I denna rapport beskrivs en utvecklad utbildningssimulator o?ver spa?rfordon och dess del- komponenter pa? ja?rnva?gen. Simulatorn a?r en ha?rdvarubaserad prototyp o?ver ett do?rrsystem pa? spa?rfordon. Prototypen ska anva?ndas av systemspecialister och tekniker inom ja?rnva?gs- branschen.

Syftet med denna studie har varit att fa? kunskap om vilka a?tga?rder som kan vidtas i en implementeringsprocess och lyfta fram vad som sto?djer eller hindrar att projektresultat implementeras i ordinarie verksamhet. Vi valde att formulera tre fra?gesta?llningar; Vilka a?tga?rder kan vidtas i en implementeringsprocess? Vilka faktorer sto?djer implementering? Vilka faktorer hindrar implementering? Studien har genomfo?rts pa? en kommunal arbetsrehabiliterande verksamhet som genomfo?rt ett trea?rigt ESF-projekt. Studien har genomfo?rts med hja?lp av en metodkombination besta?ende av semistrukturerade intervjuer, en deltagande observation samt dokument fra?n verksamheten och projektet.

Uppsatsen redogör för en undersökning av elevers förmåga att reflektera över sina egna resultat på det estetiska programmet med inriktning Bild och form. Datainsamlingsmetoderna som används är tre observationer med låg struktur och sju kvalitativa intervjuer. Observationerna genomfördes vid tre olika redovisningssituationer på tre olika gymnasieskolor. Informanterna i intervjuerna består av två svensklärare på estetiska programmet och fem lärare i de estetiska ämnena. Begreppet reflektion diskuteras med hjälp av forskningslitteratur och lärarnas uppfattningar.

Syftet med denna studie var att ta reda på gymnasieelevers inställning och attityder till de aktiviteter som förekommer i samband med skönlitterär läsning i ämnena svenska och engelska. Undersökningens teoretiska utgångspunkt är dialogens betydelse för kunskapsinhämtande i samband med läsning av skönlitteratur. Även teorin om den proximala utvecklingszonen ligger till grund för studien. Forskning inom området visar att variationen av klassrumsaktiviteter i anslutning till litteraturläsning befrämjar lärande. Den empiriska delen av studien har genomförts i två gymnasieskolor och de elever som deltagit i undersökningen kommer från olika program och olika årskurser.

Sammanfattning Studiens syfte var att undersöka hur eleverna uppfattar det entreprenöriella lärandet. Vår intention med arbetet var också att ta reda på hur eleverna ser på lärarens roll i denna pedagogiska modell, samt belysa vilka de tycker är dem största skillnaderna mellan det entreprenöriella lärandet och traditionell undervisning. Vi har valt att genomföra kvalitativa intervjuer för att finna svar på det vi vill undersöka. Undersökningsgruppen består av åtta personer vilka ändamålsenligt har valts ut av läraren i respektive klass. Respondenterna är jämnt fördelade utifrån särskilda kriterier efter vårt önskemål.

Syftet med denna uppsats är att undersöka lärarnas uppfattningar om betygsättning för pojkar och flickor i idrott och hälsa. Undersökningen är gjord på intervjuer där fem lärare i ämnet idrott och hälsa har gett sin syn på hur bedömningen kan ske bland de olika könen. I undersökningen användes en kvalitativ metod för att skapa en djupare förståelse av frågeställningarna. Semistrukturerad intervju användes som verktyg i undersökningen för att kunna besvara frågeställningarna. Underlaget motsvarar lärare som arbetar på gymnasieskolor i södra Sverige.

I detta arbete presenteras forskningsanknutna projektarbeten för gymnasieskolan där bananflugan används som forskningsredskap. Projekten har designats för att kunna integreras i gymnasieundervisningen och/eller utgöra kvalitativa gymnasiearbeten i den nya gymnasieskolan, Gy2011. Ett flertal arbeten har utförts av elever på olika gymnasieskolor i Linköping med omnejd och projekten har analyserats med avseende på i vilken utsträckning de: a) möjliggör för eleverna att, efter genomfört arbete, uppfylla examensmålen för naturvetenskapsprogrammet, b) kan stärka elevernas kunskaper i naturvetenskap samt c) kan bidra till att eleverna är väl förberedda för högskolestudier. För att ta reda på detta har olika moment i projektarbetena samt de erfarenheter och kunskaper eleverna erhållit under deras projektarbeten analyserats i relation till kursplanerna för kemi, biologi och naturvetenskaplig specialisering samt till de examensmål som beskrivs av skolverket för naturvetenskapsprogrammet. Sammanfattningsvis visar min analys att de forskningsanknutna projektarbeten som presenteras i detta arbete har stor potential att utgöra väl fungerade gymnasiearbeten och kan tillföra eleverna nya kunskaper, som stäcker sig över både kemins och biologins vetenskaper, samt rusta dem för högskolestudier..

Syftet med uppsatsen var att undersöka om det fanns skillnader i gymnasieelevers inställningar och villkor till att studera vidare på universitet och högskola utifrån ett kön -, klass- och etnicitetsperspektiv.Metod: Författarna har införskaffat det empiriska materialet genom en kvantitativ metod i form av en enkätundersökning. Undersökningen genomfördes vid två olika gymnasieskolor inom Göteborgs Stad där 54 elever som gick sista året på ett samhällsvetenskapligt program deltog i studien. För bearbetning har statistikprogrammet SPSS använts. Resultatet har analyserats utifrån tidigare forskning och ett socialkonstruktivistiskt perspektiv samt teorier och begrepp kring kön, klass och etnicitet. Resultat: I undersökningen har författarna funnit ett flertal skillnader i inställningar baserade på könstillhörighet, klasstillhörighet samt etnisk bakgrund.

