Mänskliga miljörättigheter
en fjärde generation rättigheter?
Den Allmänna Förklaringen om mänskliga rättigheter fastställer att alla människor är födda fria och med lika värde och rättigheter, oavsett ras, hudfärg eller annan åtskillnad. Den fastställer även att de har rätt till bland annat liv, frihet och personlig säkerhet. De rättigheter som hanteras i denna förklaring kan delas upp i två kategorier: medborgerliga och politiska rättigheter samt ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Många omnämner dem även som två ?generationer?, vilka vuxit fram utifrån olika revolutioner där människor har kämpat för sina rättigheter. Under 1970-talet utvecklade Karel Vasak, universitetsprofessor inom lag, teorin om att en tredje generation rättigheter var på väg att träda fram. Generationen skulle innehålla rätten till att utvecklas, rätten till mänsklighetens gemensamma arv, rätten till en hälsosam och ekologiskt balanserad miljö samt rätten till fred. Vasak döpte dessa till ?solidaritetsrättigheter?. Under den senare delen av 1900-talet växte det fram ytterligare en ny rättighetsdebatt som handlade om miljörättigheter. Lagstiftningar och konstitutioner idag innehåller idag allt fler åtgärder för att förbättra miljön, både på nationell samt på internationell nivå. Miljöteoretikern Robyn Eckersley spekulerar om att miljörätt skulle kunna utgöra en fjärde generation rättigheter. Det intressanta blir då att undersöka om det är på väg att växa fram en fjärde generation rättigheter, eller om Vasaks tredje generation håller på att utvecklas ytterligare. Syftet med denna uppsats är att undersöka ifall miljörätt kan tillhöra någon av de tre olika rättigheterna, eller ifall vi står inför en helt ny generation rättigheter. För att besvara detta kommer även tidigare generationers framväxt att undersökas, där jag hoppas att kunna urskilja olika ?mekanismer? som krävs för att en ny generation rättigheter skall kunna få genomslag. Mitt teoretiska kapitel baseras på Karel Vasaks definition av de tre generationerna rättigheter, samt Robyn Eckersleys artikel om miljörättigheterna som en potentiell fjärde generation av rättigheter. Teorin tar avstamp i vad de tre generationerna rättigheter kategoriseras som, samt en mer ingående definiering av vad de kan sägas innehålla för rättigheter. Vasak liknar de tre generationerna rättigheter vid den franska revolutionens nyckelelement frihet, jämlikhet och broderskap. Den första generationen kännetecknas då av friheter, den andra av jämlikheter och den tredje av broderskap, eller solidaritet. Mycket kan läras genom att studera den kontext i vilken en deklaration av mänskliga rättigheter uppkommer, vilka tenderar att utgöras av folkkamper och revolutioner. Den första generationen rättigheter kom till vid borgarrevolutionen under 1700-talet, den andra vid det tidiga 1900-talets socialistiska revolutioner, och den tredje sägs ha utvecklats från efterkrigstidens antikolonialistrevolutioner. Robyn Eckersley anser att det under sent 1900-tal vuxit fram ett nytt synsätt, en växande miljömedvetenheten, som kan ses som en tyst miljörevolution. Utifrån denna miljömedvetenhet har förslag på miljörättigheter florerat. Stater och internationella samfund har under konferenser och världsråd lagt grunden för miljörättigheter, och sedan dess har hundratals föredrag, förklaringar och strategier dragits upp för miljöskydd under de senaste 30-40 åren. Det tredje kapitlet skildrar etablerade solidariska samt miljöbetonade rättigheter som kan sägas finnas idag, där bland annat rätten till en hälsosam miljö. Det fjärde kapitlet för vidare studien till en analys av dagens rättigheter utifrån den kartlagda debatten samt de kriterier som framförts för att en generation av rättigheter skall sägas existera. I detta kapitel besvaras till slut frågan om miljörättigheter kan sägas tillhöra sin egen generation. Det finns många tecken på att miljörättigheter är på väg att få genomslag i internationell rätt eftersom så mycket har gjorts för att implementera en miljöstandard, mål och riktlinjer som länder måste hålla sig till för att skydda miljön. På både internationell, subnationell, regional och nationell nivå kan man påträffa olika dokument som beskriver människors rättigheter till en hållbar utveckling, men samtidigt är det svårt att avgöra ifall inte dessa miljörättigheter utgör en expansion av den tredje generationens ?rätten till en hälsosam miljö?. Avslutningsvis måste dock en avvägning göras, och i denna framkommer slutsatsen att miljörättigheter faktiskt utgör en egen generation rättigheter. Betydelsen av detta diskuteras sedan vidare i ett avslutande kapitel som belyser utveckling och problemet med förändring.