
Sökresultat:
435 Uppsatser om Franska översättning - Sida 7 av 29
Makt och styrning inom idrottens fÀlt : En kvalitativ studie om ungdomar med funktionsnedsÀttning och deras villkor inom idrottsrörelsen
Uppsatsen syftar till att underso?ka om redovisningsstandarden IAS 36 efterfo?ljs i Sverige samt om det finns indikationer pa? att resultatmanipulering fo?rekommer inom standarden. IAS 36 behandlar redovisningen av goodwill. Tidigare forskning menar att fo?retag utnyttjar den subjektiva bedo?mningen av goodwill som standarden ger utrymme fo?r, genom att antingen skriva ned fo?r mycket eller avsiktlig fo?rdro?ja och skriva ned fo?r lite.
Resultatmanipulering inom IAS 36 : En studie av soliditet och o?verdrivna goodwillnedskrivningar pa? Stockholmsbo?rsen
Uppsatsen syftar till att underso?ka om redovisningsstandarden IAS 36 efterfo?ljs i Sverige samt om det finns indikationer pa? att resultatmanipulering fo?rekommer inom standarden. IAS 36 behandlar redovisningen av goodwill. Tidigare forskning menar att fo?retag utnyttjar den subjektiva bedo?mningen av goodwill som standarden ger utrymme fo?r, genom att antingen skriva ned fo?r mycket eller avsiktlig fo?rdro?ja och skriva ned fo?r lite.
Svensk internationell reglering av löneskatter - Uttag av löneskatter i rfo 1408/71, konventioner om social trygghet samt dubbelbeskattningsavtal
I samtliga av EU-medlemsstaternas nationella system finns, i större eller mindre grad, en grÀnsdragningsproblematik för vad som Àr en skatt respektive en avgift. Enligt ett uttalande frÄn EG-domstolen i de franska avgiftsmÄlen, mÄl C-34/98 och mÄl C-169/98, har den nationella beteckningen dÀremot ingen betydelse för vilka pÄlagor som skall anses falla under tillÀmpningsomrÄdet för rfo 1408/71, vilken styr EU-medlemsstaternas möjlighet att ta ut avgifter för sociala förmÄner som omfattas av förordningen. De franska avgiftsmÄlen, liksom Derouin-mÄlet (mÄl C-103/06), visar den problematik som kan uppstÄ nÀr den nationella beteckningen inte stÄr i överensstÀmmelse med den EG-rÀttsliga. Begreppen skatt och avgift saknar ocksÄ en gemensam internationell definition. OECD:s modellavtal inkluderar sÄ kallade löneskatter i begreppet skatt.
Att undervisa i franska med tillÀmpning av elevers förkunskaper i engelska
Mitt arbete handlar om hur franskstuderande elever i grundskolan skulle kunna anvÀnda sina kunskaper i engelska. Det engelska sprÄket innehÄller en mÀngd romanska ord, d.v.s. ord med franskt och latinskt ursprung. SÄledes finns det mÄnga ord i franskan som eleverna kÀnner igen frÄn engelskan. Min uppfattning Àr att det borde underlÀtta för eleverna i franskinlÀrningen att utnyttja denna företeelse som en inlÀrningsstrategi och en kommunikationsstrategi.
Kommunikation med musik och tecken : en experimentell studie med vuxna om inlÀrning av Tecken som AKK med stöd av musik
Denna studie underso?ker, via ett experiment, om musik sto?djer inla?rning av Teck- en som Alternativ och/eller Kompletterande Kommunikation. Ma?nniskor kom- municerar pa? olika sa?tt och musik kan vara motivation fo?r la?rande. I Fo?renta Nat- ionernas Konvention om ra?ttigheter fo?r ma?nniskor med funktionsnedsa?ttning sta?r det om ra?tten till kommunikation.
Elevröster om muntlig kommunikation i franska: en kvalitativ
undersökning med elever i Är nio
Syftet med det hÀr arbetet var att presentera nÄgra faktorer som hindrar eleverna i Är nio frÄn att uppfylla sin önskan om att lÀra sig kommunicera pÄ franska och dÀrmed att uppfylla kursplanens mÄl angÄende muntlig kommunikation. För att kunna ge exempel pÄ sÄdana faktorer har jag studerat litteratur och tidigare forskning samt genomfört fyra kvalitativa intervjuer med elever i Är nio. Undersökningarna visade att kommunikativ kompetens Àr ett komplext begrepp. Det medför att anledningarna till att eleverna inte kommunicerar varierar. De faktorer jag har presenterat som hindrar eleverna frÄn att kommunicera Àr: otillrÀcklig mÀngd av och svÄrighetsgrad pÄ input, avsaknad av kunskaper om vad kommunikativ sprÄkförmÄga innebÀr bland elever samt att eleverna inte kÀnner sprÄklig eller social trygghet i undervisningssituationen..
