Kolonisationen har format ma?nga la?nder, men i vilken utstra?ckning? Detta a?r ett aktuellt a?mne eftersom kolonialism fortfarande finns idag. I den ha?r uppsatsen underso?ks da?rfo?r kolonisationens pa?verkan pa? ekonomisk utveckling. Med hja?lp av tva?rsnittsdata och OLS-regressioner visar resultatet att brittiska kolonier i va?rlden, relativt franska kolonier, i genomsnitt haft ho?gre BNP per capita a?r 2000 och att detta tycks bero pa? skillnader i humankapital, demokrati och institutioner.

Studien visar att flera faktorer har en signifikant p?verkan p? kapitalstrukturen f?r de unders?kta f?retagen, b?de f?re och under Covid-19 pandemin. Analysen identifierade att l?nsamhet, f?retagsstorlek, tillv?xt, tillg?ngsstruktur, likviditet och risk alla spelade en viktig roll i hur f?retag strukturerade sin finansiering. L?nsamhet visade ett negativt samband med skulds?ttning, vilket indikerar att l?nsamma f?retag f?redrar att anv?nda interna medel i st?llet f?r att ?ka sina skulder.

Kolonisationen har format ma?nga la?nder, men i vilken utstra?ckning? Detta a?r ett aktuellt a?mne eftersom kolonialism fortfarande finns idag. I den ha?r uppsatsen underso?ks da?rfo?r kolonisationens pa?verkan pa? ekonomisk utveckling. Med hja?lp av tva?rsnittsdata och OLS-regressioner visar resultatet att brittiska kolonier i va?rlden, relativt franska kolonier, i genomsnitt haft ho?gre BNP per capita a?r 2000 och att detta tycks bero pa? skillnader i humankapital, demokrati och institutioner.

Denna studie är en läromedelsanalys där syftet är att undersöka vilka målspråksländer som finns representerade och hur de framställs i läroböcker i ämena tyska och franska inom ramen för kursen moderna språk på gymnasiet. Med stöd från tidigare forskning har studien utgått ifrån att Tyskland och Frankrike är centrala i läroböckerna. Med teorier om "den andre" som innebär att något betraktas som annorlunda och främmmande, och eurocentrism som utgångspunkt har även övriga länders utrymme och framställning i förhållande till dessa centrala länder studerats. Resultatet har i enlighet med forskningen visat att Frankrike och Tyskland dominerar tydligt i samtliga läroböcker och att dessa länder ofta tjänar som utgångspunkt för kulturella framställningar. Resultatet har även visat att Sverige som kulturell utgångspunkt och som verktyg för jämförelse får en ganska stor plats i dessa lokalt producerade läromedel.

Syftet med denna magisteruppsats är att gå vidare med resultat från en kandidatuppsats (Westling, 2013) gällande opastöriserade franska mögel- och kittostar genom att undersöka vilka Enterobacteriaceae-arter som ett urval av de analyserade ostarna innehöll. API 20E används som identifieringssystem. Tre Enterobacteriaceae-arter gav acceptabel till utmärkt identifiering av 40 analyserade isolat från de fyra ostarna, nämligen Hafnia alvei, Escherichia coli och Klebsiella pneumoniae. Inga skillnader mellan de identifierade arterna vad gäller inverkan på smak- och doftupplevelser hos opastöriserade franska mögel- och kittostar gick att urskilja med tillgänglig sensorisk data från kandidatuppsatsen (Westling, 2013). Utifrån denna magisteruppsats räcker det inte med att dofta på ostarna för att säkerställa hygienisk kvalitet, ytterligare undersökningar behövs för att kunna identifiera vilka Enterobacteriaceae-arter de innehåller.

Studier av läromedel är av grundläggande betydelse för blivande lärare. Läromedelsgranskning är ett område som inte ges mycket uppmärksamhet i lärarutbildningen. Det är en viktig yrkesfunktion att kunna analysera , bedöma och värdera läromedel, därav mitt val av område för examensarbetet. Examensarbetet består av en undersökning av hur franska revolutionen framställs i läromedel i historia för grundskolans senare år. Avsnitten om franska revolutionen i sju böcker jämförs.

Uppsatsen är en översättningssociologisk studie om översättningsnormer vid granskningsfasen vid Europeiska kommissionen (EK) och består av två delstudier. Den första studien är textbaserad och fokuserar på revideringar vid granskningsfasen. Materialet utgörs av fyra översättningar i tre stadier från franska till svenska från EK. Den andra delstudien består av intervjuer med två översättare vid EK. Metoden till den första delstudien är hämtad från Nordman (2009).

Syftet med denna magisteruppsats a?r att ga? vidare med resultat fra?n en kandidatuppsats (Westling, 2013) ga?llande opasto?riserade franska mo?gel- och kittostar genom att underso?ka vilka Enterobacteriaceae-arter som ett urval av de analyserade ostarna inneho?ll. API 20E anva?nds som identifieringssystem. Tre Enterobacteriaceae-arter gav acceptabel till utma?rkt identifiering av 40 analyserade isolat fra?n de fyra ostarna, na?mligen Hafnia alvei, Escherichia coli och Klebsiella pneumoniae.

