Friåret gick i korthet ut på att en individ, efter överenskommelse med sin arbetsgivare, ansökte om ledighet från arbetet under 3-12 månader och därmed gav en arbetslös person möjligheten att vikariera i dennes ställe. Den allra första försöksverksamheten med friår i Sverige bedrevs i Trelleborgs kommun i slutet av 1990-talet. Den första februari 2002 startades en ny försöksverksamhet upp i tolv av landets kommuner och år 2005 infördes enligt en politisk överenskommelse friåret i hela landet. Efter regeringsskiftet år 2006 beslutades det dock att friåret från och med den första januari 2007 skulle avskaffas. Människan är att betrakta som en arbetande varelse och dygnets tjugofyra timmar måste fördelas på de olika arbetsområden, samt till vila och rekreation.

Skolan skall enligt Skolverkets kursplaner sträva efter att utveckla elevers fysiska, psykiska och sociala förmåga samt inspirera till en aktiv Fritid. Det är en viktig utgångspunkt eftersom forskning visat att inaktivitet i barn och ungdomsåren till stor del påverkar hur fysiskt aktiv man blir som vuxen, vilket för med sig såväl fysiologiska som psykologiska effekter. Ett problem är att idrottsämnet aldrig har haft så lite undervisningstid som nu i och med att skolans styrdokument Lpo94 började gälla. Den minskade tiden för idrottsundervisning kan tyckas märklig, när man idag ser en allt större ökning av kroniska sjukdomar hos yngre. För att främja barns rörelsebehov startades Bunkefloprojektet vilket utvecklades till Bunkeflomodellen som flertalet skolor runt om i Sverige tillägnat sig.

Syfte: Syftet med denna studie är att analysera de uppgifter som uppmanar till problemlösning i tre olika matematikläromedel, för elever i år tre. De frågeställningar som ställs mot materialet är: (1) Syftar problemlösningsuppgifterna i läromedlen till att eleven kan använda olika strategier?(2) I hur stor utsträckning och på vilket sätt knyter läromedlens problemlösningsuppgifter an till elevers vardag?Teori: Den huvudsakliga inriktningen i litteraturstudier och teoridelen i detta examensarbete handlar om barns förmåga att lösa problem. Vidare undersöks styrdokumentens utveckling avseende problemlösning, samt olika forskares syn på vad problemlösning är och hur problemen kan relateras till elevens vardag. Teoridelen behandlar barns lärande i det sociokulturella perspektivet samt begreppsutveckling och artefakters betydelse.Metod: I arbetet används metoden textanalys med inslag av kvantifiering.

Sammanfattning Britta Kaleta (2014) Elevassistenters arbete i en utmanande skolmiljö och elever med utvecklingsstörning och autism. (Student Assistants work in a challenging school environment and students with learning disabilities and autism). Speciallärarprogrammet inriktning utvecklingsstörning, Lärande och samhälle, Skolutveckling och ledarskap, Malmö Högskola Bakgrund: Utifrån egna erfarenheter av att ha arbetat inom gymnasiesärskolans individuella program med inriktning autism har specialpedagogiska frågeställningar uppstått kring elev-assistenter och deras yrkesroll. Frågeställningar som väckt mitt intresse är bland annat vilka arbetsuppgifter, faktiska metoder och teoretiska kunskaper har elevassistenter som arbetar i en utmanande miljö? Att arbeta som elevassistent inom gymnasiesärksolans individuella program med inriktning autism innebär en annorlunda arbetssituation än att vara elevassistent inom en ?vanlig klass?.

Uppsatsens o?vergripande syfte a?r att underso?ka fo?resta?llningar och uppfattningar hos elever som uttrycker ett starkt motsta?nd mot sko?nlittera?r la?sning i skolan. Med utga?ngspunkt i elevernas upplevelser av fiktionsla?sning a?r uppsatsens ambition ocksa? att reflektera o?ver la?rarens roll, hur la?rare kan arbeta tillsammans med eleverna och vad la?rare kan la?ra sig av dem.Fo?r underso?kningen har fyra elever intervjuats som alla tillho?r en sa?rskild undervisningsgrupp da?r jag a?r undervisande la?rare och ansvarig fo?r svenskundervisningen.Underso?kningen visar hur viktigt det a?r att lyssna pa? eleverna. Na?r la?raren lyssnar pa? sina elever a?r de ocksa? beredda pa? att lyssna pa? la?raren och mer o?ppna fo?r att ta till sig den kunskap skolan har att erbjuda.

