Återköp av aktier Ă€r tillĂ„tet i Sverige sedan Ă„r 2000. Denna förĂ€ndring i redovisningspraxis har uppkommit som ett led i en institutionell förĂ€ndringsprocess. En sĂ„dan process Ă€r till stor del hĂ€nförlig till olika finansiella kriser. De senaste Ă„ren har alltmer makt förflyttats frĂ„n staten till nĂ€ringslivet, vilket möjliggjort förĂ€ndringen i ABL. De tvĂ„ grupperna Ă„terköpande bolag respektive ej Ă„terköpande bolag uppvisar till stora delar tydliga skillnader i karaktĂ€ristika.

Bakgrund: För att avgöra huruvida aktieanalytiker som grupp betraktat tillför vÀrde för investerare mÄste frÄgan stÀllas om det Àr lönsamt att följa analytikernas konsensusrekommendationer. Ett problem med att följa dessa Àr att rekommendationerna som utgör konsensus kan förbli oförÀndrade under lÄnga perioder vilket innebÀr att de vanligtvis blir mindre informativa med tiden. Studier som istÀllet utvÀrderar vÀrdet av reviderade rekommendationer har visat att det kan vara mer lönsamt att följa analytiker nÀr de Àndrar uppfattning om en aktie.Syfte: Syftet med studien Àr att utvÀrdera revideringar av aktieanalytikers rekommendationer pÄ den nordiska marknaden och att analysera investeringsstrategier baserade pÄ dessa som tar hÀnsyn till transaktionskostnaders inverkan pÄ avkastningen.Genomförande: De reviderade rekommendationerna har utvÀrderats kvantitativt med data frÄn Inquiry Financial för perioden 2006 ? 2009. Vi konstruerar sex portföljer för varje studerad marknad, dÀr de olika portföljerna bestÄr av upp- respektive nedgraderade aktier med olika innehavsperioder för att testa huruvida revideringarna kan sÀgas vara informativa.Resultat: Resultaten visar att reviderade rekommendationer Àr informativa pÄ flera av de studerade marknaderna, dÀr aktiekurser fortsÀtter att stiga för uppgraderingar och sjunka för nedgraderingar flera mÄnader efter att revideringen har skett.

Syfte: Studiens syfte ?r att unders?ka vilka bakomliggande faktorer som p?verkar ?terg?ngen eller avslutet till idrott efter en l?ngtidsskada hos kvinnliga innebandyspelare i ?ldern 16?19 ?r. Metod: Studien ?r baserad p? en kvalitativ metod som grundar sig i sex semistrukturerade intervjuer. Deltagarna har tagits fram genom sn?bollsurval, bekv?mlighetsurval samt avsiktligt urval. Intervjuerna av de sex kvinnliga innebandyspelarna som haft en l?ngtidsskada transkriberades och genomgick b?de en tematisk analys samt en kvalitativ inneh?llsanalys.

"LÄtskrivande" handlar om mitt arbete som gick ut pÄ att fo?rso?ka hitta mitt egna musikaliska uttryck och att utveckla mitt la?tskrivande samt mig som artist. Detta skulle sedan komma att resultera i konsert besta?ende till allra sto?rsta del av eget material. Genom a?ren har jag breddat mig mycket musikaliskt men inte riktigt fokuserat pa? att helhja?rtat ga? in i vad jag som artist och la?tskrivare vill fo?rmedla och uttrycka.

Uppsatsens syfte Ă€r att genom att studera logopedernas införande av WHO: s klassificering av hĂ€lsa besvara frĂ„gan om förĂ€ndringen Ă€r ett sĂ€tt att möta det institutionella tryck som kan finnas pĂ„ logopedernas organisation. En kvalitativ ansats har anvĂ€nts för att samla in och analysera den data frĂ„n de fem logopederna samt chefslogopeden frĂ„n logopedmottagningen pĂ„ Ryhovssjukhus som intervjuades.Institutionell teori har anvĂ€nts för att analysera intervjumaterialet. Resultatet avundersökningen Ă€r att logopederna förĂ€ndrar sig för att upplevas som mer legitima av som sin omgivning pĂ„ tvĂ„ sĂ€tt. Genom att införa standarder som medför, en upplevde, högrejĂ€mförbarhet och man gör verksamheten mer mĂ€tbar. Även det att genomföra förĂ€ndring Ă€r ett sĂ€tt att bli mer legitim och möta de förvĂ€ntningar som finns i den miljö som logopederna existerar i..

