
Sökresultat:
435 Uppsatser om Franska översättning - Sida 29 av 29
Human resource managment pÄ den svenska hotellmarknaden : Vilka stategier anvÀnds av aktörerna pÄ den svenska hotellmarknaden
SammanfattningDen svenska hotellmarknaden domineras till stor del av utlÀndska aktörer. Stora hotellkedjor som Hilton, som representerar Storbritannien, Accor, som representerar Frankrike Àr bland de dominerande aktörerna. Bland de nordiska representanterna sÄ Àr First/Tribe Hotels en organisation som ?sticker ut?. Alla dessa organisationer prÀglas av den organisationskultur som de uppstod i.
Accepterat pris : En analys av samarbeten inom fastighetsma?klarbranschen och dess prissa?ttning
ABSTRACTTitle:Level:Author:Supervisor:Date:Aim:Method:Accepted price ? An Analysis of Cooperation in the Real Estate Markets and its Pricing.Final assignment for Bachelor Degree in Business AdministrationMadeleine Gustafsson and Sofie BillstamJonas KÄgström2012 - MayThe aim with this final assignment is to investigate if the introduction and the cooperation of accepted price was necessary to generate a more stable real estate market with marketable listing prices in Stockholm. The introduction of accepted price led to a cooperation with some of the most important real estate firms in Stockholm. This cooperation was opposed by a number of companies on the real estate market. This fact inspired to examine similarities and differences of being and not being part of the cooperation and thereafter comment on the outcome.
Uppföljning av projekt Haparandabanans vattenanknutna Ätaganden, naturmiljöeffekter och miljömÄl
Haparandabanan, den ja?rnva?g fo?r godstrafik som ga?r mellan Boden och Haparanda, byggdes fo?r na?rmare 100 a?r sedan och stora delar av ja?rnva?gsstra?ckan a?r i da?ligt skick. Fo?r att klara morgon- dagens o?kande transportbehov rustas den befintliga ja?rnva?gen mellan Boden och Kalix upp samt byggs en helt ny ja?rnva?g mellan Kalix och Haparanda.Projekt Haparandabanan har i ja?rnva?gsplaner, tillsta?ndsanso?kningar om vattenverksamhet och anma?lningsa?renden ga?llande uppla?ggning av inert avfall utlovat att vidta en ma?ngd a?tga?rder och fo?rsiktighetsma?tt. Fo?r att dessa a?taganden inte ska fo?rbises och eventuellt orsaka negativa effekter pa? naturmiljo?n a?r det angela?get att fo?lja upp dem.Det o?vergripande syftet med det ha?r examensarbetet var att fo?lja upp a?tga?rder och fo?rsiktighets- ma?tt som projekt Haparandabanan a?tagit sig att vidta och som kan pa?verka ja?rnva?gsomra?dets yt- och grundvatten.
"En psykolog till alla!" : En diskursanalytisk studie av den svenska psykologprofessionen 1990-2010
FastÀn psykologer och psykologins stÀllning i samhÀllet ofta sÀgs ha förÀndrats sÄ finns det vÀldigt lite forskning gjord pÄ yrket. SÀrskilt saknas det studier som inriktar sig pÄ att undersöka omdaningar i den svenska psykologprofessionen över tid. Syftet med uppsatsen Àr att granska, beskriva och analysera den svenska psykologprofessionen mellan Ären 1990 och 2010. Studien empiriska material utgörs av de nummer av Psykologtidningen, vilket Àr Svenska Psykologförbundets officiella tidning, som utgivits under dessa Är. Dessa har analyserats med hjÀlp av en diskursanalytisk ansats som utgÄr frÄn de metoder och teorier som den franska historikern och filosofen Michel Foucault utarbetade.
Pluralism eller propaganda? En ideologianalys av franska Front nationals folkbibliotekspolitik och debatten kring denna
The focus of this master thesis is the library politics of the French Right wing party the National Front and the debate that followed the application of this politics. This qualitative study is divided into two parts where the critics to this politics represents one side and the adherents the other. The critics are composed by representatives from the French, Swedish and ? to some extent ? international library sector, while the adherent side is made up of politicians from the National Front and their adherents. The empiric material mostly consists of articles published in library, Right wing and daily press.
Ju mer allt förÀndras desto mer förblir allt detsamma. En studie om skolans och utbildningens klassificeringsfunktion som medel för samhÀllsreproduktion
Denna studies syfte har varit att undersöka hur relationerna mellan skolans olika agenter (lÀ-rare, elever m.m.) och mellan skolans olika diskurser (Àmnesdiskurser m.m.), och deras inne-hÄllande makt- och kontrollprinciper, kan beskrivas i en specifik skolas diskursiv praktik. Samtidigt har studien dragit parallell till hur de ovanstÄende relationerna symboliserar relat-ionerna mellan de olika samhÀllsgrupperna. Den har gjort ett försök att förstÄ hur skolans praktik bidrar till reproduktionen av den specifika ideologi som stÄr för upprÀtthÄllandet av dessa relationer. Studien har dessutom gjort en koppling till uppdragets demokratiska dimens-ioner, dimensioner om likvÀrdig utbildning och dess intentioner av individens finnande av sin egenart, som tar sig till uttryck genom styrdokumentets texter, i relation till skolans funktion som, enligt en del forskning (jmf. Bourdieau, Bernstein m.fl.) gÄr ut pÄ att reproducera sam-hÀllsvillkoren.
