspektiv pÄ specialpedagogik och undersöka om dessa synpunkter speglas i skolans verksamhet.
Hörapparatsutprovning i ett urval av europeiska lÀnder : En litteraturstudie med fokus pÄ kvalifikationskrav för professionella involverade i hörseldiagnostik och hörapparatsutprovning samt finansieringen av hörapparater
Inledning: Hörapparatsutprovning Àr en stor del av audiologisk rehabilitering. Flera intresseorganisationer inom hörselomrÄdet har dock pÄtalat att det förekommer skillnader rörande utbildningsnivÄn hos hörselvÄrdpersonal inom Europa samt att tillhandahÄllen hörselvÄrd i vissa fall Àr bristande.Syfte: Att jÀmföra hörapparatsutprovningsprocessen i ett urval av Europeiska lÀnder. Fokus ligger pÄ att belysa vilka yrkesgrupper som Àr involverade i hörseldiagnostik och hörapparatsutprovning samt vilken utbildningsnivÄ dessa har. Utöver detta kommer lÀndernas finansiering av hörapparater undersökas. Eventuella likheter och skillnader mellan lÀnderna kommer sedan diskuteras ur ett patient perspektiv.Metod: En integrativ litteraturstudie har genomförts.Resultat: En jÀmförande beskrivning av de yrkesgrupper som patienter trÀffar under hörapparatsutprovningsprocessen i de studerade lÀnderna samt vad hörapparaterna dÀr kostar patienterna.
Finns dropparna sÄ finns de och finns de inte fÄr det gÄ bra ÀndÄ : Sjuksköterskors erfarenheter av att ge omvÄrdnad till inneliggande patienter med ögonsjukdomar
Patienter med ögonsjukdomar Àr en stor patientgrupp som förvÀntas öka, dÄ mÄnga av sjukdomarna Àr Äldersrelaterade och befolkningen i vÀrlden blir allt Àldre. Ett stort antal av patienterna kommer att förekomma pÄ olika vÄrdavdelningar dÀr de vÄrdas av annan orsak. OmvÄrdnad Àr sjuksköterskans huvudansvar och hennes profession medför att riktlinjer och lagar ska följas i samband med yrkesutövning. Syftet med pilotstudien var att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av att ge omvÄrdnad till inneliggande patienter med olika ögonsjukdomar i anamnesen. Pilotstudien genomfördes med en kvalitativ metod och datainsamlingen skedde genom intervjuer.
Sjuksköterskors hanteringsstrategier vid arbetsrelaterad stress
Bakgrund: Sjuksköterskeyrket innebÀr en hög arbetsbelastning och kan dÀrmed leda till upplevelse av arbetsrelaterad stress. Nyutexaminerade sjuksköterskor Àr sÀrskilt mottagliga för denna typ av stress dÄ de saknar erfarenhet i sin yrkesroll. Att utarbeta strategier för hantering av stress Àr dÀrför betydelsefullt för sjuksköterskans vÀlbefinnande. Syfte: Syftet med föreliggande studie var att beskriva hur nyutexaminerade sjuksköterskor upplever och hanterar arbetsrelaterad stress under det första Äret i yrket. Metod: Studien har en kvalitativ ansats med deskriptiv design.
Bibliotekarie 2.0: Minabibliotek.se och bibliotekarierollen - en fallstudie pÄ UmeÄ stadsbibliotek
Library 2.0 is a term which emerged a few years ago and is frequently discussed. There is no uniform definition of the term but the central aspect of the concept is to encourage increased participation from library users.The aim of this Master's thesis is to investigate if and if so, how the professional role of the librarian is affected by Library 2.0. To do that, we have conducted a case study at the public library in UmeÄ. Their homepage minabibliotek.se is a practical example of Library 2.0. The homepage is based on interactivity and the library users can participate in various ways.We thougt that qualitive interviews was the best way to gain an understanding for how the librarians at the public library in UmeÄ experience how the work with minabibliotek.se affect their professional role.
?Man vill ju leva som man lÀr? : Fysioterapeutstudenters motiv och hinder till fysisk aktivitet och vad som pÄverkar detta
MÀnniskan Àr skapad för ett liv i rörelse och i dagens samhÀlle rekommenderas regelbunden fysisk aktivitet. Upplevda motiv och hinder till fysisk aktivitet pÄverkas av den livssituation man befinner sig i. Fysisk aktivitet upplevs betydelsefullt av fysioterapeutstudenter och majoriteten utför fysisk aktivitet regelbundet. Studiens syfte var att undersöka fysioterapeutstudenters upplevda motiv och hinder till fysisk aktivitet och om dessa pÄverkats av de fysioterapeutiska kunskaper som erhÄllits med utbildningen. FörfrÄgan om medverkande skickades ut via mail och sociala medier.
Skolans vÀrld i skönlitterÀra barnböcker
Randowo, Linnea och Sjöbeck, Emelie (2013) Skolans vÀrld i skönlitterÀra barnböcker Malmö: LÀrarutbildningen, Malmö Högskola. Detta arbete Àr en studie om hur förskolan samt skolan gestaltas i skönlitterÀra barnböcker. Undersökningen har gjorts genom att lÀsa och analysera tjugoen skönlitterÀra barnböcker. Resultatet har visat pÄ hur den goda gentemot den mindre goda skolan och förskolan, lÀrare samt elever framtrÀder i de olika böckerna. Detta presenteras i kapitel fem, ?Resultat, analys och teoretisk tolkning?.
