Rapporten handlar om hur mÀnniskor attribuerar, det vill sÀga tillskriver, orsaker till beteenden i moralbaserade situationer och om det finns skillnad i hur mÀn och kvinnor attribuerar beteenden. För att undersöka hur mÀnniskor attribuerar har man i denna undersökning lÄtit mÀn och kvinnor göra bedömningar om varför man sjÀlv eller ?nÄgon av samma Älder och kön? gör som de gör i specifika situationer. Detta gjordes i en enkÀt innehÄllande tvÄ situationer med vardera fyra orsaker som rangordnas efter hur troliga de Àr som anledning till vad som hÀnde i situationen. Enligt resultaten finns det en signifikant skillnad i hur mÀnniskor attribuerar beteenden men det beror pÄ vilken situation de befinner sig i.

I denna uppsats tittar vi nÀrmare pÄ journalistrollen. Vi undersöker vilka förhÄllningssÀtt till journalistik det finns bland journalister och de eventuella förÀndringar som journalistrollen stÄr inför. Vi vill synliggöra debatten om hur journalistkÄren förhÄller sig till förÀndringar i medielandskapet. För att kunna undersöka journalisternas inlÀgg i debatten har vi tagit del av material i form av bloggar, artiklar och böcker dÀr de uttrycker sina synpunkter. Vi har Àven genomfört intervjuer med tre journalister och deltagit i ett seminarium dÀr framtidens journalistroll diskuterades.

Syftet med vÄrt arbete Àr att fÄ en inblick i hur fyra KME-pedagoger arbetar samt vilken yrkesroll han eller hon identifierar sig med. För att uppnÄ syftet utgick vi ifrÄn följande frÄgestÀllningar: Hur ser KME-pedagogen pÄ sin yrkesidentitet? Hur förhÄller sig övrig personal till KME-pedagogens arbetssÀtt? Vilka möjligheter eller hinder finns det pÄ arbetsplatsen för att KME-pedagogen ska kunna bedriva KME-relaterade aktiviteter i förskolan? Undersökningen genomfördes med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med fyra KME-pedagoger samt med hjÀlp av relevant litteratur. Resultatet visar att flera faktorer Àr avgörande i vilken utstrÀckning KME-pedagogen arbetar med KME. Dessa faktorer Àr bland annat det egna intresset och förskolans eventuella profilering..

Syftet med studien Àr att frÄn de yrkesverksammas perspektiv beskriva det som kan utmÀrka yrkesroll och yrkesidentitet pÄ en ekumenisk arbetsplats. Jag har valt att empiriskt söka svar pÄ dessa frÄgor och har intervjuat tre arbetslag. De tre arbetsplatser som jag besökt Àr Sjukhuskyrkan och Universitetskyrkan samt ett arbetslag för den andliga vÄrden pÄ hÀkte.Jag har valt att göra fokusintervjuer med en intervjustil dÀr Àmnet introduceras pÄ ett sÀtt som öppnar för deltagarna att ge uttryck Ät personliga Äsikter och upplevelser. Svaren har analyserats med hjÀlp av en rollteoretisk modell. Enligt den rollteoretiska modell jag utgÄtt frÄn formas yrkesroll i vÀxelspel med sammanhanget, det formella regelverket, de egna förvÀntningarna, samspelet med andra i arbetslaget och brukarnas förvÀntningar.

Genom att titta pÄ tre stycken TV-program; Arga Snickaren, LyxfÀllan och Rent hus har jag undersökt hur experterna/coacherna i TV-programmen verkar, vad Àr det för budskap och moral som de förmedlar samt vilken betydelse det kan fÄ. För att förstÄ och analysera mitt material har jag anvÀnt mig av de teoretiska utgÄngspunkterna; orent och rent, privat och offentlig sfÀr, experter och coacher samt moral. Jag har valt att titta pÄ TV-programmen och dÀrefter jÀmföra materialet för att förstÄ och utskilja mönster och strukturer, skillnader och likheter. Jag har anvÀnt mig av den klassiska dramaturgin som ett slags utgÄngspunkt för att förstÄ uppbyggnaden av TV-programmen. Experterna/coacherna verkar pÄ olika sÀtt i respektive TV-program. Den gemensamma nÀmnaren Àr att experterna/coacherna ska bidra med en kunskapsförmedling kring den problematiska situation som deltagarna befinner sig i. Hur detta sker skiljer sig mellan TV-programmen, allt frÄn renodlad kunskapsförmedling till ett slags moralpredikan dÀr experten fostrar deltagaren i att förÀndra sitt beteende och bli en god samhÀllsmedborgare, allt enligt normen.