Hur vÀnder man ett omotiverat elevklimat till ett mer motiverat, sett ur elevens perspektiv?
Hur va?nder man ett omotiverat elevklimat till ett mer motiverat, sett ur elevens perspektiv?
?How do we change the students behavior from unmotivated to motivated, from their own point of view??
Problemomra?de
Detta arbete a?r en underso?kande studie vilket inneba?r att jag har gjort fokusgruppsintervjuer fo?r att ta reda pa? vad skolan kan go?ra fo?r att o?ka motivationen hos elever som upplever skolan som tra?kig och icke meningsfull. Studien tar ett elevcentrerat perspektiv och resultatet bygger pa? elevernas egna utsagor. Problemomra?det baseras pa? skolans va?rdegrund som den beskrivs i ?Ny skollag i praktiken? (2010), i vilken det fastsla?s att skolan ska arbeta fo?r alla ma?nniskors lika va?rde och undervisningen skall anpassas till varje barn fo?rutsa?ttningar.
Cabotage
I studien stÀlls frÄgan hur den historiska förordningen ?produktplakatet? frÄn 1700-talet ska tolkas i ett modernt juridiskt perspektiv. Produktplakatet reglerar Àn idag ett förbud för utlÀndska redare att bedriva sjöfart pÄ svenska vatten. En sÄdan aktivitet kallas för cabotage, vilket Àr franska och betyder ?kustfart?.Produktplakatets lydelse och den praktiska tillÀmpningen av förordningen genom behörig myndighet skiljer sig Ät pÄ olika sÀtt.
En post-fordiansk analys av Argentinas Baring-kris
Upptakten till krisen utspelade sig i Argentina under 1880 talet. Landet hade efter inre oroligheter stabiliserats och i likheter med Sverige ett decennium tidigare fĂ„tt ökade exportintĂ€kter efter ökad efterfrĂ„gan pĂ„ rĂ„varor som landet exporterade. Med guldstandardens internationella etablering och större kapitalflöden över grĂ€nserna blev stora kapitalsatsningar i Argentina möjliga. Tidigare brittiskt monopol som finansiell mellanhand till argentinska myndigheter luckrades upp under den senare hĂ€lften av 1880 talet av först franska sedan tyska affĂ€rssyndikat. Ăkad konkurrens mellan affĂ€rsbankerna och spekulation pĂ„ börserna skapade snart en hysterisk efterfrĂ„gan pĂ„ argentinska vĂ€rdepapper, frĂ€mst obligationer pĂ„ jĂ€rnvĂ€gskonstruktioner trots monetĂ€r inkonvertibilitet, ökande handelsunderskott samt skenande utlandsskuld.
Rysk aggression, terrorism och klimatf?r?ndringar: en analys av s?kerhetspolitiska problemdefinitioner i svensk riksdagsdebatt 2015
I denna uppsats g?rs en deskriptiv och j?mf?rande analys av olika partif?retr?dares s?kerhetspolitiska problemdefinitioner i en specifik riksdagsdebatt som avh?lls i januari 2015. Problem: Unders?kningen utg?r fr?n att uppfattningen om vad som utg?r ett samh?llsproblem ? i detta fall s?kerhetspolitiska problem - och vad detta n?rmare best?r i inte ?r n?gon sj?lvklarhet, utan n?got som formas av en st?ndigt p?g?ende debatt och diskussion i vad som kan liknas vid en kampartad kollektiv definieringsprocess d?r olika akt?rer str?var efter att etablera just sin verklighetsuppfattning som dominerande. Med denna utg?ngspunkt kan samh?llsproblem av olika slag betraktas som sociala konstruktioner.
Huset: ett livsverk av Liss Eriksson
Liss Eriksson vÀxte upp i en inspirerande miljö, dÀr fadern Cristian Eriksson förde skulpturtraditionen vidare till sonen. Det var en uppvÀxt som gav Liss Eriksson stor inblick i en konstnÀrs sÀtt att se och betrakta, men ocksÄ att det krÀvdes stort tÄlamod och hantverksskicklighet för att fÄ fram det uttryck man som konstnÀr söker.
Liss Eriksson utvecklade en stor förmÄga att förmedla en kÀnsla i form av ett koncentrerat uttryck.
Liss Eriksson tillhörde den skara unga konstnÀrer som slog igenom i slutet pÄ fyrtiotalet, han var med pÄ utstÀllningen Ung Konst pÄ FÀrg och Form i Stockholm 1947. Han tillhörde aldrig konkretisterna men pÄverkades naturligtvis av tidens modernistiska tankar.