Bakgrund: Antalet personer som insjuknar i demenssjukdom o?kar va?rlden o?ver. Behovet efter utbildad personal och sjuksko?terskans ansvar att kunna ge sto?d och hja?lp till demenssjukas anho?riga o?kar da?rfo?r ocksa? da? en demenssjukdom pa?verkar hela familjen.Syfte: Syftet a?r att beskriva anho?rigas upplevelser av att ha en na?ra familjemedlem med demenssjukdom.Metod: En systematisk litteraturstudie enligt Evans (2002) analysmetod har anva?nts fo?r att analysera 12 stycken kvalitativa artiklar. Nyckelfynd sammanfo?rdes och bildade tre teman och sex stycken subteman.Resultat: Resultatet pa?visar att anho?riga upplever blandade ka?nslor av att en na?ra familjemedlem fa?tt diagnosen demenssjukdom.

Syftet med vår kvantitativa studie var att utifrån ett genusperspektiv undersöka och analysera gymnasieelevers upplevda psykiska ohälsa. Syftet var också att studera om det fanns någon skillnad mellan gymnasieelevers psykiska ohälsa på yrkesförberedande respektive studieförberedande program. För att samla in vårt empiriska material använde vi oss av gruppenkäter. Enkäten var uppdelad i två olika delar, där den första delen bestod av upplevelsefrågor, medan den andra delen bestod av ett självskattningsformulär, där eleverna fick göra en självskattning på en likertskala av olika faktorer som kan påverka den psykiska ohälsan. Enkätstudien genomfördes på gymnasieelever i årskurs två på tre gymnasieskolor, och sammanlagt samlades det in 179 stycken enkäter.

Vi har undersökt hur man identifierar dyslexi på gymnasienivå för att få svar på varför dyslexiproblematiken ser ut som den gör i högre utbildningar. Syftet med studien är att ur ett pedagogiskt perspektiv undersöka hur en process av dyslexiidentifiering ser ut på gymnasienivå samt se hur verktyg/metoder som tillhandahålls fungerar. Vårt arbete har utgått ifrån frågor som:Vilka erfarenheter har pedagoger på gymnasiet av dyslexiidentifieringar?Hur fungerar resurser, såsom metoder och verktyg, är de tillräckliga för att upptäcka dyslektiker?Forskningsområdet har angripits med en kvalitativ metod genom intervjuer med olika typer av pedagoger på fyra gymnasieskolor i södra Sverige. Resultatet av intervjuerna visade att dyslexiidentifieringen är ett komplext problem där språkets betydelse har stor vikt för upptäckterna.

I den ha?r underso?kningen har vi tittat pa? hur sociala medier har pa?verkat branschen fo?r fotografer. Idag ser vi mer och mer bilder o?verallt och internet har gjort det mo?jligt att synas fo?r alla, oavsett budget. Da?rfo?r ville vi se hur det har pa?verkat fotografer, eftersom ?alla a?r fotografer? pa? internet idag.

Idag ser undervisning i matematik i stort sett ut så att elever får gemensamma genomgångar och sedan uppmanas de att själva räkna de uppgifter som finns i boken medan läraren går runt och hjälper till. Vissa elever tycker att detta arbetssätt inte främjar motivation för lärande och att det inte finns anknytning till vardagslivet. Vissa tycker att det är ett bra arbetssätt som passar dem. Skillnaden beror på att vi människor lär oss på olika sätt, vi har olika lärstilar. I uppsatsen presenteras VAKmodell.

Bakgrund: Mycket forskning har riktats mot att undersöka hur börskursen påverkas vid tillkännagivandet av företagsförvärv. Inga studier har dock undersökt om det finns någon skillnad mellan hög- och lågkonjunktur eller om det skiljer sig mellan olika branscher.Syfte: Studien syftar till att undersöka hur börskursen för det uppköpan-de företaget påverkas vid tillkännagivandet av ett företagsförvärv under två konjunkturscyklar. Vidare syftar studien till att under-söka om det föreligger skillnader i börskursens utveckling bero-ende på vilken bransch företagsförvärvet genomförts i.Genomförande: Sekundärdata om företagsförvärv har samlats in från en företags-förvärvsdatabasen Zephyr samt börskursverktygen Google Fi-nance och Yahoo Finance. Dessa data har sedan sammanställts och kategoriserats för att räkna ut den abnormala avkastning för högkonjunkturen (2007) och lågkonjunkturen (2008/2009). Dessa data har sedan använts för att undersöka om det föreligger några skillnader mellan konjunkturscyklerna och de olika branscherna.Resultat: Det fanns skillnader i hur marknaden reagerade vid tillkännagi-vandet av ett företagsförvärv under hög- och lågkonjunkturen.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka olika typer av samtal som förekommer i klassrummet i de estetiska ämnena. Hur är karaktären på samtalen, innehåller de respons, reflektion och vilken syn har pedagogerna på samtalet och lärandet? Finns det några specifika svårigheter inbyggda i samtalen? I den teoretiska bakgrunden tar jag upp tre olika teoretiker som verkat inom den sociokulturella teorin, Lev Vygotskij, Michail Bakhtin och John Dewey samt Olga Dysthes teorier om det flerstämmiga klassrummet. Jag har gjort en kvalitativ undersökning i form av observationer och intervjuer med ämneslärare. Undersökningen är gjord på två olika gymnasieskolor. Resultatet visar på att det förekommer informativa samtal, enskilda samtal och gruppsamtal. Lärarna tycker att samtalet är viktigt och är medvetna om samtalets betydelse.