För att kunna besvara vÄra frÄgor har vi med hjÀlp av tidigare forskning fÄtt fram att yrkesrollen har varit svÄrdefinierad och att genom Ären har uppdraget förÀndrats. Fritidshemmet Àr en pedagogisk verksamhet som ska vara ett komplement till skolans arbete. Studien har gjorts pÄ tvÄ fritidshem varav ett av fritidshemmen ligger i en by och den andra i en storstad. Vi har arbetat utifrÄn kvalitativ metod och har valt att arbeta med intervjuer och observationer för att kunna slutföra vÄr studie. För att besvara vÄr första frÄgestÀllning om fritidshemmet som plats har vi anvÀnt oss av observationer.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur dramapedagoger uppfattar och framstÀller sin yrkesroll. Undersökningen Àr kvalitativ och anvÀnder fenomenologi som vetenskapsteoretisk utgÄngspunkt. För att skaffa material har en workshop och en intervju genomförts, bÄda inspirerade av metoderna fokussamtal och förestÀllningskartor. En kortare mejlintervju har ocksÄ utförts med alla informanterna. Materialet har analyserats fenomenologiskt och det resulterade i sex kate-gorier av uppfattningar om den dramapedagogiska yrkesrollen.

Vi har i vÄrt examensarbete undersökt om det finns nÄgon skillnad pÄ fritidspedagogens arbete idag och för 20 Är sen. Vi har stÀllt oss frÄgan hur fritidspedagogens arbete förÀndrats under en 20 Ärs period. I litteratur delen börjar vi med en historisk bakgrund sedan en beskrivning av fritidspedagogens arbete pÄ 1980-talet och 2000-talet. I forsknings delen tar vi upp intervjuer med fritidspedagoger angÄende deras arbete pÄ 1980-talet och 2000-talet. Resultatet visar att fritidspedagogens yrkesroll har förÀndrats till viss del gentemot barnen, och att det finns en viss förÀndring i mötet med skola/lÀrare.

Syftet med denna studie Àr att belysa hur rektorer kan pÄverka studie- och yrkesvÀgledares yrkesroll och uppdrag inom gymnasieskolan. En jÀmförelse av kommunala gymnasieskolor och fristÄende gymnasieskolor har Àven gjorts och skillnader kan pÄvisas. Genom en kvalitativ metod i form av intervjuer har vi fÄtt en djupare förstÄelse för detta fenomen. Studien grundar sig pÄ 6 intervjuer med rektorer i en medelstor stad i mellersta Sverige. Resultatet visar pÄ att rektorer inte har fÄtt rÀtt förutsÀttningar frÄn varken stat, huvudmÀn eller rektorsutbildning för att förstÄ studie- och yrkesvÀgledares yrkesroll och uppdrag.

People?s perceptions about health are very complex. In today?s society there is a moral value in being healthy, and a healthy person is seen as a person with strong willpower and self-discipline. But people also tend to go against the norm in the society to experience autonomy and therefore choses to live unhealthy.

