The main purpose of this essay is to study ideas concerning the concept of ?art? within the discourse of the exhibition space that is part of a fanart community. In order to do so I have used a hermeneutical and to some extent structuralistic, discourse analysis. I have examined structure and rhetorics in two established and popular communities, Fanart-Central and deviantART.My conclusions states that personal ideas regarding artistic value are undermined the joint policies, because of a collective rhetoric somewhat inherent in the community structure.When a lot of works are being based on internal knowledge of symbolics and historical narratives, this may to some extent have consequences where unfamiliar observers might fail to notice elements of possible significance. Moreover, certain interests in keeping a united front of ?quality art? may also affect a general idea immediate to what signifies fanart.

Sjuksköterskornas vardag innehÄller mycket glÀdje och arbetstillfredsstÀllelse men upplevelsen av otrygghet, stress och svÄra avvÀgningar gör att de behöver stöd och bekrÀftelse för att klara av det arbete som stÀller allt högra krav. Ett omrÄde dÀr sjuksköterskorna kommer att verka alltmer framöver Àr inom den kommunala hÀlso- och sjukvÄrden dÀr ensamarbete och stor arbetsbelastning med svÄra etiska dilemman prÀglar arbetet. Genom att erbjuda handledning kan gemenskap, trygghet och vÀxt skapas. I handledningstillfÀllet fÄr sjuksköterskan möjlighet till reflektion, sÀtta ord pÄ sina tankar och kÀnslor, bli stÀrkta i sin yrkesroll, utveckla sin sjÀlvkÀnsla, vÄga vara nÀra och bjuda in till en gemenskap med vÄrdtagaren sÄvÀl med kollegan.Caritasmotivet blir tydligt i handledningen och det uppstÄr en parallellprocess mellan handledare och den handledde och i mötet mellan vÄrdare och vÄrdtagare. Syftet med denna uppsats Àr att beskriva sjuksköterskornas upplevelse av handledning i grupp och metoden som anvÀnds Àr en litteraturstudie med kvalitativ ansats.

Ondskans problem Àr ett gammalt (religions)filosofiskt problem som, i grova drag, frÄgar om existensen av en allsmÀktig, allvetande och allgod Gud Àr förenlig med ondskan i vÀrlden, samt varför en sÄdan Gud tillÄter ondska. Filosofer (som svarar jakande pÄ frÄgan om) har utvecklat ett svar pÄ frÄgan varför Gud tillÄter ondska. Syftet med denna uppsats Àr följaktligen att redogöra för Richard Swinburnes svar pÄ frÄgan varför Gud tillÄter ondska, samt granska svaret i ljuset av Eleonore Stumps tankegÄngar..

MÄnga pedagoger som arbetar i förskolan kommer nÄgon gÄng att möta barn som mister en nÀra anhörig.  Syftet med denna studie Àr att undersöka om pedagoger upplever att det finns ett stöd att fÄ i arbete med barn i sorg samt hur pedagoger i förskolan hanterar situationer i samband med dödsfall av en nÀra anhörig. Studiens frÄgestÀllningar berör pedagogernas syn pÄ sitt agerande i ett arbete med barn sorg, barns vardag pÄ förskolan nÀr en nÀra anhörig avlider enligt de deltagande pedagogerna i studien samt relationer mellan kollegorna som deltagit i studien. UtifrÄn förutsÀttningarna i förskolans uppdrag, förskolechefens ansvar samt det som stÄr i Arbetsmiljöverkets § 5 och § 7 gÀllande krishanteringsplaner undersöks vÄra frÄgor genom en enkÀtundersökning i tvÄ svenska kommuner. Dessa kommer för anonymitetens skull vidare att skrivas som kommun 1 och kommun 2. I kommun 1 ingÄr sex olika förskolor. I kommun 2 ingÄr fyra olika förskolor.

KartlÀggningen var frÄn början en del av ett uppdrag frÄn regeringen till lÀnsstyrelsen. Uppdraget innebar att LÀnsstyrelserna pÄ regional nivÄ ska ansvara för kompetensstöd nÀr det gÀller vÄldsutsatta kvinnor, barn som har bevittnat vÄld och vÄldsutövare, dÀribland hedersrelaterat vÄld. Det faststÀlldes att lÀnsstyrelserna ska lÀmna in en samlad redovisning av insatserna som vidtagits i varje lÀn. En samlad bild av lÀnet ska kunna redovisas september 2012. Syftet med denna undersökning var att se över vilken kunskap och vilket stöd verksamheter och ideella organisationer erbjuder personer som utsÀtts för hedersrelaterat vÄld och förtryck.

