Entreprenörer på den svenska riskapitamarknaden har länge hävdat att det är problem för företag i tidig fas att locka till sig kapital från investerare. Detta brukar benämnas the eguity gap. På senare tid har problemet också försökt förklaras utifrån brister hos efterfrågan av kapitalet, dvs entreprenörerna. Med detta menas då att entreprenörerna och deras projekt inte är investment ready. Vi har haft för avsikt att utreda vad investerarna anser om den svenska riskkapitalmarknaden för sådinvesteringar och vilka de vanligaste bristerna i de investeringsförslag, som inkommer till Venture Capital-företag och Affärsänglar, är.

The aim of this qualitative study was to examine and understand how teachers see and handle the signs of child poverty within a classroom context. The paper is based on an interview study involving 8 teachers in 2 Swedish schools for children between the ages of 6 to 12 years old. Poverty is a complex word and there are many definitions of it. What do teachers interpret as signs of child poverty in the school context? How do they act when they think it?s necessary to protect a child from being affected by it, and how can we understand their choice of action with the help of action theory? We discovered that the teachers notice different things as signs of child poverty, and they all react in both different and similar ways.

Relationships and trust between humans create the psychosocial working environment. This is a basic human activity and is communicated in a continually ongoing process. Conciseness about the value of trust and social capital motivates the need for work, with threats to communication, being conflicts and noise. This can create greater trust in the workplace as a whole, as well in the working team. Scientists are increasingly interested in these social relations in the working environment; there are profits, both for production and in terms of individuals2019 well being, in shifting the focus away from a purely production-oriented, economic perspective.

Under andra hälften av 1900-talet har intresset för det intellektuella kapitalet ökat drastiskt. Detta beror främst på den teknologiska och kulturella utvecklingen i samhället, vilket har bidragit till att de enskilda individerna inom organisationerna blivit mer uppmärksammade. För att organisationer ska bli mer konkurrenskraftiga behöver de anställdas kompetenser kontinuerligt uppdateras och nya erfarenheter byggas upp. Genom att de anställda delar med sig av sina kompetenser och erfarenheter till övriga inom organisationen kan samtliga ta del av dessa. Syftet med vår uppsats är att öka förståelsen för hur organisationer styr relationen mellan humankapital och strukturkapital.

Uppsatsens syfte är att, med hjälp av teorier om symboliskt kapital och om identitet, finna svaret på hur, och om, husmanskosten och begreppet husmanskost förändrats med tiden och hur det konstrueras en kvalitetsstämpel i begreppet utifrån idéer om det ?svenska? och det ?genuina?. Den har även som syfte att diskutera matens betydelse för kulturarv, identitetstillhörighet och svenskhet. Genom att leta efter förändringsprocesser och attityder i kokböcker kommer jag visa på förändringar i begreppet husmanskost och hur begreppet får en förändrad användning. Vår kokbok säger sig spegla samhället genom att vara ?i sin samtid? och därmed blir min undersökning intressant då man med det synsättet kan dra slutsatser om samhället, etnicitet och konstruerandet av vad svenskhet är.

Bakgrund och problem: Klädbranschen är en konkurrensutsatt bransch med flera stora aktörer på marknaden. Konkurrensen innebär prispress och minskade marginaler och därmed måste företagen hitta nya och bättre lösningar för att nå sina uppsatta mål. Finanskrisen som accelererade under hösten 2008 ställde dessutom allt på sin spets, vilket gör denna tid till ett ypperligt tillfälle att analysera och utvärdera hållbara lösningar för att behålla en stabil lönsamhet. Vi kommer att undersöka hur variablerna konjunktur, konkurrens, strategi, effektivitet och finansiering har påverkat KappAhls, Hennes & Mauritz och Retail and Brands lönsamhet under den senaste finanskrisen.Syfte: Syftet med uppsatsen är att hitta och förklara förändringar i lönsamheten i klädbranschen under den senaste finanskrisen.Avgränsningar: Uppsatsen fokuserar på klädföretag som är börsnoterade i Sverige. Den tidsmässiga avgränsningen är åren 2006-2009.Metod: Rapporten har en abduktiv ansats, då ett antal variabler, som antas ha ett samband, används för att förklara lönsamhetsmönstret i en bransch under finanskrisen.

Bakgrund och problem: Klädbranschen är en konkurrensutsatt bransch med flera stora aktörer på marknaden. Konkurrensen innebär prispress och minskade marginaler och därmed måste företagen hitta nya och bättre lösningar för att nå sina uppsatta mål. Finanskrisen som accelererade under hösten 2008 ställde dessutom allt på sin spets, vilket gör denna tid till ett ypperligt tillfälle att analysera och utvärdera hållbara lösningar för att behålla en stabil lönsamhet. Vi kommer att undersöka hur variablerna konjunktur, konkurrens, strategi, effektivitet och finansiering har påverkat KappAhls, Hennes & Mauritz och Retail and Brands lönsamhet under den senaste finanskrisen.Syfte: Syftet med uppsatsen är att hitta och förklara förändringar i lönsamheten i klädbranschen under den senaste finanskrisen.Avgränsningar: Uppsatsen fokuserar på klädföretag som är börsnoterade i Sverige. Den tidsmässiga avgränsningen är åren 2006-2009.Metod: Rapporten har en abduktiv ansats, då ett antal variabler, som antas ha ett samband, används för att förklara lönsamhetsmönstret i en bransch under finanskrisen.

