Den här undersökningen prövar värdet av ett informellt lärande i bild och formgivning. Syftet har varit att undersöka fritidens informella lärande i ett skapande arbete. Uppsatsen behandlar frågeställningen: Vilka processer blir synliga i det informella lärandet, där tonvikten läggs på att vi skapar, snarare än hur, vad och varför vi skapar - inom gruppen, hos individen, och mellan pedagog och deltagare?Den informella lärandemiljön har iscensatts med hjälp av ett förutbestämt ramverk där tyngdpunkten har lagts på skapandet som handling både individuellt och i grupp och där en fokusering på delaktighet varit styrande. Min utgångspunkt var att deltagarna skulle uppleva workshopen som en ?frizon? snarare än som något som tillhörde ett visst specifikt ämne med specifika krav på teknik, analys och resultat.Undersökningen har bestått av ett etnografiskt fältarbete som utförts genom en praktisk workshop där pedagogen tillsammans med besökarna på en fritidsgård har skapat ett lapptäcke.

Vid EU:s toppmöte i Lissabon i mars år 2000 enades de aktuella medlemsländerna om att unionen år 2010 ska vara världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi, med möjlighet till hållbar ekonomisk tillväxt med fler och bättre arbetstillfällen och en högre grad av social sammanhållning. Den fria rörligheten framhålls av många ekonomer och samhällsdebattörer som en viktig faktor för regionens ökade tillväxt och utveckling. I denna studie behandlas Lissabonstrategins inverkan på unga vuxna, i detta fall gymnasiestuderande, på den europeiska utbildnings- och arbetsmarknaden. Studiens empiriska undersökning utreder vilka geografiska horisonter tio gymnasiestuderande på två svenska utlandsskolor i Spanien har gällande sin framtida studie- och yrkessituation. Dessa redan ?internationaliserade? elever kan antas vara idealiska medborgare i en region som uppmuntrar fri rörlighet och ökade gemensamma lösningar över nationsgränserna. Enligt Högskoleverket föreligger ett behov av en ökad internationalisering av såväl studie- och yrkesvägledarutbildningen som dessa yrkesverksamma.

Genom omfattande litteraturstudier har man kunnat bekanta sig med själva betongens brandspjälkning som fenomen, men även teorierna som försöker förklara fenomenets förlopp. Det visade sig att det finns delade meningar till vad som orsakar spjälkning. Spjälkning, generellt sett, kan man definiera som våldsam eller icke våldsam avflagning av betong som utsetts för hög temperatur. Spjälkningens storlek kan variera, ifrån lätt avflagning på ytan till progressiv spjälkning som går förbi armeringen.Vad som orsakar fenomenet är i dagsläget ännu inte fullständigt förklarat. Forskning inom området pågar och i dagsläget har man i huvudsak två teorier angående spjälkningen.

I studien har vi undersökt flickor och pojkars val av lekar och val av material samt olika kommunikationsmönster mellan könen. Vi har observerat barnens val av lekmaterial och lekar i förskolan. Flickornas och pojkarnas kommunikation mellan varandra observerades i tre utvalda miljöer. Dessa tre miljöer innefattade ett typiskt flickrum (dockvrå), ett typiskt pojkrum (byggrum) och ett neutralt rum. Utifrån egna erfarenheter väljer flickor ofta att leka i dockvrån medan pojkar ofta väljer att leka i byggrummet.

Syftet med denna studie a?r att underso?ka hur tva? terrorda?d har skildrats i Aftonbladet. De studerade terrorda?den a?r attacken mot Charlie Hebdos redaktion i januari 2015 samt terrorattentatet i Ko?penhamn i februari samma a?r. De fra?gor som ligger till grund fo?r underso?kningen a?r: Hur skildras de ba?da ha?ndelserna i Aftonbladet? Hur framsta?lls offer respektive fo?ro?vare? Hur yttrar sig diskussionen om yttrandefrihet? Finns det na?gra likheter och skillnader i rapporteringen, exempelvis vad det ga?ller na?rhetsprincipen? Jag har dessutom valt att underso?ka hur Aftonbladet har fo?rha?llit sig till de pressetiska reglerna.Fo?r att besvara mina fra?gesta?llningar har jag valt att utga? fra?n de tva? fo?rsta dagarna av rapporteringarna, samt tva? sammanha?ngande dagar en vecka efter rapporteringens fo?rsta dag.

