Sök:

Sökresultat:

1667 Uppsatser om Fri rörlighet för kapital - Sida 43 av 112

Kreativitet vs Kapital : AnvÀndningen av innovativa marknadsföringsmetoder hos svenska modeföretag

År 2013 var den globala omsĂ€ttningen för modeindustrin ca 76 tusen miljarder svenska kronor (Office of Textiles and Apparel, 2014). Bara i Sverige omsattes det 229 miljarder svenska kronor Ă„r 2012 inom denna sektor, en ökning pĂ„ 11 % frĂ„n föregĂ„ende Ă„r (TillvĂ€xtverket, 2014). Att modebranschen Ă€r under stĂ€ndig utveckling och ökar i tillvĂ€xt kan man se dĂ„ dessa siffror stiger varje Ă„r. Statistik frĂ„n 2014 visar att trots denna ökning sĂ„ överlever endast 47 % av nystartade modeföretag de tre första Ă„ren (Statistic Brain, 2014). SĂ„ hur lyckas man som modeföretag i early stage-fasen att med begrĂ€nsade resurser stĂ€rka sitt varumĂ€rke och hĂ„lla sig kvar pĂ„ marknaden? I denna studie berörs olika delar sĂ„ som traditionell marknadsföring, okonventionell marknadsföring, branding samt transparens, dĂ€r huvudfokus ligger pĂ„ företag i early stage- fasen av sin uppstart.

Kapitalstruktur i svenska aktiebolag ?En kvantitativ studie om olika faktorers pÄverkan pÄ företagens kapitalstruktur

Bakgrund och Problem: Att starta företag idag krÀver kapital, antingen i form av sparade pengar eller genom hjÀlp av riskkapitalister alternativt företag som lÄnar ut pengar till privatpersoner som vill starta företag. NÀr nya investeringsmöjligheter dÀrefter skall finansieras uppstÄr frÄgan om dessa skall finansieras med internt eller externt kapital. Detta leder in pÄ forskningen om kapitalstruktur, vilket idag Àr ett vÀldigt omfattande omrÄde. Ett antal tidigare studier presenteras som antyder vilka faktorer som pÄverkar ett företags val av kapitalstruktur, dessa faktorer kan till exempel vara branschtillhörighet, risk, lönsamhet, tillvÀxt, tillgÄngsstruktur och storlek. Att vara ett noterat företag i Sverige stÀller krav pÄ företagen, men presenterar Àven nya möjligheter till finansiering.Syfte: Studiens syfte Àr att analysera utvalda faktorers pÄverkan pÄ skuldsÀttningsgraden hos svenska aktiebolag.

Bankers syn pÄ kreditgivning till smÄföretag : pÄverkan av Àndrade regler angÄende företagshypotek

Syftet med uppsatsen Ă€r att studera bankers syn pĂ„ kreditgivning till smĂ„företag och hur lagĂ€ndringarna angĂ„ende företagshypotek har pĂ„verkat bankernas syn pĂ„ smĂ„företagen som kreditkunder. Bankerna ser i första hand till smĂ„företagens Ă„terbetalningsförmĂ„ga som Ă€r beroende av balansen mellan eget kapital och skulder, skickligheten i företaget, sökandens karaktĂ€r, syftet med lĂ„net, företagets omvĂ€rld och kvaliteten pĂ„ informationen som erhĂ„lls. ÅterbetalningsförmĂ„gan pĂ„verkas ocksĂ„ av affĂ€rsidĂ©n, erfarenheter, tillgĂ„ngar och legal förmĂ„ga. SĂ€kerheter Ă€r i de flesta fall nödvĂ€ndiga, men utvĂ€rderas i andra hand. LagĂ€ndringarna innebĂ€r svĂ„rare omstĂ€ndigheter för smĂ„företag vid lĂ„nefinansiering frĂ„n banken, vilket frĂ€mst inverkar pĂ„ nystartade företag och företag som inte arbetar med fakturering..

Kapitalanskaffning och bolagsstorlek : - En studie utifrÄn pecking-order teorin

Problembakgrund/frÄgestÀllning/syfte: Ju mindre ett företag Àr, i desto mindre utstrÀckning utsÀtts det för granskning, vilket leder till att mindre information och analyser om företagets vÀrde finns. Vidare Àr smÄ företag i högre grad utsatta för finansiella pÄfrestningar, dÄ de generellt sett Àr mindre konkurrenskraftiga Àn större och mer vÀletablerade företag. Pecking-order teorin avser att förklara företags finansieringsbeteende och grundas pÄ informationsasymmetri, dock tar teorin inte hÀnsyn till att informationsasymmetrin Àr högre ju mindre företaget Àr. Pecking-order teorin menar alltsÄ att alla bolag, oavsett storlek, bör uppvisa samma finansieringsbeteende. DÄ en hög informationsasymmetri leder till större svÄrigheter att anskaffa vissa typer av externt kapital, borde skillnader föreligga i kapitalanskaffning mellan bolag med olika storlek.

