The object of this thesis is the foundation of ethics. The question is whether there exists a universal core to ethics consisting of a fundamental ethical principle across cultures. This principle could for example be the so-called Golden Rule, which goes as follows: ?You should do to others what you want them to do to you?. The Golden Rule is to be found in many of the world?s religions and is also reflected in secular society.

MÀnniskan Àr en social varelse och socialisering Àr ett el­e­mentÀrt och komplex mellan­mÀns­k­ligt sam­spel, som först och frÀmst formas i den fa­mil­jÀra sfÀren. DÄ syftet med denna studie har varit att vidga förstÄelsen kring det sociala fenomenet ondska ? började vi vÄr resa med att distan­sera oss frÄn fenomenet för att istÀllet fokusera pÄ vad som hÀnder i socialiseringens vagga. Det pro­blema­tiskt funna Àr att mÀnniskor numera Àr mer asocialt responslösa Àn socialt respon­si­va vilket innebÀr att mÀn­nisk­or mer Àn nÄgonsin finns för att fungera i hÀrskande sam­­hÀlle­liga sys­tem Àn att finnas till för varandra. Och följden, den nutida mÀnniskan socialiserar och socialiseras in i emotio­nellt lidande och skapar en förtrÀngd medvetenhet som förs vidare frÄn generation till generation, nÄgot som i bÀs­ta fall leder till ytterligheter.

Min underso?kning syftar till att underso?ka vilka strategier klassiska musiker anva?nder i la?roprocessen av klassiska musikstycken sa? att det konstna?rliga uttrycket fa?r de ba?sta fo?rutsa?ttningarna, stycket i sluta?ndan ka?nns sa? sa?kert som mo?jligt vid ett framtra?dande och inla?rningsprocessen ga?r sa? snabbt som mo?jligt.Bakgrunden beskriver minnets funktioner i just detta sammanhang. Det handlar om hur minnet fungerar allma?nt men ocksa? specifikt inom omra?det musik, betydelsen av fo?rkunskaper na?r vi spelar instrument och la?r oss musikstycken samt hur stress, press och nervositet pa?verkar minne och musicerande. Jag beskriver och analyserar a?ven fyra minnessystem som anva?nds i la?roprocesser i samband med instudering av musikstycken.Underso?kningen besta?r av tre intervjuer med professionella klassiska gitarrister tillika gitarrpedagoger, som ger sin bild av o?vning, instudering, minnesluckor, framfo?rande med mera.

Syftet med examensarbetet har varit att, utifrÄn kvalitativt inriktade intervjuer, undersöka hur verksamma pedagoger ser pÄ sin professionella yrkesroll i musikaliska sammanhang. Med det sociokulturella perspektivet som teoretisk utgÄngspunkt. Resultatet pÄvisar att respondenterna ser sÄng och musik som ett betydelsefullt verktyg i förskoleverksamheten. Genom den musikaliska kontexten kan de bÄde frÀmja och stimulera ett flertal delar av det enskilda barnets utveckling. Samtliga deltagare i undersökningen anser sÄledes att deras roll i sammanhang av det hÀr slaget Àr av stor vikt.Hur respondenterna ser pÄ sin roll och syftet bakom sÄngen och musiken i förskolan skiljer sig till viss del beroende pÄ om arbetet sker i en smÄbarnsgrupp eller storbarnsgrupp.

Detta examensarbete behandlar lÀrares sÀtt att se pÄ och undervisa i etik, samt lÀrares pÄverkan pÄ barns etiska och moraliska utveckling. I arbetet kommer det fram att lÀrarna i min undersökning ser som sin frÀmsta uppgift att stödja barnens utveckling, sÄ att de ska klara av framtida konflikter och problem. Detta sker bl a genom etikundervisning, ofta i form av diskussion eller vÀrderingsövningar. Informanterna anser att deras pÄverkan pÄ barnens utveckling Àr vÀldigt stor, nÄgot som styrks av litteraturgenomgÄngen..

