?GENDER IS NOTHING BUT IN OUR SOCIETY IT´S EVERYTHING?
Syftet med studien var att undersöka varför könsutredningsprocesserna i Sverige respektive Argentina ser så olika ut, det vill säga vikten av att diagnostisera transsexualism eller ej. Detta gjorde jag genom en komaprativ studie där jag samlade information om könsutredningsprocesserna i de båda länderna. Mina frågeställningar var:
* Hur ser utredningsprocessen ut gällande juridiskt könsbyte och könskorrigering i Sverige respektive Argentina?
* Vad innebär Argentinas lag kring byte av juridiskt och fysiskt kön i praktiken?
* Vilken betydelse tillskriver mina informanter diagnostisering gällande transsexualism?
* Hur kan utredningsprocesserna tolkas utifrån mina valda teorier?
Jag intervjuade aktivister inom HBTQ-rörelsen i Argentina som stått bakom den nya identitetslagen samt en könsutredare i Buenos Aires. Mina svenska informanter var alla könsutredare.
I både Sverige och Argentina tillhandahåller staten sina medborgare identiteshandlingar, behandlingar samt könskorrigerande ingrepp enligt önskemål. Däremot följer Sverige kritererna i ICD-10 som klassifierar transsexualism som en sjukdom. Medan man i Argentina ser detta som en extrem form av patologisering och diskriminering ser mina svenska informanter det som en möjlighet. Precis som Butler (2006) menar de att den erbjuder bekräftelse på ett tillstånd och underlättar tillgången till en mängd olika medicinska medel för att göra en övergång till det andra könet (a.a.). Argentina vill så långt möjligt underlätta för transsexualla att genomgå juridiska och/eller fysiska förändringar utan att behöva vänta eller motivera sitt val. Mina svenska informanter betonar dock vikten av själva utredningstiden. Det är viktigt att förbereda personen för det som komma skall och alla är inte helt säkra och ångrar sig i framtiden.
Enligt Foucault (2002) uttrycker sig makten över våra kroppar genom klassificeringar, vetenskap och lagar (a.a.). En lag som reglerar hurvida man är transsexuell eller inte skulle enligt Foucault beskrivas som en sådan maktapparat (a.a.). Maktaspekten är något som tydligt framkom i mina argentinska intervjer. Dessa informanter har en väldigt negativ inställning till att auktoriteter innehar makten att avgöra vem man är. De svenska informanterna är medvetna om att det är ett sätt att se på saken men själv väljer de att inte se det som att de har en maktposition. I stället ser de sig som guider som ger råd och stöd.
Skillnader ser vi även i de olika kontexterna. Ett exempel är att Europa har ett väldigt stort intresse av att bedriva forskning, att allting ska vara forskningsbaserat. Forskning visar på att en utredningsprocess är positiv och att det ännu inte funnits utrymme för en uppföljning av lagen i Argentina. Dessutom finns det en ekonomisk aspekt involverad. I Sverige tycker man att det måste finnas indikationer för nödvändiga åtgärder för att sjukvården ska hjälpa till.
Vidare kan en diagnos innebära avlastning från ångest och oro, en möjlighet att känna igen sig och sociala gemenskaper genom att vara kollektiviserande samt reducera ansvar från skam och skuld. Man blir begriplig för sig själv och för sin omvärld.