I programmet Samhällsbyggnad, Luleå universitet (LTU), ingår det att skriva ett mindre utrednings-/forskningsprojekt om ett ämne som man fått kunskaper och färdigheter om i utbildningen. Projektet är den avslutande delen i utbildningen. I denna rapport utreds ett problem som uppstått när en ny sorts rälsbefästning tillkommit vid namn Pandrol fastclip och som inte håller som väntat. Rälsbefästningen är färdigmonterad på slipern redan från tillverkningen och ifall den går sönder måste hela slipern bytas. Detta kostar både tid och pengar för projekten.

I december 2006 fick Produktionsköket på Sundsvalls Sjukhus ta emot Arbetsmiljöpriset för bästa arbetsplats i Landstinget Västernorrland. Åren dessförinnan var köket nominerat och hade vid några tillfällen också kommit till final.Ett produktionskök är på många sätt en belastande arbetsmiljö.Buller, hala golv och tunga lyft har kännetecknat arbetet i många storkök.Många som arbetar i dessa kök är lågutbildade kvinnor, som saknar den muskelkraft som skulle behövas för att tillfredsställande klara arbetet. Deras möjligheter att få ett annat, mindre belastande arbete, är också små.Flera undersökningar har visat på arbetsmiljöproblem i kök. Bland personalen i produktionsköket på Sundsvalls sjukhus gjordes en enkätundersökning avseende arbetsmiljön 2003. Denna s k Fria-enkät, visade på en mängd arbetsmiljöproblem.Flera förändringar genomfördes och 2006 fick köket motta Västernorrlands landstings arbetsmiljöpris för bästa arbetsmiljö.Vilka faktorer hade betydelse för den förbättrade arbetsmiljön?Var känslan av ökad trivsel bestående?Hur upplevdes kraven som ställdes på de anställda?Hade man rimlig kontroll över arbetet?Syftet med denna deskriptiva studie var att få svar på dessa frågor.Den undersökta gruppen bestod av kökets anställda, 30 personer.

Titel: Ska vi leka Pokémon eller ska vi hoppa i lövhögar? Författare: Martina Blom och Martina Olsson Studien belyser problemen kring den fria uteleken på förskolan. Den fria utelekens syfte och innehåll kan variera stort beroende på vilken förskola som betraktas. antagande som görs i denna studie är att personalen på förskolorna har olika utevistelsens betydelse och att gårdarnas miljö ser annorlunda ut. Syftet med studien var att ta reda på om det fanns några skillnader/likheter barns fria utelek på en traditionell förskola och på en I Ur och Skur förskola. undersöktes vilka lekar barnen på de två förskolorna lekte och var inspirationen lekarna kom ifrån. Studien tar även upp huruvida barnens fria utelek skiljer sig beroende på om barnen har tillgång till leksaker eller naturmaterial i sin lek, samt vilka leksakerna/naturmaterialet fick. Vilka roller pojkar respektive flickor tog i den fria är något annat som studeras i undersökningen. De som deltagit i undersökningen var fyra förskollärare, två från respektive samt sammanlagt 31 barn.

I uppsatsen analyseras Torgny Lindgrens romaner "Pölsan" och "Till sanningens lov". Syftet med analysen är att undersöka hur begreppen ?dikt? och ?verklighet? tematiseras i romanerna då huvudpersonen i respektive roman är en man som skriver en berättelse. Den oklara gränsen mellan dikt och verklighet som finns i båda berättelserna ses här som ett uttryck för en kamp som förs av huvudpersonerna mellan en deterministisk, gammaltestamentlig livsåskådning och en existens där människan har rätten att göra fria val, vad som här tolkas som en nytestamentlig livåskådning..

The purpose of this thesis is to study five pedagogue?s view of the free play and their view of the importance of the free play for children´s learning and development. I have chosen to use a qualitative research method in the form of interviews with five pedagogue´s from a preschool. The main research questions asked were:What have the pedagogues of view on the free play? How important believe the pedagogue that the free play is for children?s learning and development? What has emerged in the study is that educators have a positive view of the free play. They believed that the free play is important for children´s skills.

Syftet med vårt arbete var att undersöka om och hur barn använder sig av matematiska begrepp i den fria byggleken samt om pedagogen och miljön har någon betydelse för lärandet av matematiska begrepp. Undersökningen gjordes på två förskolor på olika platser i landet. Vi valde observationer som undersökningsmetod. Observationerna genomfördes både när en pedagog deltog och när den inte deltog i byggleken. Vi uppmärksammade att barnen använde sig av matematiska begrepp som stor, lång, hög, i, uppe, triangel, cirkel samt räkneord från 1-16.

Syftet med arbetet har varit att ta reda på orsakerna bakom flickors och pojkars val av träslöjd. Eftersom det är få flickor som väljer träslöjd så har syftet också varit att studera detta från ett könsperspektiv. Den metod jag använt mig av är litteraturstudier för analysen samt intervjuer av elever som valt träslöjd på en grundskola i årskurserna 7-9. Eleverna väljer vilken slöjdart de vill ägna sig åt i årskurs 7, medan det i årskurs 6 är obligatoriskt med både trä- och textilslöjd. Det deltog sammanlagt 80 elever i de träslöjdsklasser som undersöktes.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka om Sverige som ett multikulturellt samhälle begränsar religionsfriheten och det fria valet av kultur utifrån användandet av slöja. Teorierna är Bhikhu Parekhs teori om och när man är skyldig att respektera en annan kultur; Susan Moller Okins teori om att grupprättigheter bidrar till förtryck av kvinnor inom minoriteter; och Anne Phillips teori om att sökandet efter ett jämställt samhälle i själva verket kan begränsa den fria viljan. Anne Sofie Roald och hennes redogörande av religionsfrihet i Sverige har använts som tidigare forskning. Kvalitativ forskningsintervju utgör metoden. Intervjuer av tre unga kvinnor om hur de blir bemötta i det svenska samhället utgör empirin och resultatet av undersökningen är att det svenska bemötandet inte begränsar eller bryter mot religionsfriheten med undantag om grupprättigheter fråntas och slöjan förbjuds, då det begränsar det fria valet till kultur..