ABSTRACT                                                                                                                                                                                                                                                                  Annie Karlsson Genuskonstruktioner i Bilder    Bilder i läroböcker i franska och tyska för högstadiet. Gender Constructions in Pictures Pictures in French and German textsbooks.Antal sidor: 28                                                                                                                                                                Syftet med denna uppsats är att studera hur genus framställs i bildmaterial i läroböcker i franska och tyska för årskurs 7 på gymnasiet. Studien bygger på en kvantitativ samt en kvalitativ analys av hur bilder används och kan tolkas i en franskabok och en tyskabok ur ett genusperspektiv. Resultaten av analysen visar att i båda dessa böcker är bilderna stereotypt orienterade. Flickorna har ljusa eller rosa kläder och bär klänningar eller kjolar för läsaren skall förstå att det är en flicka, och killarna har oftast blå eller mörkt sportiga kläder. Bilderna i boken är ibland vilseledande och matchar inte vad som står i texten till bilden.

Uppsatsen syftar till att underso?ka om redovisningsstandarden IAS 36 efterfo?ljs i Sverige samt om det finns indikationer pa? att resultatmanipulering fo?rekommer inom standarden. IAS 36 behandlar redovisningen av goodwill. Tidigare forskning menar att fo?retag utnyttjar den subjektiva bedo?mningen av goodwill som standarden ger utrymme fo?r, genom att antingen skriva ned fo?r mycket eller avsiktlig fo?rdro?ja och skriva ned fo?r lite.

Uppsatsen syftar till att underso?ka om redovisningsstandarden IAS 36 efterfo?ljs i Sverige samt om det finns indikationer pa? att resultatmanipulering fo?rekommer inom standarden. IAS 36 behandlar redovisningen av goodwill. Tidigare forskning menar att fo?retag utnyttjar den subjektiva bedo?mningen av goodwill som standarden ger utrymme fo?r, genom att antingen skriva ned fo?r mycket eller avsiktlig fo?rdro?ja och skriva ned fo?r lite.

Denna studie underso?ker, via ett experiment, om musik sto?djer inla?rning av Teck- en som Alternativ och/eller Kompletterande Kommunikation. Ma?nniskor kom- municerar pa? olika sa?tt och musik kan vara motivation fo?r la?rande. I Fo?renta Nat- ionernas Konvention om ra?ttigheter fo?r ma?nniskor med funktionsnedsa?ttning sta?r det om ra?tten till kommunikation.

I samtliga av EU-medlemsstaternas nationella system finns, i större eller mindre grad, en gräns¬dragningsproblematik för vad som är en skatt respektive en avgift. Enligt ett uttalande från EG-domstolen i de franska avgiftsmålen, mål C-34/98 och mål C-169/98, har den nation¬ella beteck¬ningen däremot ingen betydelse för vilka pålagor som skall anses falla under tillämp¬ningsområdet för rfo 1408/71, vilken styr EU-medlemsstaternas möjlighet att ta ut avgifter för sociala förmåner som omfattas av förordningen. De franska avgiftsmålen, liksom Derouin-målet (mål C-103/06), visar den problematik som kan uppstå när den nationella be¬teck¬ningen inte står i överens¬stämm¬el¬se med den EG-rättsliga. Begreppen skatt och avgift saknar också en gemensam internationell definition. OECD:s modell¬avtal inkluderar så kallade löneskatter i begreppet skatt.

Mitt arbete handlar om hur franskstuderande elever i grundskolan skulle kunna använda sina kunskaper i engelska. Det engelska språket innehåller en mängd romanska ord, d.v.s. ord med franskt och latinskt ursprung. Således finns det många ord i franskan som eleverna känner igen från engelskan. Min uppfattning är att det borde underlätta för eleverna i franskinlärningen att utnyttja denna företeelse som en inlärningsstrategi och en kommunikationsstrategi.

Syftet med det här arbetet var att presentera några faktorer som hindrar eleverna i år nio från att uppfylla sin önskan om att lära sig kommunicera på franska och därmed att uppfylla kursplanens mål angående muntlig kommunikation. För att kunna ge exempel på sådana faktorer har jag studerat litteratur och tidigare forskning samt genomfört fyra kvalitativa intervjuer med elever i år nio. Undersökningarna visade att kommunikativ kompetens är ett komplext begrepp. Det medför att anledningarna till att eleverna inte kommunicerar varierar. De faktorer jag har presenterat som hindrar eleverna från att kommunicera är: otillräcklig mängd av och svårighetsgrad på input, avsaknad av kunskaper om vad kommunikativ språkförmåga innebär bland elever samt att eleverna inte känner språklig eller social trygghet i undervisningssituationen..