Syftet med den hÀr studien var att undersöka de attityder som lÀrare och skolledarehar till förÀndringar som de möter i sitt yrkesliv och att förklara dessa utifrÄn deerfarenheter som de sjÀlva berÀttade om samt att problematisera dessa attityder irelation till de förÀndringar som skolutveckling innebÀr. Datainsamlingen har skettmed semistrukturerade intervjuer. Resultaten visade att tidigare erfarenheter avförÀndringar kan kopplas till attityderna och att de Àven har en viss betydelse förskolutvecklingens lyckande eller misslyckande. Slutsatserna jag drog var att lÀraresattityder delvis beror pÄ förÀndringarnas karaktÀr och Àven vissa andra saker. DÀrförbör man ta detta i beaktande nÀr man ska bedriva skolutveckling..

Syftet med min studie Àr att undersöka hur moral konstrueras, förstÄs och upprÀtthÄlls av habiliteringspersonal utifrÄn hur personalen tÀnker kring bemötande av de boendes uttryck för kÀrlek, nÀrhet och sexualitet. UtifrÄn syftet har jag tre frÄgestÀllningar som studien Àr tÀnkt att besvara, nÀmligen:1. Hur beskriver intervjupersonerna sin egen syn pÄ de boendes uttryck för kÀrlek, nÀrhet och sexualitet?2. Vid vilken typ av tillfÀllen av detta slag anser intervjupersonerna att de bör ingripa ? av vilken anledning och hur gör de dÄ?3.

Syftet med föreliggande undersökning var att identifiera faktorer som bidrog till kÀnslan av "yrkesstolthet" hos anstÀllda vid FörsÀkringskassan Dalarna inkluderande personalens tillfredsstÀllelse med yrkesrollen. Sammanlagt 163 personer, 123 kvinnor och 40 mÀn, frÄn 25 till 66 Är (X= 49,8 Är) deltog i undersökningen. Denna genomfördes med hjÀlp av General Nordic Questionnaire for Psychological and Social Factors at Work (QPS Nordic) inkluderande 123 frÄgor samt 9 frÄgor gÀllande yrkesrollen. FrÄgorna besvarades vÀsentligen med hjÀlp av en 5-gradig skala av Likert-typ. Huvudresultatet utrÀknades med hjÀlp av Cronbachs Alpha, Principal Component Analysis och multipel regressionsanalys.

Bakgrund: Sjuksköterskans arbete med akutsjukvĂ„rd innebĂ€r ofta en stor utmaning, dĂ€r olika stressfyllda komplexa situationer kan uppkomma. I akut kritiska situationer stĂ€lls höga krav pĂ„ att arbetet genomförs pĂ„ ett adekvat sĂ€tt. Studier har visat att en kompetent och samordnad hantering i kritiska situationer, dĂ€r teamets förmĂ„ga att fungera som en effektiv kollektiv enhet, kan förebygga vĂ„rdskador. TeamtrĂ€ningar Ă€r ett sĂ€tt att under kontrollerade former trĂ€na och utveckla icke-tekniska fĂ€rdigheter, öva pĂ„ ovanliga komplexa kritiska situationer och fĂ„ möjlighet att göra misstag utan risk för att skada nĂ„gon patient. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser och effekter av trĂ€ning i team med Crew Resourse Management. Metod: En kvalitativ intervjustudie med en deskriptiv design genomfördes med sju sjuksköterskor med erfarenhet av anestesi-operation och barnsjukvĂ„rd. Resultat: Visade pĂ„ fyra kategorier Tydlighet Öppenhet, Samarbete och Ledarskap som viktiga komponenter för ett fungerande teamarbete med CRM. Resultatet visar att CRM har betydelse för arbetet i team med den akut kritiskt sjuka patienten, vilket enligt studie kan bidraga till förbĂ€ttrad patientsĂ€kerhet. Slutsats: Utbildning i CRM och ett standardiserat och strukturerat arbetssĂ€tt för kommunikation och teamarbete ökar möjligheterna för patienten att fĂ„ ett optimalt omhĂ€ndertagande i akut kritiska situationer..

