Inom psykiatrin finns det delade meningar gÀllande religionens roll för psykiskt vÀlmÄende. Bland dem som tror att religionen har en positiv inverkan pÄ den psykiska hÀlsan finns C.G. Jung och Viktor E. Frankl, bÄda har de varit i kontakt med Sigmund Freud som Àr av motsatt Äsikt och ser religionen som en kollektiv tvÄngsneuros.1 Jung och Frankl pratar bÄda tvÄ om religiositet i det omedvetna och jag skulle vilja undersöka nÀrmare vad de menar med det begreppet, Frankl har kritiserat Jung och anser att de inte har samma uppfattning men jag Àr inte sÀker pÄ att skillnaden Àr sÄ stor dem emellan..

SAMMANFATTNINGÅtta blivande organister har fĂ„tt ge sina bilder av hur de uppfattar den yrkesroll som de hĂ„ller pĂ„ att vĂ€xa in i, hur de uppfattar musikens roll i kyrkan och vad de har för tankar om framtiden. Undersökningen har gjorts med kvalitativ metod. Hos alla informanterna verkar tron finnas som en sjĂ€lvklar komponent i deras syn pĂ„ musiken i kyrkan och sin uppgift som kyrkomusiker. Om jag skulle ge en sammanfattning av informanternas svar pĂ„ frĂ„gan om vad yrkesrollen kĂ€rna Ă€r, sĂ„ Ă€r det att fĂ„ ge vidare musiken och genom musiken peka pĂ„ att det ?det finns nĂ„got större hĂ€r i tillvaron?.

SAMMANFATTNING I detta examensarbete har vi genom kvalitativa intervjuer undersökt hur studie- och yrkesvÀgledare pÄ kommunala och fristÄende gymnasieskolor i SkÄne upplever den konkurrens som finns mellan skolor och hur den eventuellt pÄverkar deras arbete. För att fÄ en förstÄelse för studie- och yrkesvÀgledares yrkesroll och arbetssituation har vi bl.a. gett en beskrivning av styrdokument, etiska regler och konkurrenssituationen mellan skolor. Vid vÄr tolkning har vi utgÄtt frÄn begreppen organisationskultur, skolkultur, syokultur och psykologiskt kontrakt. De slutsatser vi kan dra av vÄrt resultat Àr att samtliga vÀgledare menar att det finns en konkurrens mellan gymnasieskolor. Hur omfattande den Àr finns det inget entydigt svar pÄ.

Syfte: Studiens syfte var att beskriva och analysera relativt nyexaminerade speciallÀrares nulÀge och önskelÀge betrÀffande yrkesroll, arbetsuppgifter och arbetssituation. Vi ville undersöka i vilken utstrÀckning speciallÀrare arbetar som speciallÀrare och pÄ vilket sÀtt deras didaktiska kompetenser framtrÀder och tas till vara i undervisning och i skolutveckling.Teori: Studien har genomförts inom den specialpedagogiska disciplinen. Studiens teoretiska utgÄngspunkt Àr professionaliseringsteori, som bygger pÄ yrkens utveckling mot en profession. I professionaliseringsteorin intresserar man sig för sambandet mellan profession, kunskap och möjligheten för yrkesgrupper att omsÀtta detta i yrkespraktiken Metod: Studien grundade sig pÄ enkÀtsvar frÄn 32 speciallÀrare examinerade frÄn Göteborgs Universitet Ären 2011-2013. För att fÄ svar pÄ studiens syfte valdes bÄde en kvantitativ och kvalitativ ansats.

Existerar det en spÀnning mellan frihet och jÀmlikhet som omöjliggör att bÄda vÀrdena kan realiseras fullt ut i ett samhÀlle? Kan ett samhÀlle vara fritt och jÀmlikt samtidigt eller mÄste ett av dessa vÀrden ?offras? för att det andra ska kunna förverkligas? I denna artikel driver jag tesen att de Àr förenliga förutsatt att de tolkas pÄ ett adekvat sÀtt....

Syftet med detta arbete har varit att underso?ka hur musiker inom den afroamerikanska musiktraditionen ser pa? sitt musikaliska la?rande. Deltagarna har haft olika musikaliska bakgrunder sa? som la?tskrivare, frilansmusiker och instrumentalla?rare. Underso?kningen tar sin teoretiska utga?ngspunkt ur ett kulturpsykologsikt perspektiv da?r synen pa? la?rande ses som en process som utvecklas mellan individer i en lokalt ra?dande kultur.

Studiens syfte a?r att underso?ka hur implementeringen av en modell i allma?nhet och mindset i synnerhet upplevs av medarbetarna i en specifik organisation samt se till huruvida modellen anses vara levande. Syftet bo?r uppna?s genom att besvara fra?gesta?llningen; Hur va?l har implementeringen lyckats i organisationen, vilka fo?rtja?nster och hinder kan man se? Den valda metoden a?r kvalitativ och empirin a?r insamlad genom semistrukturerade intervjuer. Studien a?r dessutom uppbyggd utifra?n en induktiv infallsvinkel.

Collective collapse occurs when a majority of players in a team suddenly perform below expected level in a match of great, often decisive, importance in spite of a normal or good start of the match or when a team underperforms right from the start of the match. The aim of this study is to investigate collective collapse, focusing on emotional contagion. The study is a qualitative study based on semistructured interviews with nine handball players in an elite team. The results show six factors presented as themes. These are Preparations, The coach and leadership, Emotional contagion, Communication, Role Acceptance and Incongurence.

