Detta examensarbete unders?ker morgonfritidsverksamhetens roll och uppfattningen om det svenska fritidshemmet, med s?rskilt fokus p? diskursen om fritid som ??verbliven tid.? Genom kvalitativa intervjuer med utbildade fritidsl?rare utforskar studien hur ?morgonfritids? organiseras och genomf?rs, vilka faktorer som bidrar till en framg?ngsrik verksamhet, samt hur denna tid kan omdefinieras som en pedagogisk m?jlighet snarare ?n en f?rvaringstid. Studien bygger p? Haglunds (2009) analys av fritidshemmets diskurser, d?r fritid som "?verbliven tid" ofta f?rlorar sin pedagogiska potential, samt p? Vygotskijs sociokulturella teori om l?rande (S?lj?, 2020). Vidare lyfts Jonssons (2021) och P?lsd?ttirs (2012) forskning fram f?r att belysa vikten av dialog och samarbete mellan personal och elever samt hur otydliga pedagogiska visioner kan p?verka personalens yrkesidentitet. Hippinen Ahlgrens (2021) insikter om balansen mellan f?rplanerade och spontana strategier anv?nds ocks? f?r att analysera elevens delaktighet.

Denna studie ämnar undersöka skillnaden i osäkra anställningar mellan unga kvinnor och män i 14 Europeiska länder dels på landspecifik nivå samt indelat i välfärdsregimer. Underlaget för studien kommer ifrån European Social Survey från åren 2010 och 2012. För analysen har logistisk regressionsanalys tillämpats i statistikprogrammet SPSS. Genom ett uppslag i tidigare forskning och teori om faktorer på både individ- och institutionsnivå formulerades två hypoteser: Att kvinnor i större utsträckning än män innehar osäkra anställningar samt att den största skillnaden skulle gå att urskönja i den konservativa välfärdsregimen. I ett inledande skede vid kontroll för enbart kön tenderade kvinnor i den socialdemokratiska välfärdsregimen att ha en större sannolikhet till en osäker anställning.

SammanfattningI det följande examensarbetet har två alternativ av installationer jämförts beträffande ny­­bygg­nationen Maskinbolaget Swecon, en fastighet med en kontorsbyggnad och till­hör­­ande maskinhall i Uppsala. Alternativen har varit en fjärrvärmeinstallation med en separat kyl­mas­kin, och två bergvärmepumpar med en frikyleslinga. Jämförelser har gjorts mellan dator- och egenberäknade simu­leringar av energi­för­­brukningen [kWh­­/­(m2,år)], och då med olika ändringar i fastig­het­ens kon­struk­tion, där det ur­sprung­­­liga pro­jekt­­erings­un­der­laget har varit utgångspunkt (Inne­kli­mat­byrån, 2008).    Därefter har en nu­vär­des­­kal­kylering med en kalkylhorisont på 30 år utförts, som visar på det mest eko­no­miska alternativet och simuleringen gällande drifts- och in­ves­­­t­eringskostnader.    Energiberäkningarna har genomförts med datorprogrammen BV2 och VIP+, och även med egna beräkningar i Excel. Nuvärdeskalkylen har också gjorts i Excel.                                      ?    ?    ? Resultaten visar att kontorsbyggnaden och maskinhallen uppfyller riktlinjerna från Bo­verkets byggregler, BBR, avseende U-värde.

Ett mindre men mer användbart försvar ställer krav på tillgänglighet och användbarhet för ingå-ende förband. Försvarsmakten tog 2005 fram Spårbarhetsmodellen som ett verktyg för att säker-ställa rätt resurser på rätt plats och även som ett sätt att styra ambitionsnivåer. Resursen brosystem är en viktig del för att kunna lösa ut Försvarsmaktens krav på insatsförmåga och lösandet av för-svarsuppgifter enligt Spårbarhetsmodellen. Frågan är då om det finns balans mellan uppgifter och tillgängliga resurser?I uppsatsen analyseras vilket behov av brosystem som finns kopplat till uppgifter, doktriner och reglementen.

Detta är en studie om introduktionsverksamheten för nyanlända flyktingar i Lunds kommun, detta utifrån flyktingarnas perspektiv. Syftet var vidare att studera vad det betyder om introduktionsverksamheten kan ses som ett system. Med nyanlända flyktingar avses den grupp som erhållit uppehållstillstånd och vars vistelsetid inte överstiger tre år. Sju stycken nyanlända flyktingar intervjuades om deras intryck och det stöd som erbjudits av introduktionsprogrammet och Lunds kommun. Teorier om introduktion och systemtänkande applicerades för att analysera resultatet från intervjuerna.

Inom institutionell teori står Berger & Luckmann för en inriktning som fokuserar på legitimeringoch reproduktion av institutioner. De förklarar varför i institutioner bevaras trots kritik och behåller sin ursprungliga form, inte på grund av institutionernas överlägsenhet utan på grund av försvararnas legitimering av institutionen.Denna gren av institutionell teori har över tid fått stå tillbaka för ny-institutionell teori, som fokuserar på förändring. Den klassiska institutionella teorin saknar empiriskt underlag, varför detta är en empirisk studie av institutionell teori i en svensk kontext. Ett område på vilket institutionell teori är tillämpbart är det svenska uppsägningsförfarandet.Studiens syfte är att öka förståelsen för hur legitimering av institutioner går till i praktiken. Detta uppnås genom frågan ?hur bidrar parternas argument till att institutionen reproduceras?.Frågan besvarades genom kvalitativ data, hämtad från intervjuer med representanter från de parter som debatterar LAS.Denna empiriska undersökning visar att LAS legitimeras genom att tillskrivas normativ värdighet och kognitiv giltighet, samtidigt som kritiker av LAS tillskrivs normativ ovärdighet och kognitiv ogiltighet.