SammanfattningFöretag har i alla tider lånat kapital av kreditgivare till investeringar dessa vill genomföra. Kreditgivarna har i samband med det utlånade kapitalet krävt säkerheter av företagen för att bevilja krediter. Detta för att minska den risk dessa tar. För att ännu mer minska den risk kreditgivaren tar vad gäller utlåning av kapital till låntagare kan kreditvillkor användas. Ännu en möjlighet för kreditgivaren att minska risken är att låta företaget revidera sig.Revisorns uppgifter när det gäller att säkerställa kreditvärdigheten är att granska så att räkenskaperna och förvaltningen av bolaget är i sin ordning.

Fåmansföretagare är föremål för en särskild beskattning enligt vilken en kapitalvinst vid avyttring av kvalificerade andelar i ett fåmansföretag (fåmansföretagsaktier) kan komma att beskattas i både inkomstslaget kapital och inkomstslaget tjänst. Med anledning av att en övergångsbestämmelse gällande beskattningen av kapitalvinst vid avyttring av fåmansföretagsaktier upphör vid årsskiftet 2009/2010 har beskattningen varit omdiskuterad i media under den senaste tiden. Förevarande uppsats syftar till att ge ett bidrag till diskussionen kring beskattningen av kapitalvinst vid avyttring av kvalificerade fåmansföretagsaktier de lege ferenda. Diskussionen har sin principiella grund i etiken och målsättningar kring förutsägbarhet, likabehandling, materiell lämplighet och hanteringsekonomi har valts som utgångspunkter. Likabehandling och systemkoherens (materiell lämplighet) säkerställs genom att neutralitetsprincipen och andra skatterättsliga principer åtlyds.

ABSTRACTThe aim of this study is to analyze the aspects which have formed music-students? interest to perform music in various ways. Two of these aspects are family and school. Furthermore, -the study analyzes what music itself, and its performance mean in these students? social and personal lives.

Uppsatsen är en kvalitativ fallstudie där vi har jämfört två olika forskningsintensiva branscher utifrån en checklista. Utifrån teori och empirisk data har vi analyserat branscherna. Syftet är att undersöka i en jämförande studie, vilka avvägningar som forskningsintensiva företag gör innan de lämnar ut frivillig information avseende FoU och till vilken nytta dessa avvägningar görs.Våra slutsatser är att finns både tydliga branschlikheter som branschskillnader. I båda branscherna lämnar företag mycket information om färdig forskning och produktportfölj. Syftet med att lämna frivillig information är att kunna fortsätta konkurrera på en marknad som präglas av hyperkonkurrens, där företag är i ständigt behov av nytt kapital för att finansiera fortsatt FoU..

Sammanfattning Studier visar att det i många fall råder bristande kännedom om det arbete HR- avdelningen utför i organisationen. I en studie ses en stor andel av respondenterna från organisationernas övriga avdelningar uppge att de inte ser hur HR- arbete bidrar till företagets framgång och 40 procent av de intervjuade HR- cheferna svarade att de ansåg att HR- arbetet inte utfördes i linje med den övriga verksamheten. Således är det av intresse att studera hur representanter från HR- avdelningen upplever möjligheten att synliggöra sitt arbete i organisationen, samt de strategier HR- avdelningen använder i arbetet med detta synliggörande.För att förstå HR- avdelningens möjligheter att synliggöra sitt arbete i organisationer används teorier om socialt kapital. Tidigare forskning menar att HR- avdelningen främjas av dess relationer till andra aktörer. Detta till följd av att goda relationer möjliggör effektivt samarbete och informationsutbyte som i sin tur leder till leder till ökat handlingsutrymme.

I den här uppsatsen undersöks debattartiklar under åren 1997 till 2007 på Dagens Nyheters debattsidor. Intresset ligger vid att undersöka kvalitetsrelaterade skolfrågor och särskilt hurlärarprofessionen deltar i debatten. Som inspiration för behandling av materialet används Pierre Bourdieus ramverk med dess kapital- och fältbegrepp. Resultaten av undersökningen indikerar att lärarna har stort utrymme i debatten. Dessutom hörs statliga politiker i hög grad.Skolverket, akademiker och näringsliv deltar i betydligt mindre omfattning, men befinner sig inte på något sätt på marginalen.

Syftet med denna uppsats är att undersöka föräldrarnas förhållningssätt till barnkläder. För att få svar på syftet genomfördes den kvalitativa forskningsmetodens intervjuer och deltagande observation. Intervjuerna har gjorts med fyra föräldrar och observationerna gjordes under två dagar på en förskola. Frågorna som ska besvaras är hur föräldrarna förhåller sig till dagens barnmode och hur de förhåller sig till kläder som identitet. Analysen av det empiriska materialet är gjord av olika begrepp såsom mode och identitet.

The last few decades largeincreases in institutional and foreign ownershipin Swedish listed companies have created a concernthat the traditionalSwedish ownership model are disappearing.With increasing globalizationand ever morecapital-intensive markets, so have great owners forced to admitcapital fuelled institutionaland foreign investors into their companies. By from an agency theoryperspective examine how different ownershiptypes and ownershipconstellations affects the cost ofequity, we want to see if there is reason for concern. Is the change in ownership structure affecting theSwedish listed firms?Our results show that the owneridentity or ownership constellations don?t affect the cost of equity that much.The only owner-identity that shows a significant correlation with the cost ofequity is the institutions and they relate to a lower cost of equity. Theresults show that companies with two controlling shareholders relates to lowercost of equity which can show that ownership structure affects the cost.