Syftet med studien var att undersöka (1) relationen mellan chefers upplevda stress och kontroll och medarbetares arbetstillfredsstÀllelse med chefen, (2) relationen mellan chefers upplevda stress och kontroll samt, (3) medarbetares arbetstillfredsstÀllelse med chefen relaterat till angivna demografiska parametrar. 25 chefer besvarade en webbenkÀt om arbetsrelaterad stress och kontroll och 206 av deras medarbetare besvarade en webbenkÀt om arbetstillfredsstÀllelse med sin chef. Resultaten visade ett samband mellan medarbetarnas arbetstillfredsstÀllelse med chefen och chefens yrkesroll (delmÄtt i stressinstrumentet) samt att medarbetarnas arbetstillfredsstÀllelse pÄverkades av deras anstÀllningstid och utbildningsnivÄ. Vidare visade resultaten att cheferna upplevde en högre grad av arbetsrelaterad stress Àn kontroll. Dessa resultat indikerar att chefer med en tydligt definierad yrkesroll har mer arbetstillfredstÀllda medarbetare samt, och i linje med tidigare forskning, att medarbetarnas anstÀllningstid och utbildningsnivÄ har betydelse för arbetstillfredsstÀllelsen med chefen. .

Denna studie behandlar tÄgmÀstarnas upplevelser av företagskultur och yrkesroll i omorganiseringen 2003/2004, vid SJ AB Stockholm. Det empiriska materialet bygger pÄ kvalitativa forskningsintervjuer med sju tÄgmÀstare, som arbetade ombord pÄ x2000 under omorganiseringen.I analys av empirin har vi kunnat se indikatorer pÄ att företagskulturen pÄverkar tÄgmÀstarnas upplevelser av omorganisering. UtifrÄn deras syn pÄ den aktuella omorganiseringen, tolkar vi det som att förÀndringar som inte överrensstÀmmer med grundlÀggande vÀrderingar och normer i en existerad företagskultur bemöts med ett visst motstÄnd. Titeln ? en perser och resten flygvÀrdinnor? Àr ett citat frÄn en av de intervjuade och vi anser att den ger en illustration över tÄgmÀstarnas tankar i omorganiseringen 2003/2004.

Denna studie syftar till att öka förstÄelsen för hur poliser inom Stockholms polismyndighet förhÄller sig till sin yrkesroll och för hur relationen mellan yrkesroll och privatroll upprÀtthÄlls med fokus pÄ det emotionella arbete som ingÄr i polisrollen. Studien bygger pÄ fem kvalitativa samtalsintervjuer med poliser som arbetar inom tvÄ av Stockholms lÀns Ätta polisdistrikt, och som har en tjÀnstgöringsÄlder pÄ mellan tvÄ till fyra Är. Den insamlade empirin har analyserats med hjÀlp av Goffmans dramaturgiska perspektiv samt tidigare forskning om emotioner relaterade till det polisiÀra yrket. Uppsatsen visar att respondenterna strÀvar efter att sÀrskilja sin yrkesroll frÄn rollen som privatperson i mötet med allmÀnheten, vilket av respondenterna anses vara en förutsÀttning för att kunna prestera i sin yrkesroll. Om denna Ätskillnad ej görs kan den enskilda polisen fÄ svÄrigheter att spela rollen som polis vilken kan leda till att allmÀnheten ej vet om individen agerar i egenskap av polis eller privatperson vilket kan leda till svÄrigheter för den enskilda polisen i sitt yrkesagerande.

Denna litteraturstudie avser reda ut den eventuella kopplingen mellan bonus och dagens finanskris samt undersöka om ett bonusstopp för bankanstÀllda kan minska risken för en framtida finansiell kris. Uppsatsen inleds med en förklaring av bankvÀsendets sÀrart och vikten av ett statligt skyddsnÀt. Senare avhandlas relevant bonusteori och moral hazard, dÀrefter en redogörelse för bonusens betydelse i finanskrisen. Vidare utreds bonusprogrammens inverkan i svenska bankers expansion i Baltikum. Vi har kommit fram till att belöningsstrukturen inom finansbranschen har varit felaktigt utformad dÄ dessa belönat kortsiktiga vinster pÄ riskfyllda affÀrer.

Denna uppsats utgÄr frÄn tre texter av Torbjörn TÀnnsjö och tittar pÄ huruvida kollektiv kan sÀgas vara ansvariga för handlingar som de utför, samt om det ens finns nÄgot sÄdant som kollektiva handlingar..