Lagstiftaren har bestÀmt att vissa beslut mÄste fattas enligt en sÀrskild ordning, utöver den vanliga i vÄra representativa församlingar och verkstÀllande organ. Detta aktualiseras vid kommunens planlÀggning av mark- och vattenanvÀndning dÄ Plan- och bygglagen föreskriver att de med vÀsentligt intresse i frÄgan ska beredas möjlighet till samrÄd. Kiruna stÄr inför en utmaning som beskrivs som unik dÄ delar av staden ska flyttas. Bakgrunden till denna stadsflytt Àr gruvnÀringen och dess framtida överlevnad. I frÄga om Kiruna stadsflytt har samrÄd hÄllits vid ett flertal tillfÀllen dÀr sÄvÀl sÀrskilda grupper som allmÀnheten i stort varit inbjudna. Med tanke pÄ den debatt som förs kring dagens demokratiska system Àr denna del av beslutsprocessen ett intressant studieobjekt.

Lagstiftaren har bestÀmt att vissa beslut mÄste fattas enligt en sÀrskild ordning, utöver den vanliga i vÄra representativa församlingar och verkstÀllande organ. Detta aktualiseras vid kommunens planlÀggning av mark- och vattenanvÀndning dÄ Plan- och bygglagen föreskriver att de med vÀsentligt intresse i frÄgan ska beredas möjlighet till samrÄd. Kiruna stÄr inför en utmaning som beskrivs som unik dÄ delar av staden ska flyttas. Bakgrunden till denna stadsflytt Àr gruvnÀringen och dess framtida överlevnad. I frÄga om Kiruna stadsflytt har samrÄd hÄllits vid ett flertal tillfÀllen dÀr sÄvÀl sÀrskilda grupper som allmÀnheten i stort varit inbjudna.

Morgondagens samhÀllen stÄr inför stora utmaningar sÄsom att hantera den ökande mÀngden intensiva och extrema nederbördstillfÀllen som förvÀntas att komma i framtiden. Lösningen finns i att planera och tÀnka pÄ helheten om hur stÀderna pÄ bÀsta sÀtt kan utformas med hjÀlp av funktionella öppna dagvattenlösningar för att ge en bra och effekt avrinning. Det gÀller ocksÄ att skapas förstÄelse att öppna dagvattensystem bidrar med positiva effekter till samhÀllet, t.ex. genom att bli en resurs för stadens vegetation och grönomrÄden och dÀrav Ästadkomma grönare och vackrare stÀder (HÄllbar dag- och drÀnvattenhantering, 2011)och som gynnar folks hÀlsa(Viklander & Blecken 2012). Det urbana kretsloppet, skriver Butler & Davies (2011), ersÀtter en del av det naturliga kretsloppet och Lidström (2012) förklarar att det urbana kretsloppet lÄnar vatten frÄn det naturliga och skapar dÄ en extra loop för vattnets vÀg genom cirkel. Butler & Davies (2011) förklarar hur viktigt det Àr att det finns en förstÄelse kring konsekvenserna som uppstÄr nÀr en del av det naturliga hydrologiska kretsloppet ersÀtts med en artificiell del för den urbana miljön.

VÄrt syfte med uppsatsen Àr att undersöka hur EU kan skapa eller vidmakthÄlla en gemensam identitet för hela unionen. Detta gjordes utifrÄn antagandet att en sÄdan EU-identitet Àr en form av kollektiv identitet och formas i ett förÀnderligt samhÀlle. Undersökningen gjordes i form av en litteraturstudie kring de tre begreppen kollektiv identitet, nationell identitet samt organisationsidentitet. Det kollektiva identitetsskapandet studerades mot bakgrunden av ett förÀnderligt samhÀlle, dÀr kollektiv identitet ses som en förutsÀttning för gruppers och samhÀllens fortlevnad och skapas i sociala sammanhang.I bearbetningen av materialet försökte vi dra paralleller mellan EU:s ÄtgÀrder för att skapa eller vidmakthÄlla EU-identiteten samt de ÄtgÀrder som traditionellt anvÀnds pÄ nationell- respektive organisationsnivÄ. Nationella identiteter skapas via uppifrÄn styrda projekt med statsmakten som initiativtagare.

