(Tiden, minnet, kriget och dess följder. Studier i Eyvind Johnsons verk, sÀrskilt noveller. Fredrik Smeds, D-uppsats i Litteraturvetenskap, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, vt 2004.) Författaren undersöker berÀttartekniken i fyra av Eyvind Johnsons noveller om nutida krig och deras följder. Det indirekta skrivsÀttet om kriget studeras sÀrskilt. Minnet och tiden uppmÀrksammas.

I och med den nya lagstiftningen hoppades AntipiratbyrÄn och dess medlemsorganisationer att nedladdningen av musik och annan upphovsrÀttskyddat material skulle upphöra eller minska. Detta har den inte gjort samtidigt som det hela tiden kommer nya tekniker som gör det möjligt att gÄ förbi lagstiftningen, detta beror pÄ att lagstiftningen upplevs som luddig. Efter den 1:a juli 2005 har det blivit olagligt att ladda ner upphovsrÀttsskyddat material. Trots detta förbud fortsÀtter personer att ladda ner, kan detta bero pÄ att de saknar moral eller Àr det sÄ att personerna har missuppfattat gÀllande lagstiftning? Denna uppsats undersöker endast de rÄdande förhÄllanden i Sverige.

The purpose was to look into the pattern of consumption among middleage women. Our questions were how women experienced the need to consume, how they defined the expression of consumption and if there was a difference between "shopping" and "buying". The research has been done through eight qualitative interviews and searching in litterature, illuminating our questions.All women defined consumption as satisfying basic needs. According to them everything bought on a daily bases is consumption. More difficult to define was the experience of "need".

I det dagliga mötet med elever stÀlls lÀrare inför utmaningar som krÀver att lÀraren besitter en förmÄga att ta stÀllning, bÄde etiskt och moraliskt. Dessa utmaningar kan vara av det slaget att de resulterar i en konflikt. Denna konflikt blir ett dilemma dÄ lÀraren tvingas göra avvÀgningar mellan olika etiska och moraliska hÀnsyn, i syfte att hantera situationen. Hanteringen av ett dilemma fodrar en god etisk medvetenhet. En etisk medvetenhet förutsÀtter ett ansenligt kunnande inom professionens yrkesetik.

Our purpose with this study was to look at the connection between social capital and integration. Particularly if meetings between people from different cultures can increase social capital and in that way affect integration. We start by identifying the social integration perspective we are going to use through out the study and then we introduce social capital theory as a way of narrowing down the field even more. The study was done through six semi structured interviews. We interviewed three women that was established in the Swedish society and three women that had immigration background.

Uppsatsen handlar om hur resandet mellan orterna Kristianstad och Karlskrona har förÀndrats sedan den stora satsningen Kustpilen genomfördes Är 1992. I uppsatsen undersöks vilka restriktioner som pÄverkar resenÀrerna till att vÀlja att arbetspendla pÄ Kustbanan, samt vilka möjligheter de olika stationerna lÀgst banan har att skapa goda möjligheter för kollektiv arbetspendling. Bakgrunden till arbetet ligger i att jag sjÀlv pendlat mycket och har dÄliga erfarenheter av pÄlitligheten hos tÄgtrafiken. Arbetet analyseras ur Torsten HÀgerstrands tidsgeografi frÄn 1970. Samt frÄn trestegsmodellen och tidigare forskning om regionförstoring och stora infrastrukturprojekt.

Allt fler lÀkemedel framstÀlls som kan förbÀttra mÀnniskors hÀlsa och bota sjukdomar. Samtidigt ses en ökad förekomst av komplikationer relaterat till lÀkemedelsanvÀndning. FrÀmst hos Àldre personer som intar flera lÀkemedel samtidigt, vilket benÀmns polyfarmaci. En orsak till polyfarmaci Àr att Àldre ofta har flera sjukdomar som krÀver medicinsk behandling. Andra orsaker Àr bristande rutiner för uppföljning av lÀkemedelsordinationer, kombinationsbehandling samt att Àldre kan ha olika förskrivare.

Huvudsyftet med studien var att utreda och klargöra hur förrÀttningslantmÀtaren bör handla nÀr en stiftelse blir sakÀgare i en lantmÀteriförrÀttning och hur stiftelsen ska behandlas utifrÄn förrÀttningslantmÀtarens undersökningsplikt. Studien hade Àven tvÄ delsyften dÀr det första skulle beskriva och analysera hur stiftelsers föreskrifter kan Àndras, medan de andra skulle utreda hur tillsynsmyndigheternas registrering av stiftelser genomförs. FörrÀttningslantmÀtare Àr en yrkesroll inom lantmÀterimyndigheten och har till uppgift att handlÀgga samt besluta i fastighetsbildnings-Àrenden. LantmÀterimyndigheten Àr den myndighet som har till uppgift att ansvara för att en effektiv och rÀttssÀker fastighetsindelning genomförs. En stiftelse Àr en typ av juridisk person som bildas av en eller flera personer för att verka för ett bestÀmt ÀndamÄl.