Följande arbete har som syfte att undersöka om en litterär kanon skulle uppskattas av lärare i svenska på högstadiet eller inte. Frågan problematiseras utifrån svenska som ett erfarenhetspedagogiskt ämne samt ett litterärt bildningsämne. Tidigare forskning visar att klassiker inte harmoniserar med svenska som erfarenhetspedagogiskt ämne. Studien har även analyserats och diskuterats ur ett postkolonialistiskt perspektiv där det västerländska ses som norm. Metoden som har tillämpats är enkätinsamlingar från årskurs nio och kvalitativa intervjuer på tre högstadieskolor. Därefter har intervjuerna transkriberats och sammanställts.

Syftet med examensarbetet a?r att underso?ka hur sko?nlitteraturla?sning kan legitimeras i grundskolans tidiga a?r. Litteraturgenomga?ngen fokuserar pa? forskning kring vilken nytta som sko?nlitteraturla?sning kan tillskrivas i ett bredare perspektiv samt hur litteraturundervisning i skolan kan bedrivas. Underso?kningen har genomfo?rts med hja?lp av kvalitativa intervjuer av pedagoger verksamma i a?rskurs F-3 ? tva? la?rare och tva? skolbibliotekarier ? och tre elever i a?rskurs 2, samt en textanalys av styrdokumenten fo?r F-3.

The aim of this Master´s thesis is to explore how public libraries in a successful way can work in projects with young people. It intends to point out different factors that in a legible way affect the accomplishment and outcome of the project. Another purpose of the study is to uncover the various approaches existing within the projects towards young people and to find out why it is seen as important to work with youngsters, considering the hard work that it requires and the reluctance of the young to visit the library. The examination is based upon eight different and fulfilled projects. Information about these has been received through project descriptions, project reports and documents describing applications for economical benefits.

Denna studie ämnar kartlägga fysisk aktivitet på tre gymnasieskolor i Uppsalaområdet och förstå samband mellan barn och ungdomars fysiska aktivitet kopplat till socialt kapital med en sociologisk utgångspunkt. Barn och ungdomars idrottande har förändrats över tid där allt fler barn och ungdomar i nuläget är mer fysiskt inaktiva än tidigare. Vilka barn och ungdomar som blir fysiskt aktiva eller inaktiva beror till stor del på vilket eller vilka sociala fack man placeras in i genom sin bakgrund och de socioekonomiska förutsättningar man har. Föräldrars utbildning, yrkesposition och idrottsliga bakgrund är något som påverkar barn och ungdomars inställning till idrottandet.  Denna studie innefattar en enkätundersökning med 185 enkäter på Celsiusskolan, Fyrisskolan och Lundellska skolan, tre centrala skolor i Uppsalaområdet. Enkätundersökningen användes för att skapa en uppfattning om vad gymnasieungdomar gör på sin Fritid, hur många som är fysiskt aktiva samt att se hur de utvalda faktorerna; föräldrars utbildning, föräldrars sociala position samt föräldrars träningsvanor påverkar och påverkat dem att vara fysiskt aktiva eller inaktiva.Trots att Celsiusskolan, som är ett idrottsgymnasium, generellt har de mest fysiskt aktiva eleverna visade det sig även på de övriga två skolorna att eleverna generellt sett är fysisk aktiva.

Skolan skall enligt Skolverkets kursplaner sträva efter att utveckla elevers fysiska, psykiska och sociala förmåga samt inspirera till en aktiv Fritid. Det är en viktig utgångspunkt eftersom forskning visat att inaktivitet i barn och ungdomsåren till stor del påverkar hur fysiskt aktiv man blir som vuxen, vilket för med sig såväl fysiologiska som psykologiska effekter. Ett problem är att idrottsämnet aldrig har haft så lite undervisningstid som nu i och med att skolans styrdokument Lpo94 började gälla. Den minskade tiden för idrottsundervisning kan tyckas märklig, när man idag ser en allt större ökning av kroniska sjukdomar hos yngre. För att främja barns rörelsebehov startades Bunkefloprojektet vilket utvecklades till Bunkeflomodellen som flertalet skolor runt om i Sverige tillägnat sig.

