Sök:

Sökresultat:

1667 Uppsatser om Fri rörlighet för kapital - Sida 42 av 112

Kapitalstruktur och finansiell stabilitet i fastighetsbranschen En djupg?ende analys av kapitalstruktur, skuldhantering och r?ntep?verkan p? stora svenska b?rsnoterade fastighetsbolag

De senaste tv? ?ren har medf?rt betydande f?r?ndringar i den makroekonomiska milj?n, b?de globalt och i Sverige. En l?ng period av gynnsamma styrr?ntor gav f?rdelar ?t fastighetsbolag, men den ?kade inflationen under den senaste perioden har lett till markant h?jning av styrr?ntan. I en tid av ?kad f?rsiktighet fr?n banker vid utl?ning och h?g efterfr?gan p? kapital, har stora svenska fastighetsbolag v?nt sig till kreditmarknaden genom f?retagsobligationer.

KRÄDD Konsten att balansera Ekonomiskt och Kulturellt Kapital

This thesis aims to describe how a fashion designer should balance art and commerce in order to succeed in the fashion industry. We aim to define the Swedish term KRÄDD, and sort out how a designer or CEO in the fashion business should relate to the term, as well as the balance between cultural and economic capital. We present theories of the origins and fluctuations of fashion, as well as social studies on cultural capital, and brand building. The study is made in a qualitative manner where the empirics consist of interviews with 13 respondents that have different positions in, and experience from the fashion industry, including designers, journalists, buyers, a CEO and a PR-professional. In our conclusion, we emphasize the need for a balance between cultural and economic capital in order to succeed as a fashion designer.

Den ekonomiska betydelsen av crowdfunding för företag i uppstartsfasen

Uppsatsens syfte Àr att undersöka vilken ekonomisk betydelse crowdfunding har för företag i uppstartsfasen nÀr de Àr i behov av kapital. Det teoretiska perspektivet vi utgÄtt ifrÄn Àr tvÄ teorier: det finansiella gapet och preferensordningen i pecking order teori. Detta för att se vilken ekonomisk betydelse crowdfunding har för att tÀcka det finansiella behovet och Àven se vart i preferens-ordningen denna finansieringsform hamnar. Det empiriska datainsamlingssÀtt denna studie anvÀnder sig av Àr tvÄ stycken intervjuer med öppna frÄgor. Empirin bestÄr av redovisning av intervjuer med tvÄ respondenter.

Konflikthantering i skolan : En studie om verksamma pedagogers syn pÄ konflikter och konflikthantering

Rekvisitet samma eller likartad verksamhet Àr en del av de sÀrskilda reglerna kring beskattning av fÄmansaktiebolag. DÄ samma eller likartad verksamhet anses föreligga blir den aktuella delÀgarens aktier kvalificerade, vilket innebÀr att utdelningen upp till ett visst belopp beskattas i inkomstslaget kapital, överskjutande del beskattas i inkomstslaget tjÀnst. Denna bedömning Àr av stor betydelse för delÀgarna i ett fÄmansaktiebolag och syftet med denna uppsats Àr dÀrför att utreda hur vÀl den praktiska tillÀmpningen av rekvisitet stÀmmer överens med syftet bakom regleringen samma eller likartad verksamhet.Syftet med regleringen Àr att förhindra att delÀgare genom olika bolagskonstruktioner kringgÄr de sÀrskilda reglerna kring beskattning av fÄmansaktiebolag samt att förhindra att ersÀttning för arbetsinsatser betalas ut genom utdelning istÀllet för lön. Genom en studie av relevant praxis pÄ omrÄdet kan det fastslÄs att den senare praxisen pÄ omrÄdet skiljer sig frÄn den Àldre. Detta dÄ det i den tidigare praxisen endast diskuteras huruvida en hel eller en del av en verksamhet kan anses överförd frÄn ett bolag till ett annat dÀr verksamheten i det senare bolaget ligger inom ramen för verksamheten i det första bolaget.