Vi vill med det hÀr kandidatarbetet inleda en konversation med havet. Tillsammans med Karen Barads posthumanistiska performativitet, agentiell realism, vill vi utmana och ifrÄgasÀtta den antropocentriska designerrollen dÀr materialiteten ses som passiv och designern som ensam hÀrskare över meningsskapandet i designprocessen.Med Barads onto-epistemologiska utgÄngspunkt undersöker vi hur design-processen uppstÄr i arrangemang av bÄde mÀnskliga och icke-mÀnskliga aktörer, dÀr mening framförhandlas genom relationer inom fenomen. Genom att tillÀmpa detta posthumanistiska förhÄllningssÀtt i lekfulla experiment tillsammans-med-havet kan vi se hur mening Àr situerad och skapas inom de materiell-diskursiva fenomen och apparater som utgör designprocessen. Vi förstÄr designprocessen som ett ingripande i vÀrldens tillblivelse. Ett ingripande dÀr ett kollektiv av aktörer stÄr som medskapare, dÀr mening, kroppar, subjekt och objekt uppförs och samformas genom intra-aktion. Detta förhÄllningssÀtt föder en medvetenhet om vÄrt ansvar i att ingripa i vÀrldens tillblivelse och vÄrt ansvar för de kroppar som skapas, en etik i handling. .

Det har framkommit klagomÄl att sjuksköterskeutbildningen blivit alltför teoretisk och att nyutexaminerade sjuksköterskor har brister gÀllande basala kunskaper relaterat till hÀlso- och sjukvÄrdens behov. Denna problematik utgör utgÄngspunkt för den empiriska studien som Àr utförd i syfte att beskriva nyutexaminerade sjuksköterskors erfarenheter av ett traineeprogram samt hur det pÄverkar deras upplevda kompetens och trygghet i yrkesrollen. Fem sjuksköterskor som genomgÄtt ett traineeprogram har genom intervjuer berÀttat om sina erfarenheter av programmet och om hur de tror det pÄverkat dem sjÀlva och deras yrkesroll. Genom kvalitativ innehÄllsanalys framkom det att de under sin tid i programmet fÄtt se och vara med om mer Àn vad de troligtvis hade fÄtt om det inte genomgÄtt programmet. Det gjorde att de kÀnde sig vÀl förberedda för sin framtid inom yrkeskÄren och redo för nya utmaningar..

Dagens kunskapssamhÀlle bidrar till att lÀraren har en utmanande roll i skolan, eftersom samhÀllets förÀndringar pÄverkar. Det Àr dÀrför viktigt att vara vaksam över sitt eget lÀrande likvÀl som att kunna utöva en yrkesprofessionalism. LÀrarens yrkesuppdrag innebÀr att fullfölja det uppdrag som lÀraren Àr Älagd det vill sÀga att arbeta utifrÄn skolplaner, lÀroplaner och andra styrdokument. Syftet med denna studie har varit att studera vilka aspekter som lÀrarna anser viktiga för sitt eget lÀrande sÄvÀl som i deras yrkesroll. Studien grundar sig i det sociokulturella perspektivet.

Hösten 2005 genomfördes en framtidsverkstad pÄ seniorboendet Snickaren i Eksjö. Med hjÀlp av metoden ville politikerna i Eksjö kommun skapa ett allaktivitetshus, en form av mötesplats med god gemenskap och meningsfulla aktiviteter samt ett utvecklat brukarinflytande. Syftet med denna kvalitativa intervjustudie Àr att se vilka erfarenheter och upplevelser nÄgra av deltagarna har frÄn verkstaden. UtifrÄn intervjuer med tre av de Àldre deltagarna och med samordnaren pÄ Snickaren vill vi undersöka vad framtidsverkstaden och tiden dÀrefter har betytt för intervjupersonerna och för Snickaren som allaktivitetshus. Vidare har syftet varit att se vilka aspekter av empowerment vi kan finna samt vad som tycks frÀmja respektive hindra empowerment i praktiken.Resultatet verkar tyda pÄ att intervjupersonerna överlag har positiva erfarenheter och upplevelser av framtidsverkstaden pÄ Snickaren.

Som sjuksköterskor och blivande vÄrdlÀrare har syftet i detta arbete varit att finna didaktiska metoder, bÄde praktiska och teoretiska, som kan utveckla/öka elevers empatiska förmÄga. Genom en kvantitativ undersökning bland tio vÄrdlÀrare pÄ tvÄ olika skolor i Malmö, och genom litteratur och publicerade artiklar har vi fÄtt ökad kunskap om fenomenet empati samt vilka didaktiska metoder som kan anvÀndas inom omvÄrdnadsprogrammet. I vÄr undersökning framkom att samtliga vÄrdlÀrare ansÄg att elevernas empatiska förmÄga var mycket viktig för deras framtida yrkesroll, och de anvÀnder sig av olika didaktiska metoder för att uppnÄ detta. I litteraturen fann vi ytterligare vÀrdefulla metoder..

Uppsatsens syfte Àr att fÄ en inblick över hur fritidspedagoger ser pÄ och arbetar med fysisk aktivitet. Undersökningen gjordes genom en webb enkÀt. 163 yrkesverksamma fritidspedagoger besvarade enkÀten. I bakgrunden belyses fritidshemmets framvÀxt, fritidspedagogens yrkesroll samt hur den fysiska aktiviteten pÄverkar barns hÀlsa och utveckling. Resultatet visade att majoriteten bÄde anser att fysisk aktivitet hör till fritidshemmens ansvarsomrÄde och att det Àr en viktig del i deras verksamhet.

The aim of this masters thesis is to examine what intentions handbooks, laws and regulations have had about children and childrens literature, as we think that they can serve as guiding principles for childrens libraries in Sweden. The questions are: what signals have the childrens libraries got from the documents concerning the view of children and childrens literature during the 20th century? What has the social opinion about children been during the 20th century? How have children been seen during the 20th century? The method we used is a qualitative source analysis of mention above documents seen from a hermeneutical point of view. This analysis is woven together with the social opinion on children during the 20th century. Our results show that the aim of childrens literature before 1945 was a pedagogic and moral one.