Tidigare forskning har visat att posttraumatisk stress syndrom (PTSD) och depression Àr vanligt förekommande symtom hos individer som exponerats för krig. Studier om kurdiska emigranter i Sverige och deras psykiska hÀlsa Àr dock begrÀnsad. Denna studie syftade till att beskriva mÀnniskors erfarenheter av bombattacken av Halabja. Avsikten var Àven att förklara och öka kunskapen om individers hanterande av erfarenheten. Ett ytterligare syfte var att undersöka hur respondenterna blivit bemötta av myndigheter de kommit i kontakt med.

Detta Àr en kvalitativ uppsats om hur lÀrare ser pÄ sitt anvÀndande av sociala medier utifrÄn sin yrkesroll, samt hur de skiljer mellan rollerna som privatperson och yrkesverksam. Jag har Àven sett pÄ hur relationen mellan lÀrare och elever ser ut pÄ sociala medier, i synnerhet Facebook. Jag har gjort semistrukturerade intervjuer med 5 lÀrare pÄ en skola, utifrÄn dessa samt Goffmans dramaturgiska teori ger jag svar pÄ mitt syfte och problemstÀllning. Det har framgÄtt att informanterna fÄr svÄrare att vara privata i och med anvÀndandet av sociala medier som Facebook samt att de Àr restriktiva i sitt anvÀndande pÄ grund av pressen pÄ att alltid vara bra förebilder. Informanterna har skapat egna tillvÀgagÄngssÀtt för att kunna separera pÄ privatlivet och yrkesrollen..

Carl Gustav von Brinkman was born in Nacka, Sweden 1764 but in his eleventh year he was sent away by his father to the Herrnhuter school in Niesky to become a missionary. Brinkman developed other plans. The experience of the school as a place that censured his thoughts and hindered his development, took an early start and grew stronger. He tried to convince his teachers in the congregation that they should allow him to attend the university in Halle, but they wanted his father to decide. His father then threatened to exclude him from the family if he went to Halle.

Syftet med arbetet har varit att belysa PBL som didaktisk metod genom att undersöka hur tutorer upplever denna. Jag har genomfört Ätta semistrukturerade intervjuer med tutorer vid lÀkarutbildningen i Lund. Sammanfattningsvis pekar resultatet av min undersökning pÄ att PBL-metoden Àr en lÀmplig didaktisk metod pÄ lÀkarutbildningen i Lund. De flesta tutorer tycker ocksÄ att studenterna Àr positivt instÀllda till metoden och att de tar ett stort ansvar för sitt lÀrande. Gruppdynamiken och grupprocessen har mycket stor inverkan och betydelse för PBL-arbetet och den sociala processen spelar en framtrÀdande roll för tutorernas positiva upplevelser av sin yrkesroll.

I min uppsats har jag undersökt Kerstin Söderholms diktsamling Ord i natten, dels kontextuellt och dels ur ett queerperspektiv. Söderholms lyrik kan utan problem placeras in en modernistisk kontext. De modernistiska uttrycken Àr i sig intressanta att granska ur ett queerperspektiv. Den genomgÄende gemenskapsproblematiken yttrar sig pÄ ambivalenta vis i Ord i natten. TillstÄnd av nÀrhet förankras i en materiell diktvÀrld, medan avstÄnd frÄn gemenskapen kan kopplas till ett transcenderande tillstÄnd.

Uppsatsen syftar till en underso?kning av Moa Martinsons framsta?llning av ma?nnen i serien om MiaStenman som kan o?ppna upp en ny tolkning. Genom ett genusperspektiv har jag tittat pa? strukturen i hur ma?nnens utseende och personlighet portra?tteras och hur detta pa?verkar Mia. Sedan har jag skildrat Martinsons politiska liv och behandlat delar av hennes relationer fo?r att uppna? en ba?ttre tolkning.Analysen av ett urval av ma?n i hela serien, mestadels hennes styvfader, da? han a?r den som figurerar mest hela serien igenom, visar pa? hur olika de framsta?lls.

Syftet med detta arbete var att ta reda pÄ hur pedagoger i grundskolan arbetar med och tÀnker kring etikundervisning. Arbetet utgÄr frÄn lÀroplanens mÄl och hur pedagoger i skolan bedriver sin undervisning i etik.I litteraturgenomgÄngen behandlar styrdokument, grundlÀggande gemensamma vÀrden, teoretiska utgÄngspunkter för kunskap och lÀrande, perspektiv pÄ barns etik och etikundervisning i skolan.Den empiriska undersökningen bygger pÄ kvalitativa forskningsintervjuer som genomförts med tio pedagoger verksamma i olika skolÄr.Resultatet av undersökningen visar att etikundervisning Àr viktigt för pedagoger i skolan. UtifrÄn intervjuerna har vi sett att en sÄdan undervisning bedrivs om Àn i olika former. En del pedagoger sÀger sig ha etik pÄ schemat, medan andra lÄter det integreras i alla Àmnen. Centralt Àr att skolan Àr viktig för barns lÀrande och etikutveckling och det viktigaste Àr att diskussioner kring etik och moral fÄr utrymme i skolan.

SyfteMed denna uppsats vill jag belysa hur elever pÄ Fredrik Bremer, yrkesförberedande gymnasium Äk 1 prioriterar Àmnet idrott och hÀlsa. Hur viktigt anser de att Àmnet Àr för dem nu, i framtiden och i kommande yrkesroll? Jag vill Àven undersöka om de har förslag pÄ förÀndringar i undervisningen. I sÄ fall, vilka?MetodUndersökningen Àr av kvalitativ art och bygger pÄ intervjuer.

