Introduktion: Omkring 13 000 personer drabbas av hj?rtstopp varje ?r i Sverige. F?rb?ttrad behandling, s?som tidig hj?rt- och lungr?ddning, har gjort att ?verlevnaden ?kat under de senaste decennierna. Hj?rtstopp inneb?r att hj?rtat slutar pumpa blod, vilket snabbt leder till syrebrist i kroppens organ.

VĂ€rlden blir allt mer globaliserad och mĂ„nga företag vĂ€ljer att försöka etablera sig pĂ„utlĂ€ndska marknader. DĂ„ varje lands marknad Ă€r unik kommer mĂ„lmarknaden alltid att ivissa aspekter skilja sig frĂ„n den inhemska marknaden. Att identifiera dessa skillnader Ă€ravgörande för att företagens internationalisering skall lyckas. Även mellan nĂ€rliggandemarknader, som ur mĂ„nga perspektiv kan vara likartade, existerar skillnader inom kultur,organisationsstruktur och andra omrĂ„den. Dessa kan vara vĂ€l maskerade och med dettaföljer en risk att företag antar att marknaderna Ă€r mer lika Ă€n vad de i realiteten Ă€r.Med denna uppsats Ă€mnar författarna att analysera betydelsen av psykisk och institutionelldistans mellan nĂ€rliggande marknader vid internationalisering av ett företag.

Bakgrund: Ma?ltiden a?r central fo?r en ma?nniskas fysiska och psykiska va?lma?ende. Malnutrition a?rett vanligt problem i den a?ldre populationen.Syfte: Att underso?ka hur personer boende pa? tva? va?rd- och omsorgsboenden fo?r a?ldre i Uppsala la?n upplever sin ma?ltidsmiljo? samt hur det egna behovet av egenva?rdssto?d och inflytande mo?ts under ma?ltiden utifra?n faktorerna fysisk och social ma?ltidsmiljo?, hja?lpmedel, egenva?rd och sja?lvbesta?mmande.Metod: Studien har en kvalitativ ansats. A?tta informanter pa? va?rd- och omsorgsboenden fo?r a?ldre i Uppsala la?n intervjuades, informanterna valdes genom ett strategiskt urval.

So?derhamn Eriksson AB har producerat och levererat utrustning till sa?gverksindustrin i o?ver 150 a?r. Fo?retagets uppgift a?r att fo?rse sa?gverksna?ringen med effektiva maskiner och system fo?r ba?sta utnyttjande av ra?varan. En av So?derhamn Erikssons viktigaste produkter a?r barkningsmaskinerna Cambio.

Studien baseras pÄ observationsreferat och transkriptioner frÄn Ätta tvÀrprofessionellateammöten, utan patientdeltagande, inom ramen för neurologisk rehabilitering. Syftet var attproblematisera patientkonstruktioner i teamens framstÀllningar. Dessa konstruktioner harvidare problematiserats genom organisatoriska/institutionella logiker och praktiker samtövergripande samhÀlleliga perspektiv. Materialet har analyserats med hjÀlp avinteraktionistisk-konstruktivistisk observationsmetodik och kritisk diskursanalys. Blandstudiens resultat mÀrks att de patientkonstruktioner som skisseras Àr inkluderande pÄ sÄ sÀttatt de innehÄller fler faktorer Àn verksamhetens primÀra fokus, samtidigt som de Àrexkluderande pÄ sÄ sÀtt att patienterna genom dessa konstruktioner beskrivs som mer ellermindre möjliga att hjÀlpa och behandla, baserat bland annat pÄ sociala faktorer.

Huvudregeln inom svensk skattera?tt a?r att ra?nteutgifter ska dras av inom inkomstslaget na?- ringsverksamhet. Fo?r ett antal a?r sedan uppma?rksammade Skatteverket ett fo?rfarande da?r internationella koncernbolag utnyttjade den fria avdragsra?tten i ett skatteplanerings ha?nse- ende. Ho?ga vinster i svenska bolag flyttades genom ho?ga ra?ntor pa? interna la?n till bolag i la?gbeskattade la?nder.