Arbetet handlar om de resultat jag fått fram av min empiriska studie i form av en enkätundersökning bland ett antal elever ur år 9 och gymnasieelever. Eleverna har fått beskriva vad de helst läser när de gör egna fria val. Viktiga slutsatser är att 84 % av eleverna är positivt inställda till att läsa det de själva väljer men är däremot negativt inställda till det som de läser i skolan. Läsningen i skolan beskriver de som tvångsmässig och tråkig medan det de läser på fritiden beskrivs som lättsamt, intressant och frivilligt..

Avsikten med uppsatsen är att utvärdera och analysera implementeringen av en ny teknologi, vilken befinner sig i en nätverksdriven marknad. Studien ämnar se till de överväganden företag står inför vid implementering av Anototeknologi, förändringar som implementeringen medför samt de för- och nackdelar som uppleves. För att nå syftet med denna undersökning används kvalitativa intervjuer uppdelade i två fall med två slutkunder till företaget Anoto. Teorierna som används och ställs mot empirin är disruptiv, plattforms teori, nätverkseffekter, switching cost & TCO. Uppsatsens empiriska material består av kvalitativ data erhållen från intervjuer med två Anotopartner: Penboosts Solutions AB och Catrel AB, två slutkunder: Würth Svenska AB och Hemtjänsten i Sundbyberg, tre användare av Anotopennan: två Würthsäljare och en hemtjänstarbetare, samt sekundärdata erhållen från de undersökta företagens hemsidor och annat informationsmaterial.

Syftet med denna studie är att få förskollärares perspektiv på vilka konflikter de upplever som vanligast under barns fria lek i förskolan samt vilka konflikthanteringsstrategier dessa förskollärare använder sig av. Utifrån syftet skapades två frågeställningar: Vilka vanliga konflikter uppkommer enligt förskollärare i den fria leken? och Hur handskas förskollärare med konflikter som uppstår under den fria leken?  För att syftet och frågeställningarna skulle besvaras användes en kvalitativ metod. Tre parintervjuer genomfördes på tre olika förskolor. Studiens resultat visar att barn lär mycket av sina konflikter och kan med hjälp av förskollärarnas stöttning, diskutera och reflektera tillsammans, samt utveckla hållbara strategier att hantera sina pågående och framtida konflikter.

Syftet med denna studie var att undersöka pedagogernas uppfattningar om den fria leken i förskolans verksamhet. En genomgång görs av lekens betydelse i det tänkande som några pedagogiska förgrundsgestalter anses ha stått för. Med hänvisning till tidigare forskning lyfts vissa särdrag i leken fram och kopplingar görs till lekens betydelse för barnets utveckling och lärande. Även lekens ställning i läroplanen för förskolan belyses. Teoretiskt grundas undersökningen främst hos förgrundsgestalterna Fröbel och Vygotskij, vilket också lett till ett socialkonstruktivistiskt metodperspektiv.

Syftet med studien är att undersöka pedagogers uppfattningar om den fria leken i förskolan. Vi vill veta hur begreppet fri lek definieras av pedagogerna, vilken uppfattning pedagogerna har om sin roll och sitt deltagande i barns fria lek samt hur de resonerar kring vad som kan påverka den fria leken.Studien vilar på en kvalitativ forskningsansats och innefattar sex intervjuer med pedagoger som arbetar med barn i åldrarna ett till fem år. Intervjuerna genomfördes med ljudupptagning. Senare transkriberades intervjuerna och användes i analysmodellen meningskoncentrering. Det här resulterade senare i citat som exemplifierar intervjupersonernas reflektioner i resultatet.Resultatet visar att pedagogens roll ser olika ut beroende på situation.

I skolreformen som kom 1991 stod det att kommunerna skulle erbjuda sexåringarna plats i sexårsverksamhet i skolans lokaler i mån av plats. I kommunen som denna studie genomförts bereddes plats i skolan för sexårsverksamheten 1993. Innan dess tillhörde sexåringarna daghem eller deltidsgrupper. Daghem var det som idag heter förskola och där barnen vistades medan föräldrarna arbetade eller studerade. Deltidsgrupp innebar att sexåringarna fick gå tre timmar om dagen i den verksamhet som i folkmun kallades "lekis".Tidigare forskning visar att lek och lärande är oskiljaktiga i barns utveckling eftersom barn erhåller en mängd olika kunskaper genom leken.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur pedagoger inom förskolan arbetar för att lära sig mer om och fånga upp barns intressen . Detta undersöktes genom kvalitativa intervjuer med två verksamma pedagoger inom förskolan. Pedagogerna menade att en stor del av delaktighetsarbetet är att arbeta utifrån barns intressen. Men under intervjuerna kom det fram att pedagogerna anser det som svårt och problematiskt att fånga upp barns intressen. En omständighet som pedagogerna beskrev som svår, jobbig och problematisk var att fånga upp barnens verkliga intresse.