En kvantitativ studie om kapitalstrukturen i tvÄ branscher med olika risknivÄ ? efter första verksamhetsÄret : JÀmförelse mellan bolag ifastighet- och tillverkningsbranschen

SammanfattningTitel:En kvantitativ studie om kapitalstrukturen i tvÄ branscher med olika risknivÄ ? efter första verksamhetsÄret.-JÀmförelse mellan bolag i fastighet- och tillverkningsbranschen.NivÄ:C-uppsats i Àmnet företagsekonomiFörfattare:Christoffer Blomqvist och Martin HammarstenHandledare:Arne Fagerström och Annika LakeDatum:Maj 2013Nyckelord:Företagsfinansiering, kapitalstruktur, soliditet, soliditet 2, skuldsÀttningsgrad, eget kapital, rÀntebÀrande kapital, risk.Syfte:Syftet med denna studie Àr att undersöka kapitalstrukturen i tvÄbranscher med olika risknivÄ, för att sedan jÀmföra branscherna och undersöka om kapitalstrukturen skiljer sig Ät mellan dem. Studien undersöker Àven faktorer som pÄverkar företagens val av kapitalstruktur i de bÄda branscherna.Metod:Uppsatsen har sin grund inom det vetenskapliga ÀmnesomrÄdet företagsfinansiering. Studien har genom en kvantitativ metod utfört en dokumentstudie i databasen retriever, dÀr siffror och nyckeltal har hÀmtats genom Ärsredovisningar frÄn bolag inom studiens tvÄ branscher. Resultaten frÄn dokumentstudien har kopplats till innehÄllet i studiensreferensram och sedan analyserats för att komma fram till en slutsats.Resultat och slutsatser:Resultaten frÄn denna studie visar att branschen för uthyrning av fastigheter har en kapitalstruktur som Àr betydligt mer viktad Ät belÄning gentemot branschen för tillverkning av maskiner/maskindelar, efter första verksamhetsÄret.

Bemötande av förÀldrar i samtal vid elevvÄrdskonferenser i skolan : En studie bland förÀldrar till barn med beteendeproblem

Syftet med vÄr studie Àr att belysa hur förÀldrar till barn med beteendeproblem, uppfattarsamtalet vid möten med skolan. Vi har intervjuat fem förÀldrar med lÄng erfarenhet av samtalmed skolan. Analysen av intervjusvaren har vi gjort utifrÄn Pierre Bourdieus begrepp?kapital?, ?habitus? och ?det sociala rummet?. Resultatet av vÄr studie visar att förÀldrarnavill vara delaktiga i sina barns skolsituation och beteendeutveckling.

KrÀvs det kapital för att vÀxa? -en uppsats om sambandet mellan omsÀttning och tillgÄngar

Bakgrund: FörutsÀttningar förÀndras snabbt i dagens samhÀlle dÀr utvecklingenav tjÀnstesektorn minskat betydelsen av det industriella samhÀlle som tjÀnat oss allavÀl genom decennier. Detta stÀller stora krav pÄ redovisningens aktualitet och ökarbetydelsen av immateriella tillgÄngar eftersom den nya tidens företag i mindre utstrÀckninghar fysiska tillgÄngar för att ta position pÄ konkurrensutsatta marknaderoch skapa vÀrde för sina intressenter.Syfte: Uppsatsens syfte Àr att undersöka om det historiska sambandet mellan omsÀttningoch tillgÄngar fortfarande Àr giltigt för företag som verkar i dagens klimatsamt i vilken utstrÀckning företag kan vÀlja att finansiera sin verksamhet via den egnabalansrÀkningen eller genom resultatrÀkningen. KrÀvs det kapital i dagens samhÀlleför att ett företag skall kunna öka omsÀttningen?AvgrÀnsningar: Uppsatsen omfattar 84 företag som varit noterade pÄ OMX NasdaqStockholm Large Cap och Mid Cap samtliga Är mellan 2006 och 2013 dÀr sambandetmellan omsÀttning, tillgÄngar och kostnader observeras.Metod: För att besvara uppsatsens frÄgestÀllning om sambandet mellan omsÀttning,tillgÄngar och kostnader anvÀnds ett kvantitativt förhÄllningssÀtt. Resultatetbaseras pÄ regressionsanalys dÀr definierade statistiska modeller bygger pÄ tidigareakademisk forskning och kunskap.