Att samhÀllet förÀndras och utvecklas Àr oundvikligt, men att delta i förÀndringen Àr frivilligt. I vilken utstrÀckning medborgarna deltar, och tillÄts delta pÄverkar sÄvÀl legitimiteten i besluten som fattas som förtroendet för tjÀnstemÀn, politiker och beslutsfattare. MÄlet med denna uppsats Àr att undersöka hur medborgardeltagandet i svensk stadsplanering har utvecklats samt att titta nÀrmare pÄ planerarens förhÄllande till deltagandet. PÄ sÄ sÀtt undersöks medborgarnas roll i stadsplaneringen samt planerarnas roll i demokratiprocessen.Studien genomförs genom en kvalitativ studie baserad pÄ litteraturstudier. Uppsatsen tittar nÀrmare pÄ vilka förutsÀttningar som finns för deltagandet samt vilka verktyg som kan anvÀndas i dialogen med medborgarna.

Av RF 2 kap. 1 § 1 st. framgÄr att varje medborgare Àr tillförsÀkrad yttrandefrihet gentemot det allmÀnna. Yttrandefrihet innebÀr en rÀtt att i tal, skrift, bild eller pÄ annat sÀtt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, Äsikter och kÀnslor, vilket Àr en grundpelare för ett demokratiskt samhÀlle och fri Äsiktsbildning. RÀttigheten Àr emellertid relativ, vilket innebÀr att den mÄste vÀgas mot andra rÀttfÀrdigade intressen och kan endast begrÀnsas om det tillÄts i grundlag.

Uppsatsen jÀmför förutsÀttningar som rÄder för övergÄng till demokrati i Irak eller om etniska och religiösa splittringar omöjliggör detta. FrÄgestÀllningen besvaras med tre teorier. Hobbes betonar en stark centralmakt för att undvika ett allas krig mot alla. Dahl betonar institutioner som behövs för storskalig demokrati samt Lijphart tillgrips för att undersöka vilka förutsÀttningar som mÄste finns för samverkan i ett pluralistiskt, religiöst och etniskt land. Dahls förutsÀttningar för lika röstrÀtt vid det slutliga avgörandet uppfylls, allmÀn röstrÀtt har införts och regeringen har valts utifrÄn grundlagen.

Att möta konst kan ske pÄ mÄnga olika sÀtt och skapa mÄnga olika kÀnslor. Upplevelsen Àr ett centralt begrepp i konsten och det Àr det som jag i den hÀr uppsatsen har fokuserat pÄ. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur olika perspektiv och erfarenheter pÄverkar ens konstupplevelse. Jag vill Àven undersöka hur förkunskaper om verken pÄverkar den. Som utgÄngspunkt för mina undersökningar har jag anvÀnt mig av teorier om perception presenterade av Sven Sandström och om konstpedagogik, presenterade av Anna Lena Lindberg. Detta tar jag upp i uppsatsens andra del dÀr jag presenterar och förklarar de begrepp och teorier som jag anvÀnder mig av i uppsatsens tredje del. Fallstudierna Àr uppsatsens tredje del dÀr jag gör analyser av tre olika verk, A House for Edwin Denby, (2000), av den amerikanske konstnÀren Robert Wilson.

Att möta konst kan ske pÄ mÄnga olika sÀtt och skapa mÄnga olika kÀnslor. Upplevelsen Àr ett centralt begrepp i konsten och det Àr det som jag i den hÀr uppsatsen har fokuserat pÄ. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur olika perspektiv och erfarenheter pÄverkar ens konstupplevelse. Jag vill Àven undersöka hur förkunskaper om verken pÄverkar den. Som utgÄngspunkt för mina undersökningar har jag anvÀnt mig av teorier om perception presenterade av Sven Sandström och om konstpedagogik, presenterade av Anna Lena Lindberg. Detta tar jag upp i uppsatsens andra del dÀr jag presenterar och förklarar de begrepp och teorier som jag anvÀnder mig av i uppsatsens tredje del. Fallstudierna Àr uppsatsens tredje del dÀr jag gör analyser av tre olika verk, A House for Edwin Denby, (2000), av den amerikanske konstnÀren Robert Wilson.

