AbstractAtt vara papperslös innebÀr att leva utan uppehÄllstillstÄnd med avsaknaden av de rÀttigheter som svenska medborgare har. Denna rÀttslösa status i kombination med att vara kvinna kan innebÀra en ökad sÄrbarhet för diskriminering, vÄld och förtryck (Bexelius, 2008). I föreliggande studie har 5 yrkesverksamma kvinnor frÄn 4 olika kvinnojourer i Stockholm och nÀrliggande stÀder intervjuats om deras möten och arbete med papperslösa kvinnor. Fokus har legat pÄ deras kunskap om mÄlgruppen, hur de arbetar praktiskt, vilka perspektiv de utgÄr frÄn samt hur de beaktar de mÀnskliga rÀttigheterna i sin strÀvan mot att förbÀttra papperslösa kvinnors livsvillkor. Vi har redogjort för tidigare forskning om globaliseringen, kvinnors migration, medborgarskap, vÀlfÀrdsstaten, civilsamhÀllet samt i bakgrunden beskrivit kvinnojoursrörelsens framvÀxt, kvinnojourernas uppdrag och utmaningar, det feministiska perspektivet och kulturell kompetens i förhÄllande till papperslösa kvinnor.

I den hÀr uppsatsen kommer korruptionens pÄverkan pÄ Bosnien-Hercegovinas demokrati att analyseras. Korruptionen har ett starkt fÀste inom landet dÄ det ses som en vanlig del av samhÀllet bÄde frÄn medborgare och politikerns synvinkel, detta ses som ett hinder för fortsatt utveckling pÄ flera nivÄer. Tanken finns, om att Daytonavtalet möjliggör för korruption pÄ grund av avtalets stiftande av landets komplexa struktur och uppdelning. Uppsatsen metod Àr en fallstudie, dÀr landets korrupta tillstÄnd kommer analyseras utifrÄn ett teoretiskt ramverk. Korruptionens pÄverkan pÄ demokratin kommer att analyseras utifrÄn Marks Warrens (2004) teori: den moderna tanken om korruption, dÀr korruptionens effekt inom olika domÀner i samhÀllet analyseras.

Sociala medier har skapat nya vÀgar för kommunikation och nÀtverkande. Genom sociala medier har offentliga förvaltningar möjlighet till ett nytt och utvidgat sÀtt att kommunicera med sina medborgare.Kommunen Àr till för medborgarna och mÄste dÀrför bemöta deras krav pÄ information och behov av kommunikation. För att vÄga ge sig ut i en okÀnd kanal krÀvs en strategi och ett förhÄllningssÀtt till nya vÀgar att kommunicera. I den hÀr uppsatsen har vi stÀllt frÄgan; Varför anvÀnder kommuner sociala medier för att kommunicera med sina kommuninvÄnare?För att fÄ svar pÄ vÄr frÄga har vi undersökt hur tre svenska kommuner arbetar med sociala medier, utifrÄn ett strategiskt perspektiv.

PÄ en konkurrenskraftig marknad Àr det viktigt för företag att differentiera sig genom ett starkt varumÀrke. Genom att vara en ?god medborgare? i form av Corporate Social Responsibility, CSR, kan företagstÀrka relationen mellan kund och företag och pÄ sÄ sett varumÀrket. CSR innebÀr att företag pÄ frivillig grund integrerar sociala och miljömÀssiga hÀnsyn i sin verksamhet och i sin samverkan med intressenterna, utöver vad lagen krÀver. Syftet med uppsatsen Àr att redogöra för hur företag arbetar med CSR och vidare diskutera vad som stÀrker ett varumÀrke, för att sedan klargöra om och hur företagens CSR-arbete kan definieras som varumÀrkesstÀrkande.