Vem tar hem spelet?

Hur ser det intellektuella kapitalet ut inom spelföretagen pÄ Internet? Hur stöttar nyckelfaktorerna inom struktur- och humankapital varandra för de största aktörerna pÄ den svenska marknaden?VÄrt mÄl Àr att undersöka det intellektuella kapitalet i de tre största företagen pÄ svenska marknaden. Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer och kvantitativa berÀkningar vill vi hitta nyckelfaktorer och slutligen komma fram till vad som Àr viktigast pÄ marknaden. Hur de olika faktorerna Àr uppbyggda och det relativa beroendet mellan struktur- och humankapital. Vi vill sÄledes undersöka struktur- och humankapital för att se var nyckelfaktorerna Àr pÄ marknaden.

SJ - Bredbandsoperatör : En investering i tiden

Restid Àr idag en stor del av mÄnga arbetande mÀnniskors vardag. Storföretagens mÄnga omorganisationer har lett till att anstÀllda har lÀngre resor till sina arbetsplatser idag Àn tidigare. Fler och fler finner av denna anledning det fördelaktigt att kunna arbeta under sin restid. Syftet med denna uppsats Àr att beskriva tekniken som ligger som grund för SJs, statens jÀrnvÀgars, trÄdlösa Internetsatsning samt att studera om SJ har gjort en vÀl genomtÀnkt ITinvestering. SJ har granskat de konsekvenser investeringen kommer att fÄ för företaget likviditet.

Kapitalstruktur & utdelningsandel : En studie av svenska fastighetsbolag pÄ stockholmsbörsen

Bakgrund och problem Fastighetsmarknaden har en betydande roll i ekonomin vilket bevisas genom att fastighetsbolagen, inom den kommersiella marknaden, utgör de största lÄntagarna hos bankerna. NÀr bankerna drabbas av kreditförluster Àr det oftast en följd av fastighetsbolagens bristande betalningsförmÄga. Fastighetsbolag Àr generellt högt belÄnat, och lÄn ses som ett incitament vars syfte Àr bland annat signalera marknaden om företagets goda framtidsutsikter. Bolagen strÀvar efter en balans av finansieringsmedel vilket Àr förhÄllandet mellan eget kapital samt lÄnat kapital, benÀmnt kapitalstruktur. Enligt Myers (1984) vÀljer företag i första hand att finansieras av kvarhÄllna vinster, utifrÄn vinsterna distribueras utdelningar.

Riskkapital inom svensk fotboll : FrÄn ideella föreningar till kommersiella företag

Denna undersökning behandlar riskkapitalets pÄverkan pÄ svensk fotboll. Syftet Àr att undersöka vilka motiv en investerare har nÀr de vÀljer att satsa sitt kapital i fotbollen samt hur klubbarnas finansiella utveckling ser ut. Undersökningen har utgÄtt frÄn teorier kring riskkapitalbolag och externa finansiÀrer samt avgörande hÀndelser för allsvenskan och de europeiska ligorna. Det empiriska underlaget bestÄr frÀmst av personliga intervjuer med personer som har betydande positioner i de allsvenska stockholmsklubbarna AIK, DjurgÄrden och Hammarby. I analysen jÀmför vi teorin med empirin och drar dÀrifrÄn slutsatser kring de aktuella undersökningsfrÄgorna.

Samma eller likartad verksamhet : En granskning av den praktiska tillÀmpningens överenstÀmmelse med regleringen samma eller likartad verksamhets syfte.