Syftet med studien var att undersöka hedersförtryckta kvinnorupplevelser till följd av att vara hedersutsatt. Hedersförtryck kanbland annat definieras som: kollektiv förtryck av familj och slÀkt,frihetsbegrÀnsning, fysiskt och psykiskt vÄld, kontroll av beteende ochsexualitet samt inget socialt stöd av varken familj eller slÀkt. I studienhar tre kvinnor i Äldrarna 20 ? 30 intervjuats. Data samlades ingenom semistrukturerade intervjuer och analyserades utifrÄndatastyrd tematisk analys.

The purpose of this study was to examine how modern information and communication technology influence collective action within the framework of social movements. By studying the protests in the Arab World 2011, and focusing on the social movements in Suleimanya in northern Iraq, by observation taken on place, the essay discusses that collective action is closely related to the use of technology, for example cell phones and Internet.Result shows that modern communication technology has enabled immeasurable access andconnection between individuals throughout the world, which seems to be different from previouscollective action. The new communication channels in the form of social media, has been used for the dissemination of information and news, documentation, organization and membership recruitment in the social movements in the Arab World and Suleimanya. The new social movements have the tendency to be decentralized and flattened organized, they are now self-organizing and that they only do a whole as global patterns, as evidenced by the social movements in the Arab World andSuleimanya..

I föreliggande examensarbete har semistrukturerade intervjuer med fyra barnskötare genomförts. Syftet med undersökningen var att undersöka barnskötares upplevelse av sin yrkesroll i förskolan, i och med den reviderade lĂ€roplanen.Förskolans lĂ€roplan, Lpfö-98, reviderades 2010 och det har skapat flera förĂ€ndringar inom förskolans verksamhet. Förskolan lyder numera under skollagen och i lĂ€roplanen förtydligas förskollĂ€rarnas ansvar i riktlinjerna. Även arbetslagets, dĂ€r barnskötarna ingĂ„r, ansvar förtydligas. Barnskötarnas ansvar beskrivs dĂ€remot inte nĂ€rmare Ă€n sĂ„.

 Syftet med studien Àr att undersöka rektorers och pedagogers syn pÄ elevassistentens yrkesroll i förskola och grundskola.Genom kvalitativa intervjuer, i en kommun, har jag undersökt om elevassistentens kompetens Àr kopplat till elevens behov och om det ges förutsÀttningar för specialpedagogiskt stöd som handledning till elevassistenter. Skolan har en skyldighet och ett sÀrskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svÄrigheter i skolan. Under 1990-talet ökade antalet elevassistenter i skolan med 140 procent, rÀknade i hela tjÀnster och samtidigt ökade elevantalet med 8 procent. Förklaringen till denna dramatiska ökning kan vara att fler integrerade verksamheter dÀr elevassistententens huvudsakliga arbetsuppgift Àr att arbeta med att integrera eleverna i denna. LitteraturgenomgÄngen i mitt arbete belyser, genom tidigare forskning, att elevassistenterna fÄr för krÀvande uppgifter och att det Àr problematiskt att den minst utbildade personalen ska tillbringa den största tiden med de mest krÀvande eleverna.

Hypotes:Ett kollektivbaserat belöningssystem fungerar ej som motivationsfaktor pÄ ett stort tillverkande företag inom verkstadsindustrin. Syfte: Med detta kandidatarbete vill vi bidra till ökad förstÄelse och kunskap om den inverkan ett kollektivbaserat belöningssystem kan ha pÄ de anstÀlldas motivation. Metod: I studien har den kvalitativa metoden anvÀnts och problemet har studerats utifrÄn de anstÀlldas perspektiv. Vi har genomfört en fallstudie och vÄrt fallföretag Àr ett stort tillverkande företag inom verkstadsindustrin. För att samla in vÄr empiri har vi valt att anvÀnda semistandardiserade djupintervjuer.