I den h?r uppsatsen behandlas m?jligheten att reglera r?tten till sin egen r?st inom den svenska immaterialr?ttsliga lagstiftningen samt Lag (1978:800) om namn och bild i reklam. Uppsatsen ?r ?mnad att f?nga upp en upptrappande problematik som kontinuerligt diskuteras inom AI-diskursen, n?mligen hur AI-system med avancerade maskin- och djupinl?rningsmodeller numera kan efterlikna och manipulera verkliga personers r?ster utan att n?got samtycke har inh?mtats f?r r?stanv?ndningen i fr?ga. Unders?kningsf?rem?let har d?rmed inramats i en AI-r?ttslig kontext, d?r uppsatsen utreder hur anv?ndandet av AI-genererade r?ster f?rh?ller sig till den svenska upphovs- och varum?rkesr?tten samt Lag (1978:800) om namn och bild i reklam.

Bakgrund: Inom va?rden fo?rekommer det ofta sma?rtsamma procedurer i form av behandlingar och underso?kningar. Dessa procedurer kan vara obehagliga fo?r barn vilket go?r sma?rtlindring till en viktig del av pediatrisk va?rd. Lustgas a?r ett bra alternativ till barn pa? grund av att den har lugnande effekt, inte kra?ver na?gon ytterligare sma?rtsam procedur som na?lstick och har snabb och kortvarig effekt.

Denna uppsats unders?ker begreppet h?llbar naturturism i kontexten utav Sveriges k?ndaste vandringsled, Kungsleden. Genom en f?ltstudie utmed den norra signaturleden syftar studien att unders?ka allemansr?tten, den milj?m?ssiga- och den sociala h?llbarheten i omr?det. Utmaningarna med att balansera naturv?rd med turismutveckling studeras utifr?n milj?p?verkan och intressekonflikter.

Bakgrund: Sjuksko?terskestudenter kommer i kontakt med palliativa och cancerpatienter flertalet ga?nger under sin kliniska utbildning. Detta pa?verkar studenterna olika ka?nsloma?ssigt. Fo?r att hantera dessa nya upplevelser tilldelas studenter en handledare som skall ge sto?d, undervisa och guida dem under den kliniska utbildningen.Syfte: Syftet med studien var att underso?ka sjuksko?terskestudenter uppfattning av mo?tet med palliativa patienter samt erha?llen handledning i samband med dessa mo?ten.Metod: Metoden till denna kvalitativa studie var tva? semistrukturerade fokusgruppsintervjuer med ett bekva?mlighetsurval av studenter som haft klinisk utbildning pa? hematolog, onkolog eller palliativ avdelning.Resultat:Va?rd av palliativa patienter eller patienter med cancer uppfattades som en sorglig, sva?r, obekva?m men la?rorik upplevelse.

A1254De senaste Ären har antalet förvaltare av fonder med etiska placeringskriterier ökat i takt medallmÀnhetens och mediernas intresse. Banco Àr en av de fondförvaltare som blivituppmÀrksammade i medierna för att aktivt pÄverka företag som de har aktieinnehav i attförÀndra sina arbetssÀtt för att stÀmma överens med fondbolagets etiska placeringspolicy.Uppsatsens syfte Àr att undersöka vilket slags inflytande Banco utövar över företagen, och hurde utövar detta inflytande utifrÄn soft regulations . Dessa Àr en typ av regleringar som skiljersig frÄn traditionella lagar genom sin höga grad av frivillighet och tolkningsutrymme, tillexempel Förenta Nationernas initiativ Global Compact. För att besvara syftet Àr Pfeffer &Salanciks (1978) teorier om resursberoende, Meyer & Rowans (Pfeffer, 1982) institutionellaperspektiv och Sahlin-Anderssons (2004) artikel om soft regulations de teoretiskautgÄngspunkterna. Det empiriska materialet bestÄr av sekundÀrdata som behandlas kvalitativt.Tre informanter Äterger sina uppfattningar om Bancos etiska investeringspolicy och inflytandeöver företag.