"En puff i rÀtt riktning" - En kvalitativ undersökning om Àldre kvinnors upplevelser av stöd i egenskap av anhörigvÄrdare och efterlevande
Syftet med uppsatsen var att undersöka Àldre personers upplevelser av att vara anhörigvÄrdare och att fÄ anhörigstöd samt stöd som efterlevande. Ett vidare syfte var att fÄ en uppfattning om vilket stöd deltagarna har fÄtt i sin sorgeprocess. Vi ville ocksÄ fÄ en uppfattning om anhörigkonsulentens erfarenheter av och tankar om anhörig- och efterlevandestöd. VÄra frÄgestÀllningar var: Vilka upplevelser och erfarenheter har deltagarna av att vara anhöriga och att fÄ anhörigstöd? Vad innebÀr deltagandet i efterlevandegruppen? Vilka upplevelser har deltagarna av stöd i sorg? Vilka upplevelser och erfarenheter har anhörigkonsulenten av anhörig- och efterlevandestöd genom sin yrkesroll?Vi genomförde fem intervjuer med deltagare i en efterlevandegrupp samt en intervju med den anhörigkonsulent som ansvarat för de anhöriggrupper deltagarna varit med i och möjliggjort nÀmnda efterlevandegrupp.
L?rares befogenheter vid fysiska ingripanden: En r?ttsvetenskaplig studie av l?rares befogenheter att ingripa fysiskt mot elever i grundskolan enligt 5 kap. 6 ? skollagen ur ett arbetsmilj?r?ttsligt perspektiv
I uppsatsen analyseras grundskoll?rares befogenheter att ingripa fysiskt mot elever som p?verkar skolmilj?n negativt genom ordningsst?rande beteende. Utg?ngspunkten ?r den befogenhetsgivande best?mmelsen i 5 kap. 6 ? skollagen (2010:800).
Smartboard och lÀrande - Fyra lÀrares reflektioner kring smartboardanvÀndande i klassrummet
Syftet med det hÀr arbetet har varit att undersöka hur lÀrare ser pÄ smartboard och lÀrande. DÄ smartboard Àr ett tekniskt redskap som finns i mÄnga klassrum anser vi att det Àr relevant för vÄr yrkesroll att kÀnna till dess pedagogiska fördelar och nackdelar. VÄr intention har varit att undersöka i vilken grad lÀrare Àr medvetna om och reflekterar över de pedagogiska konsekvenserna av att anvÀnda sig av ett tekniskt redskap i undervisningen.
Vi har anvÀnt oss av lÀroplanen, relevant forskning som gjorts om smartboardanvÀndande i undervisning och nÄgra relevanta lÀrteorier till hjÀlp för att förstÄ hur ett tekniskt redskap som smartboard skulle kunna leda till pedagogiska konsekvenser samt vilka dessa i sÄ fall skulle kunna vara. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer som metod och vi har intervjuat fyra lÀrare som arbetar i grundskolans tidigare Är.
Vilka ÄtgÀrder och resurser tar chefer till nÀr det uppstÄr konflikt? : Undersökningen Àr baserad pÄ sex intervjuer inom kommunalförvaltning.
SammanfattningAtt hantera konflikter Àr nÄgot som mÄnga ledare/chefer stÄr inför i sin yrkesroll. Mitt syfte med studien,har varit att visa vilka ÄtgÀrder och resurser dessa chefer tar till nÀr de hanterar och löser konflikter, i de olika verksamheterna i den kommunala sektorn? För att kunna göra detta har jag med en induktivansats gjort en kvalitativ empirisk undersökning med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer. Jag har intervjuat sex stycken chefer pÄ olika nivÄer, vad det gÀller kön, Älder, och olika tid som chef för att fÄ en uppfattning av hur de ser pÄ konflikt. Detta har jag gjort för att identifiera de processer som sker vid konflikt och ge lÀsaren en förstÄelse av vad konflikthantering innebÀr bÄde för oss som mÀnniskor men ocksÄ i form av arbetstagare och av chefer.
Det Goda Ledarskapet : En studie om det personliga ledarskapets pÄverkan pÄ det professionella ledarskapet
Inom ledarskapsteori skrivs det mycket om ledarens roll vad gÀller organisationens framgÄng. DÀremot finns det mindre skrivet om kopplingen mellan ledaren som person och dennes framgÄng i ledarskapet. MÄnga mÀnniskor hamnar i en ledarroll till följd av stor skicklighet inom det de gör men Àr olÀmpliga som ledare, mÄnga mÀnniskor gör samtidigt ett fantastiskt jobb som ledare. Ledarrollen Àr inte en yrkesroll som gÄr att kliva i och ur utan ett förhÄllningssÀtt som personen lever med. LedarskapsförmÄgan gÄr dock att utveckla pÄ mÄnga sÀtt om ledaren har drivkraft och mod att vilja utvecklas.