Syftet med denna studie är att undersöka vad elever på mellanstadiet och högstadiet har för uppfattning om friluftsliv på olika skolor i Sverige. Frågeställningarna är: Vad är friluftsliv för eleverna? Vad gör eleverna på friluftsdagarna i skolan? Hur uppfattas kunskapskraven för eleverna om friluftsliv inom ämnet idrott och hälsa idrotten? Är eleverna med i någon friluftsförening? Har eleverna som är med i någon friluftsförening en annan syn på vad friluftsliv är i jämförelse med dem som inte är med i en friluftslivsförening? I studien används två olika teorier. Den första teorin som används är Bourdieus sociologiska begrepp habitus. Habitus är en teori som handlar om vad vi vanligen benämner som inlärning eller socialisation. Våra rörelser, vårt tal, val av kläder, mat samt partners och vad vi gör på vår Fritid händer omedvetet om det vi kan uppleva som möjligt och passande.

Skolan skall enligt Skolverkets kursplaner sträva efter att utveckla elevers fysiska, psykiska och sociala förmåga samt inspirera till en aktiv Fritid. Det är en viktig utgångspunkt eftersom forskning visat att inaktivitet i barn och ungdomsåren till stor del påverkar hur fysiskt aktiv man blir som vuxen, vilket för med sig såväl fysiologiska som psykologiska effekter. Ett problem är att idrottsämnet aldrig har haft så lite undervisningstid som nu i och med att skolans styrdokument Lpo94 började gälla. Den minskade tiden för idrottsundervisning kan tyckas märklig, när man idag ser en allt större ökning av kroniska sjukdomar hos yngre. För att främja barns rörelsebehov startades Bunkefloprojektet vilket utvecklades till Bunkeflomodellen som flertalet skolor runt om i Sverige tillägnat sig.

Research on psychosocial health in social work isn't developed enough. Instead, there's much more research on psychosocial unhealth. What about social workers, the unhealth is often related to the situation at work and the work environment.The aim of this study was to "during interviews understand the factors which social workers experience as important to maintain their own psychosocial health in the life situations". With hermeneutic method the particular interest was directed on how the participants experienced and explained their psychosocial health on the basis of their life situations, and the results was analyzed with Antonovsky's (1991/2005) perspective directed on health and Sense of Coherence (SOC). In the study, we used a qualitative form of interviews which allowed our participants to answer with their own words and from how they interpreted the questions.

Återhämtning är av stor betydelse för att Sverige ska kunna uppnå det folkhälsopolitiska målområdet hälsa i arbetslivet. Trots det uppger många svenska arbetstagare att möjligheterna till återhämtning såsom vila och avkoppling mellan arbetspassen har försämrats. Brist på återhämtning kan leda till ökad ohälsa i form av stressrelaterade symptom som utmattning, depression och hjärt-kärlsjukdomar men även andra psykiska och fysiska hälsoproblem. Syftet med föreliggande studie var att undersöka vilken betydelse anställda på ett medieföretag lägger i begreppet återhämtning samt hur återhämtning påverkar deras hälsa och arbetsprestation. Datainsamling har genomförts med hjälp av fjorton semistrukturerade intervjuer där data har analyserat med tillämpning av kvalitativ manifest innehållsanalys.

SammanfattningI denna uppsats har vi använt oss av en kvalitativ metod. Data har samlats in genom intervjuer som har behandlat aspekter inom området integration. I dessa intervjuer har vi använt en semistrukturerad intervjuguide. Vi valde fyra personer (två män och två kvinnor) med invandrarbakgrund som vistats i Sverige under minst femton år. Syftet var att ta reda på vilka sociala processer som ligger bakom de faktorer som kan påskynda eller förhindra integration.