Under 1990-talet märktes en tydlig förändring bland automatkarbinerna. De blev mer och mer anpassningsbara och fler tillbehör blev tillgängliga för soldaterna. Samtidigt blev automatkarbiner mer kompakta för att bli mer lämpliga för operationer i urbaniserad terräng och fordonstjänst. Med invasionen av Afghanistan och den därefter följande upprorsbekämpningen upplever många försvarsmakter problem, eftersom striderna sker på antingen väldigt korta eller väldigt långa avstånd. Den ena situationen kräver ett kompakt vapen för SIB medan den andra situationen kräver ett vapen med lång pipa för att kunna uppnå verkan mot en fiende som ofta anfaller från avstånd på 500 meter eller mer.

Uppsatsen syftar till att analysera hur försvarsmakten omhändertar krigsvetenskapens variabler för ledning ?teknik, människa och metod? i dess tre nivåer; den militärstrategiska, den operativa samt den taktiska.Metoden som används utgörs av en kvalitativ metod som analyserar försvarsmaktens inriktande och styrande dokumentation.Resultatet visar att försvarsmakten till stor del omhändertar krigsvetenskapens teorier om ledningssystem.Det finns idag en otydlighet hur begreppet ledning omhändertas av försvarsmakten. Från att historiskt varit en egenskap hos en befälhavare har ledning i nutid utvecklats till något som har karaktäriserats till att utgöra ett system där människor möter metoder och teknik med syfte att skapa en planerad samordning av en given verksamhet med givna komponenter i en mer eller mindre känd kontext. Ledning inom försvarsmakten definieras olika beroende på vilket reglemente, doktrin eller anvisning som behandlar området.Forskningsmässigt är ämnesområdet är relativt nytt, även om företeelsen ledning troligvis har funnits så länge som människan har ägnat sig åt strid och krigskonst. Genom systematisering, vetenskapligt intresse och inte minst en teknisk utveckling, har behovet av att studera krigets ledning ökat för att kunna behålla och utveckla krigföringsförmåga..

Hälsoteknikcentrum Halland arbetar i olika projekt för att ta fram nya tekniska lösningar på problem inom sjukvården, tillsammans med representanter från Hallands sjukhus Halmstad tog de fram problemställningen med den medicinska avfallshanteringen. Idag upplever sjuksköterskor och vaktmästare att hanteringen av operationsavfall är en obehaglig arbetsuppgift då den innebär att handskas med kontaminerat avfall, sjukhuset är därför måna om att ta fram en produkt som komprimerar avfallet, vilket skulle förbättra arbetsmiljön.Produkten ska komprimera 150-liters säckar med avfall från operationer, detta ska ske på ett användarvänligt sätt utifrån specifika krav. Kravspecifikationen togs fram i samråd med sjukhuspersonal. Genom olika experiment undersöktes flera olika metoder för att komprimera en säck, den mest lämpliga metoden för ändamålet blev att pressa säcken. Efter att ha utvecklat idén till en fungerande metod konstruerades det en prototyp.

Syftet med denna undersökning är att undersöka vilken inverkan Stinger hade på sovjetiska styrkors taktik och nyttjande av arméflygets helikoptrar i Afghanistan.Undersökningen har genomförts som en kvalitativ litteraturstudie. Sovjetiska styrkors och Mujahedins taktiker samt införandet av Stinger har studerats. Två forskningsfrågor har formulerats för att undersöka Sovjets och Mujahedins taktik under kriget; "Hur såg det sovjetiska arméflygets taktik ut vad beträffar nyttjande av helikoptrar innan respektive efter 1986 i Sovjet-Afghanistan kriget". Samt "Hur såg Mujahedins taktik ut innan respektive efter 1986 i Sovjet-Afghanistan kriget."För analys används de grundläggande förmågorna samt taktikanpassning och taktikutveckling som teoretiskt ramverk för att precisera skillnader i de taktiska förändringar som skedde under kriget. Taktiska förändringar i anslutning till införandet av Stinger har diskuterats för att möjligen se om vapnet legat till grund för dessa.Tre slutsatser har dragits av undersökningen: 1) Stinger kan ha krävt att det sovjetiska arméflyget avdelade mer resurser för planering och genomförande av operationer.