Att använda sig av devising som arbetsmetod för att i repetitionsprocessen arbeta fram en färdig föreställning blir allt vanligare på Göteborgs scener, på institutionsteatrar såväl som i fria teatergrupper. Att devising idag används i långt större utsträckning i Sverige än vad som tidigare varit fallet, väcker frågor om metodens relevans i samtiden. Syftet med denna uppsats är att granska kopplingen mellan användningen av devising och postmodernismen. Detta utforskas med hjälp av intervjuer med flertalet Göteborgsverksamma teaterarbetare samt tidigare forskning kring begreppen devising och postmodernism. I uppsatsen undersöks devisingproduktioners utgångspunkter, arbetsstrukturer- och hierarkier, arbetsmetoder och arbetet med karaktärer i analysen.

En viktig del av frihetens idé är att varje människa ska ha ett skyddat område av sitt liv där hon är suverän, i det hon enbart lyder de morallagar som hon finner inom sig själv, och där ingen annan har rätt att utsätta henne för tvång. Idén om sådana ?sfärer av självbestämmande? kan spåras tillbaka till upplysningsfilosoferna Rousseau och Kant som förstod friheten som viljans autonomi. Självbestämmande kräver att var och en följer sina böjelser och strävanden: friheten att utforma sin livsplan i överensstämmelse med sin personlighet. Rousseau och Kant ansåg att inte bara individer utan också grupper av individer skulle kunna omges av sfärer av självbestämmande.

Reformen av förmynderskapsreglerna som trädde i kraft 1 juli 1995, innebar att föräldraförvaltningen i stort sett blev fri. Någon överförmyndarkontroll inträder därför inte idag om den omyndiges tillgångar inte uppgår till åtta prisbasbelopp, eller om det inte finns särskilda skäl för det.Som en följd av reformen är det inte längre möjligt att fullborda en penninggåva från föräldrar såsom förmyndare till sina omyndiga barn, enbart genom en insättning på bankkonto i barnets namn. För att en gåva ska anses vara fullbordad, måste kravet på tradition vara uppfyllt. Det innebär att gåvogivaren inte får förfoga över gåvan efter överlåtelsen.Vid insättning på bankkonto blir 4 § gåvoL tillämplig, där det framgår att gåvan genom insättningen blir fullbordad, under förutsättning att gåvogivaren inte förbehållt sig rätten att förfoga över gåvan efter överlåtelsen.Framställningen har visat att det inte är klart vad som utgör ett förbehåll som avses i 4 § gåvoL. Därför är det viktigt att inget som motsvarar ett sådant förbehåll föreligger.

Historien, nuet och framtiden tillhör människan. Hur tänker unga människor om historiska platser i deras närmiljö? Museum och besökscentra i västvärlden tar mer och mer den digitala tekniken till hjälp för att på nya sätt presentera sina utställningar och för att nå nya besöksgrupper. Kulturinstitutioner arbetar med design av utställningar både i besökshallar och på webbsidor på Internet. Kan ungas intresse påverkas av hur kulturarvet kommuniceras?Jag har valt att titta på hur deltagare från kommun, kulturinstitutioner och olika universitet via två olika projekt samarbetar med design och planering av digitalt historieberättande.

Under stor del av 1900-talet var det enligt nordiska byggnormer förbjudet att använda trästommar i byggnader med fler än två våningar. 1994 upphörde förbudet och istället infördes brandtekniska funktionskrav, vilket innebär att konstruktionen enbart måste uppfylla vissa krav och att material därefter kan väljas fritt. I detta examensarbete har jag undersökt hur flerfamiljshus skall utformas med hänseende till brand och yttre påverkan, samt hur trä som byggnadsmaterial kan begränsa den arkitektoniska utformningen. I Gävle finns för tillfället inga större flervåningshus utformade helt och hållet i trä, därför har studierna utförts i samarbete med Gävle kommun. Examensarbetet består av en teoretisk del och en tillämpningsfas i vilken förslag på byggnadsutformning arbetats fram, tänkt lokalisering för byggnaderna är Gävle Strand.Dokumentationer från liknande projekt visar att det varit relativt enkelt att få byggnader i trä att uppfylla de brandtekniska krav som ställs.

Detaljhandeln över internet har under de senaste åren ökat stadigt och konfektionsvaror(kläder, skor och accessoarer) tillhör de varor som svenska konsumenter e-handlar flitigast. Itakt med den ökade e-handeln ökar också antalet varor som måste returneras. Det faktum attkonsumenten inte har möjlighet att testa varorna innan köpet bidrar till osäkerhet och medföratt konfektionsvaror tillhör de varor som returneras mest. Möjligheten till returer värderashögt av konsumenterna och därför erbjuder många företag i dagsläget billiga eller heltavgiftsfria returer. Ett köpbeteende håller på att skapas där konsumenten beställer hembetydligt fler varor än annars och returnerar flertalet.