Efter kriget levde och arbetade Liss Eriksson under nÄgra Är i Paris. DÀr knöt han mÄnga kontakter, bland annat med de franska skulptörerna Jean Osouf och Henri Laurens. Paristiden gav ocksÄ nÀring Ät Liss Eriksson starka humanism, han lade mÀnskliga situationer pÄ minnet, lagrade kÀnslostÀmningar och upplevde mÄnga skiftande mÀnskliga livsöden.
Huset : ett livsverk av Liss Eriksson
Liss Eriksson vÀxte upp i en inspirerande miljö, dÀr fadern Cristian Eriksson förde skulpturtraditionen vidare till sonen. Det var en uppvÀxt som gav Liss Eriksson stor inblick i en konstnÀrs sÀtt att se och betrakta, men ocksÄ att det krÀvdes stort tÄlamod och hantverksskicklighet för att fÄ fram det uttryck man som konstnÀr söker.Liss Eriksson utvecklade en stor förmÄga att förmedla en kÀnsla i form av ett koncentrerat uttryck.Liss Eriksson tillhörde den skara unga konstnÀrer som slog igenom i slutet pÄ fyrtiotalet, han var med pÄ utstÀllningen Ung Konst pÄ FÀrg och Form i Stockholm 1947. Han tillhörde aldrig konkretisterna men pÄverkades naturligtvis av tidens modernistiska tankar.Efter kriget levde och arbetade Liss Eriksson under nÄgra Är i Paris. DÀr knöt han mÄnga kontakter, bland annat med de franska skulptörerna Jean Osouf och Henri Laurens. Paristiden gav ocksÄ nÀring Ät Liss Eriksson starka humanism, han lade mÀnskliga situationer pÄ minnet, lagrade kÀnslostÀmningar och upplevde mÄnga skiftande mÀnskliga livsöden.
"Shit vad crazy" : Ungdomars syn pÄ kodvÀxling
Uppsatsen behandlar de svar som gavs av de ungdomar som deltagit i studien angÄende kodvÀxling, en form av sprÄkblandning. En förutsÀttning för att den hÀr typen av sprÄkblandning kan ske Àr att talaren erhÄller en tvÄsprÄkighet dÀr det ena sprÄket Àr mer dominant Àn det andra. Det sprÄket som Àr dominant Àr i den hÀr undersökningen Àr svenska och det sÄ kallade gÀstsprÄket som kodvÀxlingen sker pÄ Àr engelska. KodvÀxlingen skiljer sig dock frÄn lÄneord och importord dÄ kodvÀxlingsord Ànnu inte blivit accepterade som lÄneord och importord i det svenska ordförrÄdet.KodvÀxling har implementerats i det svenska sprÄkbruket i flera decennier genom flera sprÄk, framförallt franska och tyska under dessa lÀnders storhetstider (Birch-Jensen 2011:146). Under senare delen av 1900-talet har dock kodvÀxling frÀmst kommit att ske pÄ engelska.
MÀnskliga miljörÀttigheter: en fjÀrde generation rÀttigheter?
Den AllmÀnna Förklaringen om mÀnskliga rÀttigheter faststÀller att alla mÀnniskor Àr födda fria och med lika vÀrde och rÀttigheter, oavsett ras, hudfÀrg eller annan Ätskillnad. Den faststÀller Àven att de har rÀtt till bland annat liv, frihet och personlig sÀkerhet. De rÀttigheter som hanteras i denna förklaring kan delas upp i tvÄ kategorier: medborgerliga och politiska rÀttigheter samt ekonomiska, sociala och kulturella rÀttigheter. MÄnga omnÀmner dem Àven som tvÄ ?generationer?, vilka vuxit fram utifrÄn olika revolutioner dÀr mÀnniskor har kÀmpat för sina rÀttigheter.
Positioneringsstrategier fo?r konsultbolag inom TV- och mediabranschen
TV- och mediabranschen drivs pa? av teknikutveckling och a?r under fo?ra?ndring da?r allt fler konsumenter va?ljer att konsumera video via internet vilket sta?ller krav pa? akto?rerna i TV-branschen. Traditionella TV-operato?rer fo?rso?ker fo?ra?ndra sina affa?rsmodeller, branschgra?nser blir mer otydliga da?r bolag som tidigare ansvarat fo?r it-infrastrukturen fo?rso?ker ta sto?rre del av va?rdekedjan, nystartade fo?retag ser sin chans att konkurrera samt globala akto?rer som Google och Apple blir allt sto?rre hot.Fo?r konsultbolag finns det i TV-branschen da?rfo?r mo?jligheter att fylla ett marknadsbehov av branschspecifik ra?dgivning och resurser fo?r att hja?lpa TV- akto?rerna med att anpassa sig till digitaliseringen. Konsultbolag som fo?rso?ker etablera sig inom TV- och mediamarknaden beho?ver ta sta?llning till fra?gesta?llningar som hur brett erbjudande de ska ha, vilka kompetenser och roller de ska erbjuda och hur de uppna?r en stark marknadsposition.