Redan i spa?dbarnsa?lder anva?nder sig barnet av symboler i leken, det vill sa?ga symbollek. Samtidigt som sensomotoriken hos det lilla barnet utvecklas sa? bo?rjar barnet ge ifra?n sig ljud, joller, som sedan blir mer och mer likt den vuxne ma?nniskans tal. Utifra?n uppgifter grundat pa? Piagets kognitiva utvecklingsteori underso?ktes tre komponenter; symbollek, sensomotorik samt joller.

I den här rapporten presenteras en ny typ av planetväxel. Rapporten är en fortsättning på föregående års kandidatarbete Planetväxelinnovation ? En studie i hur omkonstruktion av planetväxlar medför effektivare tillverkning (Allvar, Engel, & Karlsson Öhrvall, 2010). Arbetet grundar sig i att konventionella planetväxlars ytterringar är dyra att tillverka, delvis på grund av att de måste härdas efter formgivning. Härdningen gör att ringen blir skev och att den i vissa fall behöver efterbehandlas.

Försvarsmaktens omställning från ett nationellt invasionsförsvar till ett flexibelt insatsförsvar har för flygvapnets stridsflygdivisioner, likt som för många andra förband, inneburit stora förändringar i hur verksamheten genomförs. Ett tidigare relativt jämnt flöde av verksamhet och resurser har nu bytts ut mot årsvisa cykler med variationer i resurstilldelning divisionerna emellan. Syftet med detta arbete är att först undersöka hur dessa cykler påverkar piloternas uppfattning av sin arbetssituation. Därefter diskutera hur denna uppfattning påverkar flygvapnets krigföringsförmåga. En undersökning har genomförts på flygvapnets fyra stridsflygdivisioner.

I och med det svenska bidraget till NATO missionen i Afghanistan samt den nyupprättade bergsplutonen på Arméns JägarBataljon i Arvidsjaur så har frågor kring taktik i bergsterräng även blivit aktuellt för Sverige. Då svenska utbildningarna och doktriner i huvudsak saknar problematiseringen kring att strida eller verka i bergsterräng så kan man där av ställa sig frågan hur ska vi få kunskap om detta? Detta arbete syftar därför till att jämföra den av USA använda taktiken i Afghanistans bergsterräng och den Sovjet har använt sig av. Frågan som arbetet försöker besvara är dels vad skillnaden har varit mellan taktiken hos stormakterna samt vad som varit den största framgångsfaktorn och begränsningen i respektive lands konflikt. Arbetet bygger på ett underlag främst från litteratur samt artiklar om operationer genomförda i Afghanistan.Arbetets resultat kan sammanfattas med att de faktorer som mest har påverkat dessa länders lösande av uppgift har varit hur ledarskapet har varit inom deras förband, och då främst hur i vilken utsträckning dessa har använt sig av uppdragstaktik.

Bakgrund: Fetma är ett folkhälsoproblem som har ökat dramatiskt de senaste två decennierna. För att behandla extrem fetma har magsäcksoperationer blivit en allt mer vanlig metod. De hälsoekonomiska aspekterna av operation har ännu inte studerats i Sverige. Syfte: Studiens syfte var att belysa hälsoekonomiska aspekter av magsäcksoperationer som intervention mot fetma. Metod: Metoden var en litteraturstudie.

Efterbehandling är inom Korsnäs ett samlingsbegrepp på diverse operationer som utförs i syfte att skapa en värdeförädling. Anledningen till varför dessa operationer är nödvändiga grundar sig för det allra mesta i kvalitetsavvikelser. Produkterna kan alltså inte säljas till fullt pris (om dom överhuvudtaget är säljbara) utan att genomgå en efterbehandling. Korsnäs har idag fyra stycken omrullningsmaskiner för efterbehandling vid produktionsenheten i Gävle. Utöver dessa använder sig Korsnäs kontinuerligt också utav extern kapacitet.