The increasing holdings by institutional investors have raised concerns about the institutions passive investment strategies and the implications for corporate governance. A way for investors to address moral hazard and opportunistic behaviour of management is to demand conservatism in accounting practices. This paper analyses the relation between institutional ownership and accounting conservatism in the Swedish market by studying firms on the Nasdaq OMX Stockholm over a three-year period. Furthermore, the study investigates whether ownership by institutions with high probability of monitoring managers leads to higher conservatism in financial reporting. To measure accounting conservatism this study uses the asymmetric timeliness measure developed by Basu (1997).

Denna text a?r en reflektion o?ver maktfo?rha?llanden inom det (konst)musikaliska fa?ltet, och ett fo?rso?k att beskriva hur de produceras och reproduceras genom den musikaliska diskursen, de system av normer och avgra?nsningar som definierar den, och det sociala rum da?r den verkar.Den centrala tanken i texten a?r att det a?r verkets (och da?rigenom upphovspersonens) framtra?dande snarare a?n dess substans som avgo?r dess maktposition i fo?rha?llande till andra. Med framfo?rallt Michel Foucault och Judith Butler anva?nder jag mig av en teori om subjektet som na?got som inte a?r essentiellt, substantiellt och enhetligt, utan na?got som konstrueras i det performativa framtra?dandet i av diskursen fabricerade positioner. Musiken a?r sa?ledes performativ, som utsaga go?r den na?got, da? den tilla?ter, stabiliserar och reproducerar en given identitet och position.Diskursen ses ha?r alltsa? som ett maktfa?lt, definierad av sociala och kulturella normer, avgra?nsningar och fo?rbud, i vilken de subjekt som beha?rskar spra?ket, koderna, handlingarna, estetikerna och praktikerna tilla?ts framtra?da.Jag har i denna text fo?rso?kt att se hur diskursens manifesta yta ? musiken ? pa? olika sa?tt kan verka fo?r att do?lja den position som upphovspersonen intar, och da?rmed det subjekt som reflekteras i den socialitet da?r den tar plats.

Denna uppsats kommer övergripande beskriva fenomenet tystnadskod inom specifikt den svenska polisen. För att kunna göra detta mÄste bakomliggande faktorer sÄ som det kollegiala kollektivets betydelse inom polisen först beskrivas liksom vissa organisationsinterna motsÀttningar som gett upphov till tystnadskoden. Uppsatsen kommer Àven med hjÀlp av utkast frÄn bland annat nyhetsmedier belysa hur denna tystnadskod yttrat sig i praktiken och vilka följder detta fÄtt. Tystnadskoden Àr ett fenomen som har skapats ur det kollegiala kollektivet och fyller till viss del funktion som social kontroll inom kollektivet. Men ocksÄ rÀttsligt.

The purpose of this thesis was to illustrate the connection between personal networks and entrepreneurial business in the music industry. It also aims to examine how and why entrepreneurs in the music industry use personal networks in their entrepreneurial business activities. In order to explore the extent to which entrepreneurs in the music industry obtain support through personal networks, a case study was conducted based on interviews with entrepreneurs in various areas of the music industry. The study has shown that entrepreneurs in the music industry clearly see distinct advantages through the use of their personal networks, especially in terms of an enhanced supply of resources and through an increased amount of business opportunities. Personal networks have also shown to constitute a considerable amount of moral support for the entrepreneurs in the development process of the entrepreneurial business.

Both the Commission and the Community Courts have on several occasions stated that a concentration that will cause the creation or strengthening of an oligopoly under certain circumstances might cause what?s referred to as a collective dominant position in the market. The concept of collective dominant position has gained a lot of criticism for being poorly defined and thereby create an uncertainty. The Commissions approach when applying the concept has also gained criticism for its lack of consistency. As a consequence of the Court of First Instances (CFI) decision in the case Airtours v.

Detta Ă€r en kvalitativ studie som bygger pĂ„ tvĂ„ veckors fĂ€ltbesök pĂ„ organisationen Ankur i New Delhi, Indien. Resultatet bygger pĂ„ sex semistrukturerade individuella intervjuer, varav fem av dessa hölls med unga kvinnor frĂ„n verksamheten och en med Ankurs verksamhetsansvariga. Även tvĂ„ fokusgruppintervjuer hölls med kvinnor frĂ„n verksamheten samt deltagande observationer. Syftet med denna studie Ă€r att utifrĂ„n ett empowermentteoretiskt perspektiv undersöka hur Ankurs verksamhet verkar för att bemĂ€ktiga unga kvinnor samt vilka eventuella effekter bemĂ€ktigandet av dessa enskilda unga kvinnor kan tĂ€nkas fĂ„ i den större kontext i vilken de lever. Studien har visat pĂ„ att grunden i Ankurs verksamhet Ă€r kreativa uttryck och artikulation som har sin utgĂ„ngspunkt i reflektion, enskilt och tillsammans med andra.