VÀrlden befinner sig i en stÀndig förÀndring och det blir ocksÄ allt viktigare att hÀnga med i denna process för att kunna överleva. Detta gÀller Àven för organisationer som vÀxer och krymper, slÄs samman eller delas upp, lÀggs ner eller omstruktureras. DÀrför kan det vara svÄrt att tÀnka sig en organisation med samma form genom hela sin existens. En stor sÄdan förÀndring kom att inledas av regeringen, dÀr en sammanslagning av RiksförsÀkringsverket (RFV) och de allmÀnna försÀkringskassorna kom att utveckla en av landets största statliga myndighet, FörsÀkringskassan. Denna omorganisering har uppmÀrksammats i press och media.

Syftet med arbetet Àr att redovisa bakgrunden till demokrati och medborgar-inflytande, för att sedan undersöka vilka metoder för medborgarinflytande som finns och vilka som Àr effektiva. Arbetet kommer Àven visa vilka problem som kan uppstÄ i samband med det ökade medborgarinflytandet. Detta pÄ en nationell nivÄ för att se hur samrÄd och medborgarinflytandet i planeringen kan förbÀttras. Det leder fram till huvudfrÄgan; Hur kan planeringen uppnÄ medborgarnas och lagens krav pÄ medborgarinflytande? Den avhandlande delen kommer att inledas med en litteraturstudie innehÄllande avsnitten Lagstiftningen, Demokratihistorik, Demokrati och kommunal planering samt Medborgarinflytande.

Denna uppsats syftar till att med hja?lp av en kritisk diskursanalys studera hur invandringsfra?gan konstrueras av de journalister och politiker som medverkar i partiledardebatten som sa?ndes i Agenda i Sveriges Television info?r riksdagsvalet 2014. Det underso?ks ocksa? vilka andra a?mnen eller teman som invandringsfra?gan lyfts fram i relation till. Vidare diskuteras a?ven hur partiledardebatten svarar mot SVT ?s public service-uppdrag.?Studien utga?r fra?n tidigare forskning om den medierade politiken och grundas i teorier om politiska debatter i TV och teorier om rasism.

Denna uppsats syftar till att med hja?lp av en kritisk diskursanalys studera hur invandringsfra?gan konstrueras av de journalister och politiker som medverkar i partiledardebatten som sa?ndes i Agenda i Sveriges Television info?r riksdagsvalet 2014. Det underso?ks ocksa? vilka andra a?mnen eller teman som invandringsfra?gan lyfts fram i relation till. Vidare diskuteras a?ven hur partiledardebatten svarar mot SVT ?s public service-uppdrag.?Studien utga?r fra?n tidigare forskning om den medierade politiken och grundas i teorier om politiska debatter i TV och teorier om rasism.

Syftet med denna uppsats var att undersöka nÄgra ungdomars och unga vuxnas förestÀllningar kring vad som Àr ett gott liv utifrÄn ett delaktighets-, normalitets- och identitetsperspektiv. Trots att de flesta unga mÄr bra idag Àr det allt fler som uppvisar stressymtom (Ungdomsstyrelsen, 2007). TÀnkbara förklaringar Àr att pressen i skolan tycks öka, samt att övergÄngen mellan ungdomstid och vuxenliv sker allt senare i livet (ibid). HÀlsa Àr ett brett begrepp Ewles & Simnett, 2005). Att etableras pÄ arbetsmarknaden samt att kÀnna delaktighet i samhÀllet kan ses som viktiga hÀlsofaktorer för unga mÀnniskor (Reine, 2009; Statens folkhÀlsoinstitut, 2010).

Denna uppsats syftar till att med hja?lp av en kritisk diskursanalys studera hur invandringsfra?gan konstrueras av de journalister och politiker som medverkar i partiledardebatten som sa?ndes i Agenda i Sveriges Television info?r riksdagsvalet 2014. Det underso?ks ocksa? vilka andra a?mnen eller teman som invandringsfra?gan lyfts fram i relation till. Vidare diskuteras a?ven hur partiledardebatten svarar mot SVT ?s public service-uppdrag.?Studien utga?r fra?n tidigare forskning om den medierade politiken och grundas i teorier om politiska debatter i TV och teorier om rasism.