Vi beskriver och analyserar hur företagen har valt att redovisa sin forsknings- och utvecklingsverksamhet efter införandet av IAS 38. Vi studerar hur processen har varit, frÄn införandet av RR 15 och fram till idag samt kopplar företagens val av redovisningsmetod till förestÀllningsramens begrepp. Vi har anvÀnt oss av kvalitativ metod. Vi har intervjuat den som Àr ansvarig för redovisningen pÄ sex forskningsintensiva företag. Vi kommer fram till att företagen inte har Àndrat sin redovisning sedan införandet av IAS 38.

The purpose of this thesis was to examine relevance of the proposition made by new insitutionalists about institutional and technical environment. This proposition originaly made by Meyer & Rowan (1977) has two core assumptions: The first is that all organizations are controlled by combinations of types of demands; technical demands for efficient production and institutional demands to adept to cultural and normative expectations. The second assumption is that there exists a few organizations dominated almost entirely by one typy of demand. Organizations dominated by institutional demands are said to live in an institutional environment, while technical organizations is said operate in a technical environment. This thesis has examined if these assumptions are still applicable in describing organizational interaction with the environment.

Återköp av aktier Ă€r tillĂ„tet i Sverige sedan Ă„r 2000. Denna förĂ€ndring i redovisningspraxis har uppkommit som ett led i en institutionell förĂ€ndringsprocess. En sĂ„dan process Ă€r till stor del hĂ€nförlig till olika finansiella kriser. De senaste Ă„ren har alltmer makt förflyttats frĂ„n staten till nĂ€ringslivet, vilket möjliggjort förĂ€ndringen i ABL. De tvĂ„ grupperna Ă„terköpande bolag respektive ej Ă„terköpande bolag uppvisar till stora delar tydliga skillnader i karaktĂ€ristika.

I denna jĂ€mförande studie analyseras det partistrategiska handlandet i Sverige och Österrike gĂ€llande regeringsbildande med en jĂ€mförande ansats. Analysen av strategierna har gjorts med hĂ€nsyn till den institutionella och politiskt kulturella kontexten. Studien visar att de institutionella arrangemangen mellan lĂ€nderna liknat varandra men att den politiska kulturen och partisystemen skiljt sig Ă„t vilket pĂ„verkat det partipolitiska agerandet.En skillnad mellan lĂ€nderna Ă€r att det i Österrike traditionellt bedrivits en koncensusinriktad och kompromissvillig politik medan det i Sverige prĂ€glats av konflikt mellan det socialistiska och borgerliga blocket. Vid det österrikiska valet 1999 infördes konflikt som en följd av det frihetliga antietablissemangspartiet FPÖ:s framgĂ„ngar och det partistrategiska agerandet kom att Ă€ndras. SjĂ€lvbindningar och kompromisslöshet hade ersatt koncensus och samförstĂ„nd, och den traditionella ?stora koalitionen? mellan det socialdemokratiska och konservativa partiet ersattes med en regering bestĂ„ende av det populistiska frihetliga partiet.

To self-archive is to make research publications freely accessible by depositing them in an open digital archive or on a public website. The aim of this thesis is to explore what Swedish scientists think of self-archiving, what they know about it and how they make use of it, in order to understand why they do not self-archive more actively.A web survey was conducted which was answered by 296 scientists at the Swedish University of Agricultural Sciences (SLU). Results show that only 24 % have previous experience of self-archiving, but that a majority is willing to self-archive if there are no legal objections or if it is demanded by the research funder. The most important reasons why many scientists do not self-archive are that they feel uncertain about copyright issues and/or lack knowledge about self-archiving..