Vi har tidigare undersökt hur elever i nian i Kalmar vill ha sin religionsundervisning pÄ gymnasiet. De resultat som framkom visade att eleverna gÀrna diskuterar pÄ religionsundervisningen samt att de hellre lÀser om sekter och Afrikas religioner Àn om de fem vÀrldsreligionerna. I den hÀr studien lÀggs fokus pÄ lÀrare som undervisar i kÀrnÀmneskursen religionskunskap A pÄ en gymnasieskola i sydöstra Sverige. Vi har intervjuat sex lÀrare frÄn tvÄ gymnasieskolor i Kalmar, vi stÀllde tretton frÄgor uppdelade i fyra teman. Vi valde att undersöka hur lÀrarna ser pÄ kursplanen, innehÄllet, metoden och religionskunskap AŽs relevans som kÀrnÀmne och dess framtid.

Detta Àr en uppsats om lÀrares syn pÄ mÄlstyrningen vid tvÄ skolor samt hur de uppfattar att eleverna uppnÄr de uppsatta mÄlen. Undersökningen utfördes som en kvalitativ enkÀtstudie. Resultatet visar att mÄnga lÀrare uppfattar att mÄlen Àr otydliga vilket resulterar i att de tolkas olika. AngÄende hur man mÀter att eleverna uppnÄr mÄlen blev resultatet att det finns en mÀngd olika metoder att tillgÄ som till exempel loggbok och observation. En tydlig skillnad fanns i svaren bland dem som hade lÄng arbetslivserfarenhet gentemot den som hade minst arbetslivserfarenhet.

The aim of this study was to get a greater comprehension of social welfare secretaries? notion of "good parenting" and furthermore how this is expressed in evaluations of investigations regarding care of children. The empirics in this qualitative study were collected with the help of a vignette containing relevant questions. Moreover interview questions were answered at seven occasions. The interviewees were social welfare secretaries that worked with evaluations of care of children.

Syftet med denna uppsats Àr att svara pÄ frÄgan hur lÀsare och media reagerade pÄ bloggen Black Ascot i egenskap av en litterÀr bluff, Àven kallad en litterÀr fabrikation. MÄlet Àr Àven att komma fram till hur mottagare av textbaserad kommunikation reagerar pÄ att bli lurade. För att uppnÄ syftet undersöks lÀsarnas och medias reception av Black Ascot. Uppsatsen diskuterar Àven om det finns förklaringar till receptionen i bloggens litterÀra utformning. I analyserna framkommer det att diskussioner gÀllande framförallt autenticitet och moral uppstod sÄvÀl i media som bland lÀsarkommentarerna. Trots att negativa reaktioner förekommer i bÄda undersökningsgrupperna tyder resultatet pÄ att en majoritet av blogglÀsarna uppskattade bloggen Àven som en litterÀr fabrikation.

En av de viktigaste utvecklingstendenserna i det senmoderna samhÀllet Àr en mycket lÄngt gÄngen individualisering. Denna utveckling tycks Ä ena sidan ha medfört en hög grad frihet och sjÀlvbestÀmmande men den har Ä andra sidan ocksÄ kritiserats för att leda till en kollektiv flykt frÄn ansvar. I ljuset av detta har det förts en diskussion kring möjligheten av en ny förstÄelse av fenomenet ansvar. Flera tÀnkare har pÄ olika sÀtt gestaltat en möjlig förstÄelse av ansvar som att `svara anŽ alltsÄ det outtalade kravet av att ta ansvar för sitt upptrÀdande i interaktion med andra dÄ mÀnniskans blotta nÀrvaro ger svar hos den andre. Denna studies syfte Àr att undersöka hur mÀnniska i det senmoderna samhÀllet upplever fenomenet ansvar.