Med siktet högt : En sociologisk studie av de drivkrafter som pÄverkar kvinnor att söka sig till managementkonsultbranschen.

Uppsatsen syftar till att belysa de sociala drivkrafter som pÄverkar kvinnor att söka sig till managementkonsultbranschen. Ett grundlÀggande antagande i uppsatsen Àr att det Àr det sociala som primÀrt formar en individs upplevelse av mening i sin tillvaro. Mening definieras hÀr utifrÄn ett weberianskt och socialkonstruktionistiskt perspektiv, d.v.s. att mening Àr den subjektiva innebörd som socialt har framförhandlats mellan aktörer i samhÀllet. Fem kvinnors karriÀrval studeras genom ett empiriskt fenomenologiskt angreppssÀtt, vilket har anvÀnds i syfte att nÄ fram till studiedeltagarnas meningsstrukturer och dÀrmed komma nÀrmre ?kÀrnan? i deras subjektiva upplevelser av vad som pÄverkat deras karriÀrval.

Genus i svenska börsbolagsstyrelser : En studie om sambandet mellan andelen kvinnor i styrelser och den finansiella prestationen i bolagen

Problem: Kvinnor har lÀnge varit underrepresenterade i styrelsesammansÀttningar runt om i vÀrlden. Sverige Àr ett land som frÀmjar likvÀrdighet och anses dÀrför vara ett av vÀrldens mest jÀmstÀllda lÀnder. Andelen kvinnor i svenska styrelser har ökat under de senaste Ärtiondena, men trots detta Àr de svenska bolagsstyrelserna inte jÀmstÀllda. Ibland anvÀnds argumenten att fler kvinnor i styrelsen ökar lönsamheten och effektiviteten i bolaget i syfte att öka kvinnoandelen. Till följd av detta har det internationellt genomförts mÄnga studier för att undersöka om bolag med heterogena styrelser har bÀttre lönsamhet Àn bolag med homogena styrelser.

Har jag LoV att vÀlja? : En studie om kunders upplevelse av valfrihet

Äldreomsorgen i Sverige har förĂ€ndrats över tid. Den utveckling som har skett har lett fram till att valfrihetsystem Ă€r vanligt förekommande inom Ă€ldreomsorgen. De Ă€ldre har gĂ„tt frĂ„n att vara brukare till att bli kunder pĂ„ en marknad. Syftet med vĂ„r uppsats var att undersöka om kunder i behov av hemtjĂ€nst upplever att de har en reell valfrihet i ett valfrihetssystem. Vi har genomfört en kvalitativ intervjustudie med sex individer som Ă€r beviljade insatser enligt socialtjĂ€nstlagen, SoL (2001:453).

Behövs aktiekapitalkravet? : En studie om aktiekapitalkravets betydelse för privata aktiebolag.

Aktiekapitalkravet har genom historien ansetts spela en roll som seriositetsspĂ€rr, borgenĂ€rsskydd samt underlĂ€ttat den externa kapitalanskaffningen för privata aktiebolag. Det senaste decenniet har dock diskussionen i Sverige handlat om huruvida aktiekapitalkravet Ă€rför högt och om det borde slopas helt. År 2014 tillsatte regeringen en kommittĂ© för att undersöka hur entreprenörskapet i Sverige kan frĂ€mjas, en del i detta var att utreda ifall det fanns anledning att slopa aktiekapitalkravet. MĂ„nga stora ekonomier i Europa har redan tagit detta steg medan Sverige hĂ„llit fast vid traditionen att alla aktiebolag mĂ„ste ha ett baskapital. Incitamentet till en förĂ€ndring i Sverige har varit att underlĂ€tta för aktiebolagsbildning sĂ„ att fler företagare fĂ„r möjlighet och rĂ„d att starta bolag av denna form.

LÀxan och lÀraren : Fem högstadielÀrare intervjuas om lÀxan, dess syften och inverkande faktorer

En kvalitativ intervjustudie rörande högstadielÀrares syn pÄ lÀxor. Fem lÀrare deltog. LÀrarna ser pÄ lÀxan som en obligatorisk uppgift. Den syftar framförallt till repetition och minnestrÀning. OcksÄ syften av fostrande karaktÀr nÀmns.

Fördelar och nackdelar med en Ärsredovisning i euro

Den gemensamma valutan euron Àr tÀnkt att möjliggöra friheten för kapital för att pÄ sÄ sÀtt kunna förverkliga den inre marknaden. Sverige stÄr dock utanför den ekonomiska och monetÀra unionen som förverkligades den 1 januari 1999. Trots det kommer de svenska företagen ÀndÄ att pÄverkas av införandet av euron. Syftet med min uppsats Àr att beskriva och förklara vilka fördelar och nackdelar det kan finnas för börsnoterade svenska företag med att ge ut en Ärsredovisning i euro. För att kunna besvara mitt syfte har jag stÀllt ett antal frÄgor till personer insatta i mitt problemomrÄde.