Syfte: Studiens syfte Àr att ur ett genusperspektiv undersöka specialpedagogers syn pÄ och erfarenheter av arbetet med elever i behov av stöd i skolan. Hur kan man ur ett genusperspektiv förstÄ specialpedagogens olika roller och arbetsuppgifter, utformning och fördelning av stödinsatser och utformning och hanterande av verktyg?Teori: Studien utgÄr ifrÄn Yvonne Hirdmans genusteori om genussystemet, vilken beskriver kvinnor och mÀn utifrÄn tvÄ grundlÀggande principer: isÀrhÄllande och hierarki (Hirdman, 2001). Vidare utgÄr den ocksÄ ifrÄn tre specialpedagogiska perspektiv, det relationella, det kategoriska och dilemmaperspektivet. De centrala skillnaderna mellan det relationella och kategoriska perspektivet Àr synsÀttet pÄ eleven.

Kommunikatören Àr en yrkesroll som pÄstÄs befinna sig under en förÀndring. Yrket ska gÄ ifrÄn den producerande rollen till vara en alltmer strategisk roll pÄ ledningsnivÄ. Den moderna kommunikatören ska, enligt litteratur kring Àmnet, arbeta med strategisk kommunikation utifrÄn ett reflexivt förhÄllningssÀtt. Detta Àr en studie som behandlar och undersöker kommunikatörsyrket i en organisation. Syftet Àr att analysera hur en modern kommunikatör arbetar med strategisk kommunikation ur ett reflexiv perspektiv, för att se hur vÀl det stÀmmer överens med litteraturen och undersökningars moderna bild av yrket. Det Àr relevant att undersöka den moderna kommunikatören bÄde pÄ grund av att yrket pÄstÄs vara under en förÀndring dÀr det tar allt mer plats i organisationer, och eftersom samhÀllsförÀndringar Àven stÀller nya krav pÄ informations- och kommunikationsansvariga.

Sjuksköterskornas vardag innehÄller mycket glÀdje och arbetstillfredsstÀllelse men upplevelsen av otrygghet, stress och svÄra avvÀgningar gör att de behöver stöd och bekrÀftelse för att klara av det arbete som stÀller allt högra krav. Ett omrÄde dÀr sjuksköterskorna kommer att verka alltmer framöver Àr inom den kommunala hÀlso- och sjukvÄrden dÀr ensamarbete och stor arbetsbelastning med svÄra etiska dilemman prÀglar arbetet. Genom att erbjuda handledning kan gemenskap, trygghet och vÀxt skapas. I handledningstillfÀllet fÄr sjuksköterskan möjlighet till reflektion, sÀtta ord pÄ sina tankar och kÀnslor, bli stÀrkta i sin yrkesroll, utveckla sin sjÀlvkÀnsla, vÄga vara nÀra och bjuda in till en gemenskap med vÄrdtagaren sÄvÀl med kollegan.Caritasmotivet blir tydligt i handledningen och det uppstÄr en parallellprocess mellan handledare och den handledde och i mötet mellan vÄrdare och vÄrdtagare. Syftet med denna uppsats Àr att beskriva sjuksköterskornas upplevelse av handledning i grupp och metoden som anvÀnds Àr en litteraturstudie med kvalitativ ansats.

M?let med denna studie ?r att unders?ka vad vithetsnormen har f?r betydelse f?r arbetsmetoder och beslutsfattande p? Changers Hub samt p? vilka s?tt strukturer kopplade till detta begrepp interagerar med Changers Hubs arbete f?r att skapa en parallell, positiv samh?llsber?ttelse g?llande f?rortens inv?nare. Studien fokuserar p? hur personalen navigerar externt och internt gentemot majoritetssamh?llet och r?dande normer. Uppsatsen ?r skriven p? svenska och baserad p? ?tta veckors f?ltstudie hos Changers Hub Hj?llbo.

This essay is investigating what type of sources we trust, depending on how the information in these sources is created and provided. To exemplify, the sources Wikipedia and Nationalencyklopedin (the Swedish National Encyclopedia) were used, each one representing different approaches. The first is a representation of the collective intelligence, where anyone can contribute with their knowledge to the public ? freedom under responsibility. The latter represents peer-reviewed knowledge, desirable enough to have people paying for it? true and unaffected.Based on theories of source criticism, collective intelligence, expertise and the different generations of digital natives and digital immigrants, two focus groups were conducted and analysed.