Jean Daniel, Europa och vi sjÀlva : För en offentlig europeisk arena i Sverige
Det svenska medlemskapet i EU har vidgat grÀnserna och skapat ett nytt retoriskt rum, dÀr nivÄer och sektorer och deras respektive plats i ett nytt geopolitiskt sammanhang ofta fungerar annorlunda Àn i folkhemmet.Hur ser detta retoriska rum ut, om jag undersöker tvÄ journalistiska modeller, en europeisk-meridional och en anglosaxisk, med exempel frÄn Frankrike och Sverige? Detta undersöker denna franska uppsats pÄ magisternivÄ, som hÀr erbjuds i svensk översÀttning. Uppsatsen lades fram vid Institutionen för sprÄk och kultur, Linköpings Universitet, den 16 november 2006.Frankrike anses av mÄnga i Sverige som ett modernt land, men ? ack, sÄ traditionellt? Le Nouvel Observateur Àr en arena dÀr denna och andra uppfattningar gÄr att verifiera, eftersom tidningen fortsÀtter att komma ut en gÄng i veckan sedan 1964. Moderna Tider, för sin del, var en av mÄnga svenskar uppskattad intellektuell arena under perioden 1994- 2002.
Cirkusprinsessorna : En uppsats om att gÄ balansgÄng mellan orden och orden
Detta examensarbete visar resultatet av en undersökning om hur sprÄklÀrare i engelska, franska och tyska pÄ gymnasieskolan anvÀnder sig av autentiskt material i undervisningen och hur de tror att detta pÄverkar eleverna.En kvalitativ forskningsmetod har anvÀnts och dÀrefter har resultaten analyserats med ad hoc-metoden.Resultaten visade att nÀstan samtliga lÀrare blandade lÀroböcker och autentiskt material i sin undervisning för att ge variation. Den frÀmsta anledningen till detta var att lÀrarna upplever att elevernas motivation ökar dÄundervisningen varieras och om eleverna kan se en viss verklighetsanknytning. Vissa skillnader mellan sprÄken pÄvisades, dÄ engelsklÀrarna i större grad uppgav att de anvÀnde autentiskt material i undervisningen. LÀrare ityska och franska menade oftare att brist pÄ material och elevernas kunskapsnivÄ förhindrade arbetet med autentiskt material. LÀrarna pÄpekade Àven att kursplanen inte hade nÄgon pÄverkan gÀllande materialet, utan attdet var varje lÀrares beslut att ta..
FransmÀnnen och vi - olika som bÀr? : En kritisk diskursanalys av lÀroböcker i franska och om förmedlingen av franskhet och en viss fransk kultur.
Denna studie har som utgÄngspunkt att analysera lÀroböcker för nybörjare i franska för att se vilken kulturell bild som ges av franskhet och fransk identitet. Genom att anvÀnda en kritisk diskursanalys som metod, kan man upptÀcka de representationer som ges av olika kulturella företeelser. Emellertid Àr begreppet kultur komplext att definiera och sammanfatta; det handlar om en dynamisk alltjÀmt pÄgÄende process som Àr nÀra sammanlÀnkad med identitet, nationalitet och lÀrande. DÀrför Àr det relevant att studera lÀroböckernas definitionsramar för att undersöka hur tankegÄngar kring uppdelningen av ?vi-och-dem? ser ut.
LÀromedlet Aktiv svenska för gymnasiets kura A ur ett genusperspektiv
Detta examensarbete visar resultatet av en undersökning om hur sprÄklÀrare i engelska, franska och tyska pÄ gymnasieskolan anvÀnder sig av autentiskt material i undervisningen och hur de tror att detta pÄverkar eleverna.En kvalitativ forskningsmetod har anvÀnts och dÀrefter har resultaten analyserats med ad hoc-metoden.Resultaten visade att nÀstan samtliga lÀrare blandade lÀroböcker och autentiskt material i sin undervisning för att ge variation. Den frÀmsta anledningen till detta var att lÀrarna upplever att elevernas motivation ökar dÄundervisningen varieras och om eleverna kan se en viss verklighetsanknytning. Vissa skillnader mellan sprÄken pÄvisades, dÄ engelsklÀrarna i större grad uppgav att de anvÀnde autentiskt material i undervisningen. LÀrare ityska och franska menade oftare att brist pÄ material och elevernas kunskapsnivÄ förhindrade arbetet med autentiskt material. LÀrarna pÄpekade Àven att kursplanen inte hade nÄgon pÄverkan gÀllande materialet, utan attdet var varje lÀrares beslut att ta..
?Fröken! Er choklad Àr utmÀrkt? Franskt vous-tilltal och titlarna Madame, Mademoiselle och Monsieur i undertexter pÄ svenska
I denna uppsats undersöks översĂ€ttning av vous-tilltal i sex svenska undertextningar av franska filmer. Ăven översĂ€ttning av titlarna Mademoiselle, Monsieur och Madame undersöks, eftersom dessa titlar förekommer i samband med vous-tilltalet. Resultaten visar att kĂ€llsprĂ„kstrogenhet Ă€r den vanligaste övergripande strategin i materialet nĂ€r det gĂ€ller vous-tilltalets pronomenformer, men att strategin mĂ„lsprĂ„ks-anpassning Ă€ven förekommer. Titlar som Madame undertextas med en övergripande kĂ€llsprĂ„kstrogen strategi i alla materialets filmer. Den mĂ„lsprĂ„ksanpassade strategin Ă€r vanligare i materialets dokumentĂ€rer Ă€n i fiktionsfilmerna.