Studiens syfte ?r att unders?ka digitaliseringens roll i den svenska arbetsmarknadens strukturella omvandling, specifikt skiftet fr?n industrisektor till tj?nstesektor under perioden 1980-2010, med s?rskilt beaktande av globaliseringens samtidiga inverkan. Denna omvandling har inneburit betydande f?r?ndringar f?r syssels?ttningen, och uppsatsen ?mnar att analysera hur olika n?ringsgrenar p?verkats beroende p? deras grad av digitalisering och internationell exponering. F?r att uppn? syftet har en kvantitativ metod till?mpats, d?r sex aggregerade n?ringsgrenar klassificerats efter digitaliseringsgrad (m?tt som IKT-investeringarnas andel av totala investeringar) och globaliseringsgrad (m?tt som utrikeshandelns andel av f?r?dlingsv?rdet).

Bakgrund: Identifiering av immateriella tillgÄngar har visat sig vara ett problemfyllt omrÄde bÄde för företagen och andra utövare. Tidigare studier har visat pÄ att en stor del av köpeskillingen fördelats till goodwill vilket delvis kan vara ett resultat av immateriella tillgÄngar inte identifieras i tillrÀcklig utstrÀckning. Det har Àven pÄpekats att det finns ett stort svÀngrum inom regelverket som tillÄter mycket individuella bedömningar. Syfte: Syftet Àr att undersöka om det finns skillnader mellan branscher pÄ den svenska marknaden avseende noterade företags identifiering av immateriella tillgÄngar vid det första redovisningstillfÀllet efter rörelse-förvÀrv och i sÄ fall vad orsakerna kan vara. Vi vill Àven undersöka om det gÄr att urskilja en branschpraxis för identifiering av tillgÄngar och fördelning av köpeskillingen.Genomförande: BÄde en kvalitativ och en kvantitativ undersökning har genomförts. BranschjÀmförelser har gjorts för genomförda rörelseförvÀrv pÄ Stockholmsbörsen under perioden 2005 till 2011.

Ma?let med denna studie var att beskriva mammors upplevelser av babyrytmik och teoretiskt fo?rankra denna beskrivning i ett samha?llsinriktat musikterapeutiskt perspektiv. Fem (5) halvstrukturerade djupintervjuer med en medella?ngd pa? 45 minuter utfo?rdes under vintern 2012 och analyserades enligt en hermeneutisk fo?rsta?elseprocess. Mammorna var i medeltal 32 a?r och ho?gt utbildade.Den gemensamma gla?djen i att fa? sjunga, leka och finnas i musik tillsammans med sitt barn och ha en gemensam hobby va?rdesa?tts ho?gt av mammorna som alla prioriterar hobbies med musik.

Makt Ă€r förmĂ„gan att förĂ€ndra och styra, bĂ„de för Hobbes och för Dahl, om det sĂ„ Ă€r att styra andra eller sin egen tillvaro. Även om deras definitioner i vissa avseenden skiljer sig Ă€r den grunden klar. För institutionella ansatser inom statsvetenskaper agerar och verkar mĂ€nniskor inom system av formella och informella regler, dessa regler utgörs delvis av formella lagar och normer. Det Ă€r i ljuset av detta, institutionernas effekter som kontroll av mĂ€nniskor, de kommer att studeras i denna uppsats, specifikt det ögonblick dĂ„ en förĂ€ndring av institutionen sker. De för uppsatsen centrala teorierna historisk institutionalism och institutionell RTC ger i viss mĂ„n olika bilder och verktyg till analysen.I denna uppsats har tvĂ„ lagförĂ€ndringar som syftat till att pĂ„verka invĂ„narnas beteende pĂ„ specifika sĂ€tt studerats.