PÄ en konkurrenskraftig marknad Àr det viktigt för företag att differentiera sig genom ett starkt varumÀrke. Genom att vara en ?god medborgare? i form av Corporate Social Responsibility, CSR, kan företagstÀrka relationen mellan kund och företag och pÄ sÄ sett varumÀrket. CSR innebÀr att företag pÄ frivillig grund integrerar sociala och miljömÀssiga hÀnsyn i sin verksamhet och i sin samverkan med intressenterna, utöver vad lagen krÀver. Syftet med uppsatsen Àr att redogöra för hur företag arbetar med CSR och vidare diskutera vad som stÀrker ett varumÀrke, för att sedan klargöra om och hur företagens CSR-arbete kan definieras som varumÀrkesstÀrkande.

Papperstidningen Àr död! LÀnge leve webbtidningen!Inte riktigt sÄ. Men sant Àr i alla fall att mÀnniskors medievanor har förÀndrats mycket sedan internet blev en del av vÄra liv. Allt fler mÀnniskor vÀljer att ta del av nyheter pÄ nÀtet i stÀllet för i papperstidningen. Utvecklingen gÀller i synnerhet kvÀllstidningsgenren.Webbtidningens och papperstidningens olika förutsÀttningar och format har lett till att olika medielogiker har uppstÄtt. Och dÀr tar denna studie avstamp.

Citizens are in need of information to form an opinion about how society works. As a reviewer of the Public power the media plays an important role in a democratic society. The communicative power shift appears in contemporary media landscape, where technology offers great opportunities for actors to use their own channels to communicate their own image and thereby influencing power over the agenda. Alongside this, the number of communicators is increasing which makes power of resources affects the communicative whole picture. The study is based on a media profile case of the described assault and looks at what can happen strategic communicative at a police department when journalism offers a negative image.

Reklambrus och mediebrus Àr begrepp som blivit aktuella inom reklambranschen under de senaste Ären. Den privata lika vÀl som den offentliga sfÀren Àr stÀndigt under attack av reklammakarnas tunga budskapsartilleri. Medborgarna har börjat bli immuna mot reklam och reklammakarna mÄste hitta nya vÀgar för att nÄ fram till dem. Med mer och mer reklam omkring Àr risken stor att övrig kommunikation inte nÄr fram. Den kommunikation vi författare ser i det offentliga rummet Àr frÀmst marknadskommunikation i form av reklam.

EU:s regler kring öppenhet har utvecklats frÄn deklarationer, beslutoch fördragsbestÀmmelser. Sedan 2001 ger förordning 1049/2001 enlagstadgad rÀtt för medborgare att fÄ tillgÄng till handlingar inomEU:s institutioner. Nya rÀttsfall pÄ omrÄdet har förÀndrattillÀmpningen av förordning 1049/2001 och Bavarian Lager-mÄlet harpÄverkat hur sekretessgrunden i 4(1)b i förordning 1049/2001 omskyddet för privatliv och personuppgifter skall förstÄs. IstÀllet föratt göra en riskbedömning om den potentiella skada utlÀmnandet avpersonuppgifter kan ha pÄ skyddet för privatliv har EU-domstolentolkat bestÀmmelsen i 4(1)b som en hÀnvisning direkt till förordning45/2001 om skydd för personuppgifter. Domstolen har Àven fastslagitatt personnamn skall anses vara personuppgifter.

Den ökade internationaliseringen stÀller högre krav pÄ mÀnniskors förmÄga att leva och inse vÀrdet av att verka i en kulturell mÄngfald. I ett mÄngkulturellt och demokratiskt klassrum Àr samtal en viktig komponent. Genom samtal fÄr varje medborgare möjligheten att uttrycka sina Äsikter för att sedan övervÀga egna och andras Äsikter. Att ges möjlighet att uttrycka sina Äsikter och ta del av andras Äsikter Àr en grundförutsÀttning för att aktivt kunna delta i ett demokratiskt samhÀlle. Huvudsyftet med studien Àr att studera och analysera hur muntlig kommunikation anvÀnds som redskap för inlÀrning i andrasprÄksundervisning ur ett lÀrarperspektiv samt hur lÀroplanens utsagor speglar sig i andrasprÄksundervisningen.