Arbetet handlar om hur man som höft och knäopererad patient känner sig bemött på en ortopedisk vårdavdelning efter att ha fått en protes inopererad. Dessa operationer kan i efterförloppet vara mycket smärtsamma och behöver i regel lång rehabilitering, vilket ställer stora krav på personalens sätt att vårda och bemöta patienter i postoperativt skede.Syftet är att beskriva hur patienter efter höft och knäprotesoperationer upplever personalens bemötande på ortopedisk vårdavdelning.En litteraturstudie är gjord utifrån kvalitativa artiklar som har bearbetats och analyserats enligt Evans metod som utgångspunkt för ett deskriptivt resultat.Resultatet presenteras utifrån tre teman; Att känna sig bemött som en unik individ: som skildrar patienters upplevelser av hur personalen tillgodoser varje enskild patients behov. Att känna sig professionellt omhändertagen: beskriver hur patienter känner när de blir väl omhändertagna under sin postoperativa tid på avdelningen. Att känna sig förbisedd: beskriver att patienter känner sig försummade och negligerade under sin postoperativa tid på vårdavdelningen. För att patienter med höft och knäproteser skall uppleva vården som positiv diskuteras vikten av att sjuksköterskan ger god information till patienten, att hon får fortlöpande utbildning och att vårdpersonalen arbetar med etiska reflektioner..

Bakgrund Antalet kirurgiska ingrepp förväntas öka, och därmed ökar även den totala risken för komplikationer. Världshälsoorganisationen, World Health Organization, WHO, har tagit fram en Checklista att använda i samband med kirurgiska ingrepp för att minska komplikationer och öka patientsäkerheten. Syftet med föreliggande studie är att undersöka operationssjuksköterskors erfarenheter av Checklistan. Metod En pilotstudie genomfördes och fem operationssjuksköterskor intervjuades. Intervjuerna transkriberades ordagrant och en manifest kvalitativ innehållsanalys gjordes med induktiv ansats. Resultatet visar att det fanns hinder vid användning av Checklistan, det fanns en ovana vid de nya rutiner som Checklistan innebär, arbetslagets attityder påverkar användningen och att vissa i operationsteamet visade oförståelse för Checklistans syfte.

Vinterkriget 1939-1940 väckte, hos det svenska folket, starka känslor av samhörighet med Finland och många valde att aktivt ställa upp på de finska bröderna och systrarnas sida. Efter påtryckningar beslutade Sveriges regering att ge tillåtelse att bilda en frivillig militärstyrka och som ett led i detta bildades en frivillig flottilj, F19. F19 deltog i Vinterkriget mellan januari och mars 1940. Denna uppsats undersöker hur flottiljen och dess uppgifter överrensstämde med regeringens politik före, under och efter konflikten. Under Vinterkriget, liksom hela andra världskriget syftade den svenska regeringens politik till att till varje pris undvika att dras in i kriget.

SammanfattningDenna rapport behandlar temat resurseffektivisering med avsikt att finna effektiviseringar kring tillverkningsprocessen vid gjutning av motorblock. Aspekter vi valt att fokusera på är gjutmetoder, materialval och flöden. För att kunna undersöka detta har teori hämtats från redan existerande litteratur samtidigt som en fallstudie gjorts mot Scanias gjuteri. Vid studierna av tillverkningsmetoder har sandgjutning, precisionsgjutning, gravitationsgjutning och pressgjutning undersökts. Gravitationsgjutning är den metod som används av Scania och därför används denna som referensmetod när jämförelser ska göras.

Att mäta och värdera motståndarens och sin egen krigföringsförmåga är angeläget i alla typer av militära konflikter. Svensk doktrin presenterar pelarmodellen som ett verktyg för detta. Med tanke på att den svenska försvarsmakten genomgått stora förändringar sedan pelarmodellen först introducerades i de svenska doktrinerna är det möjligt att den inte fyller sin funktion i de typer av militära konflikter som Sverige nu deltar i. I denna uppsats genomförs en teoriprövande studie av modellen i syfte att undersöka om den fortfarande är tillämpbar i sin befintliga form. Modellen prövas mot teorier av David Galula och John Warden vilka beskriver två typer av militära operationer som den svenska försvarsmakten deltar eller nyligen har deltagit i.Undersökningen visar att de faktorer som ingår i pelarmodellen också förekommer i Galulas och Wardens teorier samt att pelarmodellen fortfarande är tillämpbar i sin befintliga form.