The purpose of this thesis is to study how swedishness is constructed and narrated in two Swedish documentary series that picture the Swedish participation in the international ISAF mission in Afghanistan. The main focus lies on how the Swedish soldier as such is portrayed, on which values, characteristics and qualities that they are said to embody and how these are linked to notions of swedishness, particularly the strong historical narrative, formed during the second half of the twentieth century, that defines Sweden as a peaceful, neutral and humanitarian state, with peaceful, enlightened and democratically minded citizens. Theoretically it draws on the concept of metanarrative to explain how ideas of shared national origin translates in to a broad organizing discourse, that defines, interprets and communicates notions of what it means to be a Swede and what is needed to make claims on swedishness. Another concept, that of national bodyscape, is also used to further define and explain how ideas of nationality are embodied and take the form of specific characteristics and  personal qualities. The meaning-making in these two series makes use of the above mentioned definition of swedishness as defined by humanitarian concerns, democratic ideals and moral superiority to construct an image of the Swedish soldiers as on the one hand soft, humanitarians, who are needed in Afghanistan because of their especially strong sense of justice and moral, and, on the other, as tough soldiers, who are able to participate in every aspect of the war as fighters.

Bakgrund: I Sverige f?ljs barns h?lsa av barnh?lsov?rden och elevh?lsan, arenor d?r distriktssk?terskor ?r verksamma. Distriktssk?terskor arbetar f?r att fr?mja folkh?lsa i livets alla faser och skall verka f?r god och j?mlik v?rd. Personcentrerad v?rd ?r ett arbetss?tt f?r att inkludera patienter, ?ven barn.

The purpose of this thesis is to study how swedishness is constructed and narrated in two Swedish documentary series that picture the Swedish participation in the international ISAF mission in Afghanistan. The main focus lies on how the Swedish soldier as such is portrayed, on which values, characteristics and qualities that they are said to embody and how these are linked to notions of swedishness, particularly the strong historical narrative, formed during the second half of the twentieth century, that defines Sweden as a peaceful, neutral and humanitarian state, with peaceful, enlightened and democratically minded citizens. Theoretically it draws on the concept of metanarrative to explain how ideas of shared national origin translates in to a broad organizing discourse, that defines, interprets and communicates notions of what it means to be a Swede and what is needed to make claims on swedishness. Another concept, that of national bodyscape, is also used to further define and explain how ideas of nationality are embodied and take the form of specific characteristics and  personal qualities. The meaning-making in these two series makes use of the above mentioned definition of swedishness as defined by humanitarian concerns, democratic ideals and moral superiority to construct an image of the Swedish soldiers as on the one hand soft, humanitarians, who are needed in Afghanistan because of their especially strong sense of justice and moral, and, on the other, as tough soldiers, who are able to participate in every aspect of the war as fighters.

Det nya millenniet inleddes med en av vÀrldens största redovisningsskandaler efter avslöjanden om redovisningsfusk och bedrÀgerier inom bolagsjÀtten Enron i USA. Konsekvenserna av det intrÀffade blev att allmÀnhetens förtroende för bolagsstyrning samt för revisorer har minskat. Som en direkt följd och pÄ vÀldigt kort tid införde USA hÄrdare lagstiftning i form av ?the Sarbanes Oxley Act? Det Àr en lag vars syfte Àr att stÀrka den interna kontrollen av finansiell rapportering.I Sverige har ocksÄ redovisningsskandaler intrÀffat. En omtalad skandal Àr Skandiaskandalen som intrÀffade Är 2003.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur man som lÀrare skall kunna sÀtta grÀnser mellan sin yrkesroll och sitt privatliv i relationen med elever/förÀldrar. I undersökningen har jag valt att anvÀnda mig med hjÀlp av en teoretisk modell för att studera denna grÀnssÀttning. Modellen har inte för avsikt att bevisas utan skall fungera som en utgÄngspunkt i undersökningen. Jag har begrÀnsat mig till att endast studera lÀrarens omsorgsansvar för elever pÄ gymnasiet. Studien sker utifrÄn ett lÀrarperspektiv och har genomförts med hjÀlp av en kvalitativ intervju metod för att kunna uppfylla syftet med ppsatsen.