Franska Àr vÀl ingen konst!? : om unga kvinnors identitetsarbete och sjÀlvpresentation och om hur skapandekraften kan anvÀndas i bildÀmnet
Franska Àr ett av de sprÄk som elever idag kan vÀlja att lÀsa utöver svenska och engelska i dagens svenska skola. I kursplanen för moderna sprÄk talar man om sprÄkets relevans för oss mÀnniskor idag och det viktiga i att vi breddar vÄra sprÄkkunskaper till gagn för oss sjÀlva och samhÀllet. Den rÄdande situationen Àr dock bekymmersam; statistik visar att ca 25 % av elever som pÄbörjat studier i franska, hoppar av innan avslutad utbildning. Det ligger i luften att en förÀndring mÄste ske, vilket inte minst den aktuella debatten 2006 visar pÄ.Jag har velat ta reda pÄ varför franska idag Àr ett Àmne mer eller mindre i kris, trots att man pÄ högre beslutsnivÄ föresprÄkar dess betydelse. Vidare har jag utifrÄn ett Àmnesövergripande synsÀtt undersökt hur konst som didaktiskt verktyg skulle kunna bidra till ett upplevelse- och erfarenhetsbaserat lÀrande, dÀr elever och lÀrare inspireras och motiveras i mötet med det franska sprÄket.
L?rande ?r att de ska g? fr?n en liten blomma till en stor sol. En kvalitativ intervjustudie om elevassistenters undervisningsroll p? fritidshem knutna till grunds?rskolan
Studiens syfte ?r att unders?ka elevassistenters erfarenhet av- och reflektioner kring den
undervisningsroll de har, och deras syn p? det l?rande som sker p? fritidshem knutna till
grunds?rskolan. Studiens fr?gest?llningar vill granska hur n?gra elevassistenter beskriver att
de utf?r undervisning p? fritidshem kopplat till l?roplanens undervisningsm?l f?r fritidshem
och p? vilka s?tt de f?r v?gledning i arbetet med undervisningen.
Studien utg?r fr?n Deweys teorier om intresse som central best?ndsdel i elevers l?rande, och
socialt samspel som betydelseb?rare i undervisningen. ?ven Wengers teori kring praktikge-
menskap finns med som belyser hur en grupp individer skapar och formar den praktik de ?r en
del av.
Hur uppfattas image i olika kulturer?
Sammanfattning Titel: Hur uppfattas image i olika kulturer? Problemformulering:Det första steget i vÄr problemundersökning Àr att studera vilken image BabyBjörn vill föra ut pÄ de olika nationella marknaderna och vilka tankar som ligger bakom den eller de images man för ut. DÀrefter stÀlls följande frÄgestÀllning: Hur inverkar kultur pÄ image och uppfattas imagen olika i den svenska respektive franska kulturen? Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att studera hur ett företags image kan te sig pÄ en internationell marknad samt att se hur köpbeteendet skiljer sig tvÄ lÀnder emellan. Undersökningen strÀvar efter att förstÄ hur internationellt imageskapande kan utvecklas och hur image uppfattas av konsumenter frÄn olika kulturer och om de olika kulturerna, till vilket företaget vÀnder sig, pÄverkar uppfattningen av företagets image.
Ăr svenskan nödvĂ€ndig för att lĂ€ra ut ett frĂ€mmande sprĂ„k?
BAKGRUND: Alla förstÄr idag hur viktigt det Àr att kunna prata fler sprÄkÀn enbart svenska. Det finns mÄnga utlandsföddasprÄklÀrare som undervisar i t.ex. spanska, tyska, engelskaoch franska och gör detta pÄ sitt modersmÄl.I sprÄkundervisningen Àr kommunikationen mycket viktig.Det visas i olika studier att elevernas sprÄk utvecklar siggenom att de fÄr möjlighet att anvÀnda sitt muntliga sprÄkdvs. att lÀraren och elever anvÀnder mÄlsprÄket iundervisningen.SYFTE: Syftet med studien Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt ett antalutlandsfödda sprÄklÀrare sÀger att de anvÀnder mÄlsprÄket ilÀrandeprocessen och med sÀrskild vikt pÄkommunikationen i klassrummet.METOD: Kvalitativ metod i form av intervjuer, intervjuerna har skettmed ett urval utlandsfödda sprÄklÀrare, frÄn grundskolaeller gymnasiet som undervisar i engelska, franska, spanskaeller tyska.RESULTAT: Resultatet av intervjuerna visar att svenska Àr nödvÀndigt iundervisningen av frÀmmande sprÄk för att undvikamissförstÄnd. SprÄknivÄn och motivationen hos eleverna attlÀra sig mÄlsprÄket Àr avgörande för att lÀraren ska kunnaanvÀnda mÄlsprÄket i större omfattning i undervisningen..