MÀklarhuset - En nÀtverksorganisation och dess utveckling

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka nÀtverksorganisationens betydelse för företagande i en förÀnderlig omgivning och pÄ sÄ sÀtt utöka kunskapen om och intresset för arbete och utveckling i nÀtverksföretag. Metod: Denna uppsats har en kvalitativ ansats med fokus pÄ intervjuer i form av en fallstudie. Teoretiska perspektiv: Uppsatsen tar upp de teoriomrÄden som berör nÀtverksorganisationer och dess lösningar och problem. Slutsats: Genom ett proaktivt förhÄllningssÀtt till tillvÀxt, sitt intellektuella kapital samt de förÀndringar som sker inom branschen tillgodogör MÀklarhuset sig en stor konkurrensfördel. Allt tyder pÄ att den företagsform som nÀtverket utgör Àr ett mycket slagkraftigt alternativ i det aktuella fallet, och att nÀtverk som organisations typ över lag utgör en mycket viktig del i företagsvÀrlden i det förÀndringsklimat som idag rÄder..

Humankapitalet i Ärsredovisningen?: en fallstudie av tvÄ IT-företags synpunkter

Diskussionen om att ÄskÄdliggöra humankapitalet i Ärsredovisningen Àr i dag mycket aktuell. Den stora expansionen inom informationsteknologiomrÄdet och framvÀxten av kunskapsföretag har medfört att humankapitalet ökat i betydelse. Den stora frÄgan Àr om humankapitalet skall redovisas i balansrÀkningen eller om humankapitalet bara skall ÄskÄdliggöras som tillÀggsinformation. Det handlar om att pÄ ett rÀttvisande sÀtt visa en bild av företaget med alla komponenter som skapar företagets vÀrde medtagna. Denna kvalitativa undersökning visar tvÄ IT-företags synpunkter angÄende redovisning av humankapitalet i Ärsredovisningen.

GrÀsrotsfinansiering : rÀttsliga problem och hur gÀllande rÀtt föreslÄs Àndras

Crowdfunding is a phenomenon that is subject to a great growth during the recent years, and the growth rate doesn't seem to stagnate. When new legislation named the JOBS Act in the U.S. becomes effective in late 2015, crowd equity will surely become a popular tool for financing businesses. Because crowdfunding great popularity is caused by the possibility to reach out to crowds through the internet, it is a global phenomenon, why it's relevant to examine current legislations in jurisdictions. This thesis covers an examination of Swedish laws of how they govern crowdfunding, and also suggestions on how the laws should be changed to more efficiently  correspond with the purposes of crowdfunding..

Gör IPO:n företaget en tjÀnst? : En kvantitativ studie av företags prestation i och med en börsnotering pÄ den svenska aktiemarknaden

I dagens utvecklade samhÀlle upplever de flesta företag en hÄrdare konkurrens. Företag tvingas utöka sitt erbjudande med ett extra för att leva upp till prestationskrav och sÀkerstÀlla framtida verksamhet. Ofta rÀcker det inte med enbart en produkt eller en tjÀnst, kunden krÀver ett bredare tjÀnsteerbjudande. SÄledes fÄr tjÀnsteföretag en alltmer betydande roll i de flesta ekonomier och mÄnga anser att alla företag idag Àr mer eller mindre tjÀnsteföretag. En naturlig del i livscykeln för mÄnga vÀxande företag Àr frÄgan om huruvida företaget ska börsnoteras eller inte. En avgörande faktor i detta beslut Àr de för- och nackdelar en börsintroduktion för med sig.

Steget över grÀnsen : - en studie om integration inom kommun, skola och fritidsgÄrd

Uppsatsen syftar till att pĂ„ ett kvalitativt sĂ€tt undersöka hur kommun, skola och fritidsgĂ„rd arbetar och samarbetar för att öka kĂ€nslan av gemenskap och integration mellan högstadieungdomar med svensk respektive invandrarbakgrund, frĂ€mst frĂ„n forna Jugoslavien. I uppsatsen fĂ„r lĂ€rare, elever, fritidsledare, ungdomssamordnare samt verksamhetsansvariga ge sin bild av hur de upplever att arbetet för integration fortlöper inom det omrĂ„de de Ă€r verksamma. För att fĂ„ kunskap kring Ă€mnet, vĂ€ljer man att arbeta utifrĂ„n en kvalitativ metod som bygger pĂ„ intervjuer, observation och textanalys. Uppsatsens teoretiska förankring grundas i Bourdieus diskussion om habitus, fĂ€lt och kapital, samt kring Goffmans diskussion om stigma. Aleksandra Ålunds teorier kring det multietniska samhĂ€llet och social integration prĂ€glar i huvudsak uppsatsens perspektiv..

<- FöregÄende sida 43 NÀsta sida ->