AbstractIn this text the attitudes towards and using of blogs in teaching Swedish toteenagers will be explored. The results are based on a survey made amongst 17teachers and 58 students from all over Sweden. The end results show that theusage of blog still hasn?t found a permanent way into the classrooms, but has anappeal to and is being used by predominantly younger teachers both, male andfemale, with a positive response from students regardless of gender. Theconclusion is that using web tools like the blog is an easy first step for schools toconnect to the digital society of the 21stcentury and take advantage of the perksavailable in the digital classroom.Svensk titel:Blogg + Svenska =Sant? ? Bloggande i undervisningen i svenska.Engelsk titel:Blog + Swedish =True? ? Blogging in teaching Swedish.Ämnesord: Blog, Web 2.0, digitalt klassrum, svenska, undervisning,kompetensutveckling.

Detta Àr en kvalitativ uppsats om hur lÀrare ser pÄ sitt anvÀndande av sociala medier utifrÄn sin yrkesroll, samt hur de skiljer mellan rollerna som privatperson och yrkesverksam. Jag har Àven sett pÄ hur relationen mellan lÀrare och elever ser ut pÄ sociala medier, i synnerhet Facebook. Jag har gjort semistrukturerade intervjuer med 5 lÀrare pÄ en skola, utifrÄn dessa samt Goffmans dramaturgiska teori ger jag svar pÄ mitt syfte och problemstÀllning. Det har framgÄtt att informanterna fÄr svÄrare att vara privata i och med anvÀndandet av sociala medier som Facebook samt att de Àr restriktiva i sitt anvÀndande pÄ grund av pressen pÄ att alltid vara bra förebilder. Informanterna har skapat egna tillvÀgagÄngssÀtt för att kunna separera pÄ privatlivet och yrkesrollen..

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att fÄ kunskap om hur mobbning yttrar sig, för att kunna förhindra, förebygga och hantera det. Vi vill ge lÀsaren en möjlighet att fÄ upp ögonen för problematiken kring mobbning och vilka följder den kan ge. I vÄr litteraturdel redogör vi för tryggheten hos individen och i gruppen, hur viktig kommunikationen mellan hemmet och skolan Àr, hur man pÄ olika sÀtt kan förebygga mobbning samt hur man ser att barn mobbar eller blir mobbade och vilka följder det kan leda till. I den empiriska delen har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer för att undersöka en förskola och en skolas arbete med och mot mobbning. Resultatet av dessa intervjuer samt en analys med likheter och skillnader mellan verksamheterna, redovisas i denna del.

Syftet med denna studie var att undersöka varför mÀnniskor ingriper i farligasituationer. För att bemöta syftet har 11 respondenter med ingriparerfarenheter frÄnfarliga situationer intervjuats. Det Àr respondenternas tankar om varför de ingripit sompresenteras i denna studie. Det inspelade intervjumaterialet har transkriberats ochanalyserats utifrÄn en induktiv tematisk metod. Ur analysen framtrÀdde sexhuvudteman som pÄverkat respondenterna att ingripa: Instinkt, Erfarenhet, Moral,Empati, Medvetande och Disinhibering.

Abstract1985 tog Michail Gorbatjov över makten i Sovjetunionen, och en ny omskakande period tog vid. Gorbatjovs reformer, glasnost (öppenhet) och perestrojka (omdaning), blev början till slutet för sovjetstaten genom de oerhörda följdverkningar de fick för landet: det kommunistiska Sovjetunionen, bestÄende av 15 delrepubliker, blev till ett land, Ryssland, med en demokratisk författning. Vi har valt att utgÄ frÄn fyra olika teoretiska perspektiv för att kunna förklara reformernas bakgrund och Gorbatjovs roll i detta skeende: individ-, grupp-, stats- och systemnivÄ. Vi driver tesen att interna och externa faktorer inom Sovjetunionen har framkallat en situation varigenom Gorbatjov kunde ta makten och förÀndra samhÀllet, nÄgot som aldrig tidigare skett i samma utstrÀckning. Gorbatjovs personlighet och inre vÀrderingar anser vi hade stor betydelse för utvecklingen, men beslutsfattandet var en kollektiv process vilket krÀvde skicklig manipulation och sluga metoder.Sovjetunionens historia kantades av vÄld, lidande och diktatur, men under Gorbatjov kunde befolkningen börja att Ätminstone hoppas pÄ nÄgot bÀttre.Nyckelord: belief system, Michail Gorbatjov, förÀndring, Sovjetunionen, utrikespolitik.

This master thesis concerns the relationship the librarianhas to the libraries classification system. The system itselfis made by librarians for librarians and is only used bylibrarians. This raises the question of how the librariansrelate to their own system to create order. The empiricalmaterial consists of five in-depth interviews with librarians.Two theoretical approaches were used in the analysis of thematerial with one focus on the librarian?s professional rolland the other on the postmodern theories about humansneed for order.

Klassisk kriminologisk forskning fokuserar pÄ antingen individbaserade eller miljörelaterade förklaringar till brottsliga handlingar. Situational Action Theory avser att föra samman dessa tvÄ synsÀtt för att bilda en integrerad kriminologisk handlingsteori. Vad fÄr Situational Action Theory för stöd i den kriminologiska forskningen? Vad finns för kritik? Och vad bör forskningen fokusera ytterligare pÄ nÀr det kommer till att testa teorin? Den forskning som finns tillgÀnglig och som jag presenterar i denna litteraturgenomgÄng visar att teorin fÄr stöd i empirisk forskning. De flesta studier visar att teorin fÄr bra stöd, nÄgra visar stöd för vissa delar av teorin medan andra delar av teorin inte fÄr nÄgot stöd.