Det här examensarbetet handlar om att synliggöra makten som finns genom förskolans organisering. Makt är ett värdeladdat ord som sällan förknippas med förskolan och skolan. Sättet som pedagoger organiserar innemiljön avslöjar en del om deras barnsyn. Enligt Läroplanen för förskolan, Lpfö98, skall barnens intressen och behov ligga till grund för utformningen av så väl inne som utemiljön. Pedagoger är hela tiden med i en maktutövning oavsett om det gäller i barnens fria lek eller i en styrd aktivitet i förskolan.

Den kapitalistiska organiseringen av ekonomin och det liberaldemokratiska representativa styrelseskicket har de senaste årtiondena blivit så cementerade och ?objektifierade? att denna ideologiska konstruktion i många avseenden inte längre betraktas som en produkt av det mänskliga medvetandet utan presenteras mer eller mindre som en naturgiven totalitet. Trossatsen att mänskligheten inte längre kan hoppas på något bättre än det liberal-kapitalistiska institutionella arrangemanget ? med det individuella ekonomiska subjektets fria förfogande över privategendomen, fri konkurrens, ekonomisk tillväxt, fri kapitalrörelser samt ett indirekt och representativt styrelseskick ? har blivit ett vedertaget sakförhållande inom den offentliga diskussionen. I det föreliggande arbetet utgår vi ifrån uppfattningen att den liberal-kapitalistiska världsbilden, liksom alla andra världsbilder, är en kognitiv konstruktion.Vårt syfte är att, med avstamp i Thomas Kuhns paradigmteori, försöka dekonstruera denna världsbild för att förhoppningsvis kunna skönja den historiska och samhälleliga bakgrunden till det rådande paradigmet, samt att synliggöra hur det ideologiskt orienterade liberala samfundet genom olika mekanismer och modifieringar försökt försvara och bevara denna världsbilds legitimitet och parametrar.

Den kapitalistiska organiseringen av ekonomin och det liberaldemokratiska representativa styrelseskicket har de senaste årtiondena blivit så cementerade och ?objektifierade? att denna ideologiska konstruktion i många avseenden inte längre betraktas som en produkt av det mänskliga medvetandet utan presenteras mer eller mindre som en naturgiven totalitet. Trossatsen att mänskligheten inte längre kan hoppas på något bättre än det liberal-kapitalistiska institutionella arrangemanget ? med det individuella ekonomiska subjektets fria förfogande över privategendomen, fri konkurrens, ekonomisk tillväxt, fri kapitalrörelser samt ett indirekt och representativt styrelseskick ? har blivit ett vedertaget sakförhållande inom den offentliga diskussionen. I det föreliggande arbetet utgår vi ifrån uppfattningen att den liberal-kapitalistiska världsbilden, liksom alla andra världsbilder, är en kognitiv konstruktion.Vårt syfte är att, med avstamp i Thomas Kuhns paradigmteori, försöka dekonstruera denna världsbild för att förhoppningsvis kunna skönja den historiska och samhälleliga bakgrunden till det rådande paradigmet, samt att synliggöra hur det ideologiskt orienterade liberala samfundet genom olika mekanismer och modifieringar försökt försvara och bevara denna världsbilds legitimitet och parametrar.

Den kapitalistiska organiseringen av ekonomin och det liberaldemokratiska representativa styrelseskicket har de senaste årtiondena blivit så cementerade och ?objektifierade? att denna ideologiska konstruktion i många avseenden inte längre betraktas som en produkt av det mänskliga medvetandet utan presenteras mer eller mindre som en naturgiven totalitet. Trossatsen att mänskligheten inte längre kan hoppas på något bättre än det liberal-kapitalistiska institutionella arrangemanget ? med det individuella ekonomiska subjektets fria förfogande över privategendomen, fri konkurrens, ekonomisk tillväxt, fri kapitalrörelser samt ett indirekt och representativt styrelseskick ? har blivit ett vedertaget sakförhållande inom den offentliga diskussionen. I det föreliggande arbetet utgår vi ifrån uppfattningen att den liberal-kapitalistiska världsbilden, liksom alla andra världsbilder, är en kognitiv konstruktion.Vårt syfte är att, med avstamp i Thomas Kuhns paradigmteori, försöka dekonstruera denna världsbild för att förhoppningsvis kunna skönja den historiska och samhälleliga bakgrunden till det rådande paradigmet, samt att synliggöra hur det ideologiskt orienterade liberala samfundet genom olika mekanismer och modifieringar försökt försvara och bevara denna världsbilds legitimitet och parametrar.