SammanfattningSyfte: Under de senaste Ären har medie- och kommunikationsforskare börjat tala om Internet som en revolutionerande kanal för de alternativa sociala rörelserna. Det finn's dock Àven forskare som varnar os's för att överdriva Internet's möjligheter att pÄverka attityder. Det Àr inte sjÀlvklart att Internet skulle öka intresset och deltagandet i demokratiska processer. Denna uppsat's syftar till att studera hur och i vilken utstrÀckning de olika kommunikativa funktionerna pÄ nÀtet anvÀnd's pÄ sex utvalda sociala rörelser's hemsidor. Dessutom diskutera's ifall det i dagen's nÀtverkssamhÀlle finn's en enhetlig rörelse som via Internet arbetar tillsamman's mot WTO och frihandel.Teori: Den teoretiska referensramen fungerar som vÀgledning till de centrala variablerna i informationssamhÀllet.

Syntheiströrelsen (The Syntheist Movement) kan förstĂ„s som en konsekvens av individualismens framfart, kommersialism, globalisering och framvĂ€xten av IT-samhĂ€llet. Syntheiströrelsen strĂ€var efter att Ă„terupprĂ€tta en kollektiv gemenskap de upplever gĂ„tt förlorad genom att sjĂ€lva skapa ny religion relevant för samtiden och framtiden. BenĂ€mningen deriveras frĂ„n grekiska ? syntheos, den skapade guden.Med avstamp i Den mediterande dalahĂ€sten: Religion pĂ„ nya arenor i samtidens Sverige (Frisk & ÅkerbĂ€ck 2013) för uppsatsen ett resonemang kring hur Syntheiströrelsen kan förstĂ„s utifrĂ„n teorier om samtida religion och religiositet. Syntheiströrelsen förklaras mot bakgrund av en mindre intervjustudie med tongivande medlemmar i stockholmsförsamlingen samt undersökning av nĂ€raliggande material..

Syftet med studien ?r att unders?ka och ?ka f?rst?elsen f?r hur ett f?retags organisationskultur uppr?tth?lls under f?r?ndringar. F?r att uppfylla syftet valdes studiens teoretiska referensram som best?r av definitioner och teorier fokuserade p? organisationskultur, ledarskap och organisationskultur, f?r?ndringsarbete samt f?r?ndringsprocesser. Den empiriska datasom studien baseras p? har samlats in genom kvalitativa intervjuer med produktionsmedarbetare och produktionschefer p? detvalda fallf?retaget.

Denna studie i socialantropologi Àr baserad pÄ kvalitativa intervjuer med tre skolkuratorer. Den handlar om deras uppfattningar om och erfarenheter av hedersrelaterat vÄld och förtryck. Hedersproblematiken har sina rötter i kollektivets dominans över individen, patriarkala mönster och kulturkrock. Skolan har ett stort ansvar att se de utsatta eleverna, men det rÄder skilda meningar om vilka som utsÀtts. Vanligtvis ses flickor som offer för fÀders och bröders vÄld i familjerna, men skolkuratorernas erfarenheter visar att alla individer i familjer dÀr hedersrelaterat vÄld och förtryck existerar tycks i varierande grad vara delaktiga i vÄldet, och att Àven pojkarna kan vara offer..

I detta arbete studerar jag pÄ vilket sÀtt skribenternas sprÄkbruk, i Vi FörÀldrar 1968-2008, pÄverkar lÀsarnas identitetsskapande i deras roller som förÀldrar. Undersökningen analyserar ocksÄ en eventuell förÀndring av denna pÄverkan mellan de olika Är som jag har behandlat. Resultatet, som tillkommit genom en kritisk diskursanalys och applicering av identitetsteori, Àr att sprÄkbruket definitivt kan pÄverka gemensamma vÀrderingar och etablera samhÀllets moral. Detta Àr dock endast en komponent i skapandet av förÀldraskapets identitet, och dess inflytande varierar med sprÄkval, tidsanda och utrymme i kÀllmaterialet..

Bakgrund: I takt med att vÄra gamla blir allt Àldre finns det mÄnga personer som lider av demenssjukdom och som krÀver en speciell form av bemötande och omsorg. MÄnga personer med demenssjukdom vÄrdas i hemmen av sina anhöriga och hemvÄrden. Ett komplement till hemvÄrden Àr dagverksamhet, och dessa tillsammans kan fördröja flytt till sÀrskilt boende. Att arbeta med personer med demenssjukdom Àr ett komplext och krÀvande arbete, och genom att belysa personalens kompetens stÀrks deras yrkesroll och deras arbete synliggörs. Syfte: Syftet Àr att belysa hur personalen pÄ dagverksamhet för personer med demenssjukdom beskriver sitt arbete och vad som krÀvs av dem kunskaps- och kompetensmÀssigt relaterat till de allmÀnmÀnskliga kompetensdomÀnerna.

Nordiska (och svenska) nÀringsrekommendationer rekommenderar att Àta 500 gram frukt och grönsaker per dag. Detta Àr den mÀngd som, enligt forskning, har effekt mot övervikt samt mot hjÀrt- och kÀrlsjukdomar. UtlÀndska och svenska studier visar att svenska folket Àter för lite frukt och grönsaker i förhÄllande till rekommendationerna.Studiens syfte Àr att undersöka frukt- och grönsakskonsumtionen bland ett antal kockar, idrottslÀrare och distriktssköterskor i Göteborg. Syftet Àr ocksÄ att studera om dessa grupper anvÀnder kunskaper om frukt och grönsaker i sin yrkesroll. Studiens frÄgestÀllningar Àr: Hur ser frukt- och grönsakskonsumtionen ut bland de utvalda grupperna? Vilka motiv har respondenterna för att Àta frukt och grönsaker som de gör? Anser respondenterna sig ha kunskap om frukters och grönsakers effekt pÄ hÀlsan? AnvÀnder respondenterna kunskaper om frukt och grönsaker i sina yrkesroller?Studien genomfördes med enkÀtundersökning.