Rekvisitet samma eller likartad verksamhet Àr en del av de sÀrskilda reglerna kring beskattning av fÄmansaktiebolag. DÄ samma eller likartad verksamhet anses föreligga blir den aktuella delÀgarens aktier kvalificerade, vilket innebÀr att utdelningen upp till ett visst belopp beskattas i inkomstslaget kapital, överskjutande del beskattas i inkomstslaget tjÀnst. Denna bedömning Àr av stor betydelse för delÀgarna i ett fÄmansaktiebolag och syftet med denna uppsats Àr dÀrför att utreda hur vÀl den praktiska tillÀmpningen av rekvisitet stÀmmer överens med syftet bakom regleringen samma eller likartad verksamhet.Syftet med regleringen Àr att förhindra att delÀgare genom olika bolagskonstruktioner kringgÄr de sÀrskilda reglerna kring beskattning av fÄmansaktiebolag samt att förhindra att ersÀttning för arbetsinsatser betalas ut genom utdelning istÀllet för lön. Genom en studie av relevant praxis pÄ omrÄdet kan det fastslÄs att den senare praxisen pÄ omrÄdet skiljer sig frÄn den Àldre. Detta dÄ det i den tidigare praxisen endast diskuteras huruvida en hel eller en del av en verksamhet kan anses överförd frÄn ett bolag till ett annat dÀr verksamheten i det senare bolaget ligger inom ramen för verksamheten i det första bolaget.

Effekten av personalredovisning

Dagens informationssamhĂ€lle har inneburit att företagen i de flesta branscher har blivit allt mer beroende av sin personals kunskap. Informationsflödet har ökat lavinartat och företagens kunder efterfrĂ„gar alltmer komplexa produkter. Det Ă€r företagens medarbetare som besitter förmĂ„gan att omvandla information och uppfylla kundernas behov. Även aktiemarknaden har förĂ€ndrat sin vĂ€rdering som förskjutits frĂ„n företagets fysiska Ă€godelar, som Ă€r grunden till det egna kapitalet, till de dolda tillgĂ„ngarna. Dessa dolda tillgĂ„ngar Ă€r ocksĂ„ svĂ„ra att se i den lagstadgade redovisningen, som inte har förĂ€ndrats nĂ€mnvĂ€rt de senaste hundra Ă„ren.

Bedömning av tjÀnsteföretag inför kreditgivning

I och med att immateriella tillgÄngar inte redovisas i balansrÀkning och vÀrdet av dessa tillgÄngar Àr svÄra att mÀta, anses vÀrderingen av immateriella tillgÄngar vara ett svÄrt uppdrag att genomföra. Dessutom baseras kreditbedömningen pÄ en uppfattning om framtiden vilket kan innebÀra att ett och samma tjÀnsteföretag fÄr olika vÀrde frÄn olika kreditgivare. DÀrför blir det problematiskt att bedöma dessa tillgÄngar, som inte finns redovisade i balansrÀkningen, vid en kreditgivning. Vi kan se att vÀrderingsprocessen gÄr till pÄ ungefÀr samma sÀtt i alla de fem bankerna inför en kreditgivning. Det Àr frÀmst faktorer som kassaflödet, ÄterbetalningsförmÄgan och eventuella risker som tas hÀnsyn till vid en kreditbedömning. Det Àr inte heller nÄgon direkt skillnad mellan vÀrderingsprocessen i tjÀnsteföretag mot hur det gÄr till i tillverkande företag..

Debaser Slussen och Staden : en analys av konflikten som uppstod nÀr rockklubben stÀngde

I föreliggande uppsats studeras konflikten som uppstod mellan Stockholms stad ochrockklubben Debaser Slussen nÀr klubben skulle lÀggas ned. Syftet Àr att analysera deinblandade parternas sÀtt att framstÀlla sig sjÀlva för varandra och kommunicera medvarandra. PÄ sÄ vis vill jag fÄ syn pÄ vad som gav konflikten brÀnsle. De övergripandefrÄgorna som stÀlldes handlade om vad som stod pÄ spel och hur aktörerna valde taktik. Föratt fÄ svar pÄ detta samtalades med sex informanter som antingen var inblandade i konflikteneller Àr mycket insatta i Àmnet.

<- FöregÄende sida 42 NÀsta sida ->