Syfte: Studiens syfte Àr att förklara samt beskriva hur belöningssystem utformats i tre svenska sÀljorganisationer. Genom att studera de olika företagens belöningssystem vill vi beskriva vilka uppfattningar anstÀllda har kring belöningssystem och hur de upplever sitt befintliga belöningssystem, samt vad som kan tÀnkas motivera individen att arbeta mot mÄlkongruens i praktiken.Metod: I studien anvÀnds kvalitativ metod och Àr utformad ur anstÀlldas perspektiv. Vi har genomfört en flerfallsstudie och vÄra fallföretag Àr tre sÀljorganisationer belÀgna i VÀxjö. Insamlandet av empiri grundar sig pÄ sex stycken semistrukturerade intervjuer.Slutsats:De tre studerade företagen har i stort sett liknande syn pÄ sin definition av belöningssystem, dÀr mycket berör motivation och mÄlkongruens. De anstÀllda uppfattar belöningssystem olika beroende pÄ hur det Àr utformat i företagen.

 Syftet med undersökningen Àr att försöka se om det finns nÄgra skillnader mellan pojkars och flickors attityd till matematik. Jag vill Àven undersöka om det finns nÄgon könsskillnad vad gÀller prestation i Àmnet matematik. Min förhoppning Àr att i min framtida yrkesroll ha insikt i eventuella könsskillnader och att kunna underlÀtta för bÄde pojkar och flickor i deras matematikutveckling. Datainsamlingsmetoder var intervjuer och enkÀtundersökning. Resultaten visade pÄ att det finns en skillnad i attityd till matematik bland pojkar och flickor.

I Sverige bera?knas ca 24 % av befolkningen lida av so?mnbesva?r och vart tredje beso?k inom prima?rva?rden utgo?rs av personer som lider av na?gon form av psykisk oha?lsa. So?mnbesva?r a?r vanliga hos personer som har na?gon form av psykossjukdom och kan leda till att tillsta?ndet fo?rva?rras och tillfrisknandet fo?rsva?ras. Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilka omva?rdnadsa?tga?rder som finns att tillga? fo?r att fra?mja nattso?mnen hos personer med en psykossjukdom.

Syfte: Syftet med va?r studie a?r att fo?rsta? hur allma?nnyttiga bostadsbolag arbetar med sitt varuma?rke. I och med att den nya lagstiftningen har lett till o?kad konkurrens pa? bostadshyresmarknaden de senaste a?ren kra?vs ett sto?rre engagemang hos fo?retagen. Hur arbetar de med ?image-in-use? och ?image heritage? fo?r att sta?rka varuma?rket? Genom studien vill vi o?ka kunskapen om hur fo?retag kommunicerar ut den nya bilden, efter a?ndrade ekonomiska fo?rutsa?ttningar, sa? att den a?r framtra?dande och inte pa?verkas allt fo?r mycket av den traditionella bilden.Metod: Fo?r att genomfo?ra studien har vi samlat information fra?n artiklar och litteratur samt genomfo?rt intervjuer med ansta?llda pa? tre kommunala bostadsbolag och delat ut enka?ter till bolagens hyresga?ster.Slutsats: Fo?retag beho?ver arbeta aktivt med ?image-in-use? som a?r starkt pa?verkad av ?image heritage? fo?r att fo?ra?ndra bilden av sig sja?lva i kundernas medvetande.

Den övergripande frÄgestÀllningen för denna studie Àr hur arbetsmotivation pÄverkas av olika typer av belöningar. Gröjer & Gröjer (1988) s.13 definierar belöning pÄ följande vis ?Med belöning avses arbetsgivarens ekonomiska och sociala uppskattning till individer eller kollektiv utöver vad som antingen betraktas som en normal ersÀttning för en prestation eller som en allmÀn förmÄn som gÀller alla.? I denna studie undersöks hur chefer och medarbetare upplever belöningens pÄverkan pÄ arbetsmotivationen. Sju intervjuer genomfördes pÄ ett företag vars lönesystem bestod av en fast- och en rörlig del. Resultatet av undersökningen visade att det oftast inte Àr den ekonomiska belöningen som medarbetarna upplever som motiverande, snarare beröm, feedback, arbetstrivsel och utvecklingsmöjligheter.