F?ljande rapport har till syfte att klassificera alla 17 tapetgrupper. Metoden f?r att uppn? detta resultat ?r huvudsakligen inspirerad av [1] samt [8] och genomf?rs med stort fokus p? geometriska argument. Arbetet inleds med att h?rleda och anv?nda principer inom Euklidisk geometri f?r att unders?ka egenskaper hos isometrier, som utg?r strukturbevarande transformationer av m?nster. Detta kulminerar i en sats om att varje isometri kan faktoriseras entydigt som en translation och en ortogonal transformation. D?refter unders?ks gruppstrukturen hos grupper best?ende av isometrier.

Efter uppdagandet av oegentligheterna i exempelvis Skandia och Systembolaget har förtroendet för bolagsstyrningen i Sverige minskat. Till följd av detta sattes 2003 en kodgrupp samman för att komma tillrÀtta med förtroendeproblemet för svenskt nÀringsliv, vilket resulterade i att ramverket Svensk kod för bolagsstyrning presenterades i slutet av 2004. Syftet med detta ramverk Àr framförallt att förbÀttra bolagsstyrningen och dÀrmed stÀrka förtroendet för svenska företag. Förtroende Àr en viktig faktor vid investeringar i företag, speciellt för institutionella investerare dÄ de förvaltar betydande kapital. DÄ fondsparandet hos allmÀnheten ökat, har fondbolagens förvaltare fÄtt en betydande roll dÄ de investerar stora delar av den svenska befolkningens sparmedel. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka huruvida investeringsprocessen skiljer sig mellan olika fondbolag beroende pÄ storlek och hur de tar hÀnsyn till om bolagen de investerar i följer Svensk kod för bolagsstyrning. Vidare undersöks vad som inger förtroende och hur detta förtroende byggs upp i de bolag fondförvaltare investerar i.

Bakgrund och problem: Företagen har tvingats att redovisa sitt ansvarstagande pÄ senare tid eftersom intressenterna vill erhÄlla information, pÄ grund av att mÄnga intressenter aktivt vÀljer bort företag som har ett oetiskt agerande. Under 80- och 90- talet förÀndrades synen pÄ företagens agerande nÀr det handlade om barnarbete, miljöfarlig tillverkning och liknande, i och med detta stÀlldes det högre krav pÄ det etiska ansvaret och dÀrmed behövde företagen skapa struktur och rutiner för detta, vilket gjordes genom hÄllbarhetsredovisningen. Den ökade kunskapen och medvetenheten kring hÄllbarhetsfrÄgor resulterade i att konsumenter, investerare, arbetssökande, anstÀllda med flera valde hÄllbara företag och observerade deras vÀrderingar. Detta ledde till aktivt arbete kring hÄllbarhetsfrÄgorna. RÀttvisefrÄgor, socialt ansvar och andra syner pÄ företagens stÀllnings i samhÀllet blir allt mer viktigare pÄ finansmarknaden.

Den privata sektorn har alltid sökt efter metoder för att effektivisera sin verksamhet och öka sin lönsamhet, detta har lett till att ekonomistyrningsmodeller har utvecklats. Sedan början av 1990-talet har Àven de icke-vinstdrivande organisationerna börjat snegla pÄ den privata sektorns styrmodeller med en förhoppning om att kunna effektivisera sina organisationer. Denna nya trend med icke-vinstdrivande organisationer som anammar styrmodeller utvecklade för den privata sektorn kom att kallas New Public Management. Den kanske vanligaste styrmodellen de offentliga organisationerna tar till sig Àr The Balanced Scorecard eller balanserad styrning som den heter pÄ svenska. Att mÄnga svenska offentliga organisationer vÀljer att implementera balanserad styrning Àr kÀnt, dÀribland svenska landsting.

BakgrundA?r 2011 fick 599 personer i a?ldern 20-30 a?r diagnosen cancer i Sverige. Flest insjuknade i testikelcancer, malignt melanom, bro?stcancer, hja?rntumo?rer och cancer i o?vriga nervsystemet. Unga vuxna, 20-30 a?r, beskriver att sjukdomen blir som ett avbrott i livet eftersom de missar viktiga ha?ndelser som att flytta hemifra?n och studera.