Sveriges befolkningsstruktur består av cirka nio miljoner invånare, varav cirka 1.5 miljoner är människor med utländsk bakgrund. Att människor från olika delar av världen flyttar till Sverige, är inte ett nytt fenomen, då det har varit aktuell sedan 1500-talet. Trots detta betraktas människor med utländsk bakgrund som ett folk för sig, där de behandlas olika på grund av deras ursprung. Orättvisan grundar sig i Sveriges strukturella och institutionella diskriminerande handlingar, där människor fråntas möjligheten att verka i det svenska samhället med samma villkor. Den etniska diskrimineringen påverkar även de utsattas välmående och framtidsplaner.

Bakgrund: Typ 1 diabetes (T1D) ?r en kronisk sjukdom som fr?mst debuterar i ung ?lder (barn, ungdomar eller yngre vuxna) men den kan uppst? i alla ?ldersgrupper. Behandlingen som syftar till att h?lla blodsockret p? en normal niv? st?ller stora krav p? individen avseende egenv?rd och hanteringen kr?ver st?ndig uppm?rksamhet f?r att kunna fatta r?tt beslut ang?ende ?tg?rder f?r att kontrollera sjukdomen. Detta krav p? st?ndig uppm?rksamhet kan leda till diabetesstress vilket i sin tur kan g?ra det sv?rt att acceptera sjukdomen.

Syfte och fra?gesta?llningarSyftet med underso?kningen a?r att ta reda pa? hur la?rare i idrott och ha?lsa pa? la?g och mellanstadiet uppfattar ha?lsobegreppet, samt hur det uppfattar begreppet i Lgr 11. Syftet a?r a?ven att underso?ka hur la?rarna jobbar med att implementera ha?lsobegreppet i sin undervisning. Utifra?n syftet har dessa fra?gesta?llningar skapats: Vad betyder ha?lsobegreppet fo?r la?rare i idrott och ha?lsa? Hur undervisar la?rarna sina elever i och om ha?lsa? Hur tolkar la?rare i idrott och ha?lsa ha?lsans del i Lgr 11?MetodJag har anva?nt mig av en kvalitativ metod och samlat in data med hja?lp av intervjuer.

Sja?lvreglering inom olika marknader a?r inte na?gon ny ide?, utan har funnits under la?ng tid i Sverige och internationellt. Sja?lvreglering ga?r i korthet ut pa? att pa? frivillig grund skapa normer som pa? olika sa?tt sa?krar kvaliteten fo?r producerade varor och tja?nster. Det kan till exempel handla om etiska regelverk och rekommendationer fra?n branschorganisationer.

Forss, E & Westrin, M. Mo?tet med do?den. Hur sjuksko?terskor upplever na?r den yngre palliativa patienten tar upp samtalet om do?den ? en empirisk studie.

Bakgrund: Det har varit mycket diskussioner om vilken kost som a?r la?mplig vid typ-2 diabetes. LCHF-kost har pa? senare tid blivit uppma?rksammad som ett bra alternativ. Det finns flera vetenskapliga studier avseende de fysiologiska effekterna av LCHF-kost, men inte pa? den sja?lvupplevda ha?lsan hos dem som fo?ljer kosten.

Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) utför tillämpad forsknings- och utveck-lingsverksamhet inom samtliga transportslag. Inom VTI genomförs ett antal olika projekt inom en stor variation av områden. Det kan handla om t.ex. människors beteende i trafiken, en körbanas hållbarhet eller, som denna rapport handlar om, trafikflödet över en viss geografisk punkt under ett förutbestämt tidsspann.Detta gör att en stor varierad mängd data produceras inom de olika avdelningarna då VTI har ca 35 olika testsystem och instrument som producerar mycket varierad data. Data kan be-stå av allt från relativt enkla heltalsserier till stora komplexa matriser.

Bakgrund Arbetet och dess psykosociala arbetsmiljo?faktorer a?r av betydelse fo?r va?lbefinnande i arbetslivet. Syftet med detta examensarbete var att underso?ka sambandet mellan arbetsmiljo?faktorer, arbete-livsbalans och arbetsrelaterat va?lbefinnande samt att identifiera fo?rklaringsfaktorer fo?r va?lbefinnande i arbetslivet.Metod En kvantitativ tva?rsnittsstudie genomfo?rdes med insamlad data fra?n ett pa?ga?ende projekt, GodA-projektet. Ansta?llda inom tre kommunalt a?gda bolag i Ga?strikland (n = 303) fick a?r 2013 besvara en enka?t.

Inledning: Modebranschen har en g?ng i tiden betraktats som att vara h?llbar d? det exempelvis producerades plagg i sm? kvantiteter. Chinnaduraim (2023) konstaterar att modeindustrin har gjort betydande framsteg inom h?llbart mode, men hon p?pekar att det ?terst?r mycket arbete. Vilka ?tg?rder kan modef?retag vidta f?r att fr?mja h?llbar utveckling inom branschen? F?r att fr?mja h?llbar utveckling inom modebranschen ?r det avg?rande att modef?retag engagerar sig inom de centrala teman: Cirkul?r Fashion, Greenwashing och Grassroot Movement. Syfte: Studiens syfte ?r att unders?ka hur modef?retag kan jobba med h?llbar utveckling inom modebranschen. Metod: En kvalitativ metod har till?mpats d?r studiens datainsamling best?r av semi-strukturerade intervjuer samt offline observationer. Slutsats: V?ra resultat tyder p? att modef?retag borde till?mpa CF-modellen d? den p?pekar hur modef?retag borde endast v?lja ett typ av material f?r att underl?tta kl?dernas demonteringsprocess.