Utvecklingen av medborgare samt företags anvÀndande av Internet har ökat dramatiskt under de senaste fem Ären. Det ökande InternetanvÀndandet ledde till att statskontoret 1999 fick i uppdrag av regeringen att ta fram olika förslag samt underlag som skulle ligga till grund för begreppet 24-timmars myndigheten. TjÀnsten Àr berÀknad att tas tillbruk i Sverige Är 2005. 24-timmars myndigheten kommer tillÀmpa ett antal olika sÀkerhetslösningar, dÀrav elektronisk signering. Denna utredning skall belysa hur stort inflytande sÀkerhetslösningen elektronisk signering kommer att ha pÄ anvÀndaracceptansen av denna tjÀnst.

                                                  AbstractThe development of our society has in many ways changed the relationships between the political parties and the citizens. Fewer citizens are active in political parties, which has contributed to the fact that we see a form of catch-all effect and a development of parties that organizes more in forms of professional organisations. This paper has made a research of modells of democratic ideals and values between leaders and party-members in political parties in the local area. The purpose has been to show how these ideals and values can reflect back on the political development. The result shows that the development has created a form of catch-all effect and a professionalism in the parties.

Elever ska enligt kursplanerna i teknik fÄ förstÄelse för de tekniska system de möter i sitt dagliga liv. Genom att eleverna fÄr kunskap om teknik i allmÀnhet och tekniska system i synnerhet fÄr de möjlighet att pÄverka sina liv som medborgare i en demokrati. I litteraturen saknas idag studier om elevers uppfattningar om tekniska system. Syftet med detta examensarbete Àr dÀrför att studera vilka vardagsuppfattningar elever har om de tekniska system de möter i vardagen. Studien utgÄr frÄn systemteori vilken ger en möjlighet att utnyttja det gemensamma mönster som kÀnnetecknar analys av system.

Författare: Fredrik Rosdahl Titel: Elevinflytande Nyckelord: Elevinflytande, intervjuer, Lgr-11 Syftet med denna undersökning Àr att undersöka hur eleverna pÄ en skola upplever elevinflytande. Elevinflytande Àr nÄgot som alltid har intresserat mig, att fÄ möjligheten att pÄverka ens utbildning och arbets-/lÀrningsmiljö upplever jag som nÄgot vÀldigt viktigt. Under min egen skolgÄng var det inte förrÀn i högstadiet och gymnasiet som elevinflytande togs pÄ allvar av skolan. I denna undersökningen kommer jag undersöka hur elevinflytande ser ut och fungerar pÄ en lÄg- och mellanstadieskola. Undersökningens syfte Àr att upplysa hur elever upplever att elevinflytande fungerar pÄ deras skola. Jag har tagit del av olika teorier om elevinflytande och hur man som pedagog kan arbeta med elevinflytande i skolan.

Den 20 november 1989 antog Sverige tillsammans med de flesta andra regeringar i vÀrlden FN:s konvention om barnets rÀttigheter. Tio Är senare har det arbetats fram en strategi för att implementera Barnkonventionen i högre utbildning och dÄ med en tyngdpunkt pÄ de utbildningar som riktar sig mot yrken som berör barn. Exempel pÄ sÄdana utbildningar Àr sjuksköterske-, socionom- och lÀrarutbildningen. Vi har intresserat oss sÀrskilt för lÀrarutbildningen.DemokratifrÄgor och utbildningsfrÄgor Àr i dagslÀget högst aktuella pÄ den politiska agendan, inte minst genom skolministerns ambition att kvalitetssÀkra grundskolan. Vi har i denna uppsats för avsikt att beskriva en teoretisk demokratimodell, som Àr uttalat efterstrÀvansvÀrd i svensk politik, och med hjÀlp av den och Barnkonventionen, undersöka och problematisera framtida lÀrares kompetens i barnrÀtt.