Läkarutbildningen är en av de mest populära utbildningarna i Sverige och vägen till en färdig läkarutbildning är lång. Läkarens breda kunskap och möjlighet till att läka människor har länge inneburit en hög yrkesstatus. Denna syn verkar dock ha förändrats. Idag beskrivs läkaryrket genomgå en existentiell kris där läkarens frihet begränsats och där arbetet fokuserar allt mer på produktion. Förändring av yrkesrollen har beskrivits som en degradering av läkarens sociala status.

Denna undersökning syftar till att undersöka nationella skillnader i moralutveckling och innehåll i moraliskt resonemang. Studien omfattar 445 svenska och 148 amerikanska ungdomar i åldern 14-19 år. De svenska fpp är hämtade från högstadium och gymnasium i Stockholmsområdet, och de amerikanska från två katolska privatskolor i New York. Dessa tog del av ett moralfrågeformulär av Gibbs (Gibbs & Widaman, 1982; Socio-moral Reflection Measure; SRM) som är en reviderad version av Kohlbergs intervjumetod för bedömning av en individs moralutveckling och kvalitativa, moraliska synsätt i frågor rörande moral. Vid analysen förelåg inga nationella skillnader i moralutvecklingsnivå.

För att kunna möta kraven som ställs på dagens hälso- och sjukvård krävs det i sjuksköterskans yrkesroll ett kontinuerligt lärande genom kompetensutveckling. Syftet med denna litteraturstudie var att sammanfatta forskningsresultat angående sjuksköterskans kompetensutveckling. Resultatet visade att sjuksköterskor som genomgått kompetensutveckling kände sig trygga, kompetenta och nöjda i sin yrkesroll. Sjuksköterskans kompetensutveckling gynnade även arbetsgivaren genom att personalen blir engagerad och nöjd och därmed stannade längre på respektive arbetsplats och inom yrket. Faktorer som hindrar sjuksköterskans kompetensutveckling måste analyseras och strategier för kompetensutveckling måste skapas för att kunna säkerställa att kunskapsnivån inom sjuksköterskeyrket håller jämna steg med hälso- och sjukvårdens utveckling..

Syftet med studien var att beskriva nyutexaminerade IVA-sjuksköterskors upplevelse av sin nya yrkesroll. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats och intervju valdes som datainsamlingsmetod. Intervjumaterialet bearbetades i enlighet med Graneheim och Lundmans (2004) modell för textanalys. Resultatet redovisas i fyra kategorier och tio underkategorier. Kategorierna var känslor i början, känslor nu, kunskap i början och kunskap nu.

Denna undersökning syftar till att undersöka nationella skillnader i moralutveckling och innehåll i moraliskt resonemang. Studien omfattar 445 svenska och 148 amerikanska ungdomar i åldern 14-19 år. De svenska fpp är hämtade från högstadium och gymnasium i Stockholmsområdet, och de amerikanska från två katolska privatskolor i New York. Dessa tog del av ett moralfrågeformulär av Gibbs (Gibbs & Widaman, 1982; Socio-moral Reflection Measure; SRM) som är en reviderad version av Kohlbergs intervjumetod för bedömning av en individs moralutveckling och kvalitativa, moraliska synsätt i frågor rörande moral. Vid analysen förelåg inga nationella skillnader i moralutvecklingsnivå.

Denna undersökning syftar till att undersöka nationella skillnader i moralutveckling och innehåll i moraliskt resonemang. Studien omfattar 445 svenska och 148 amerikanska ungdomar i åldern 14-19 år. De svenska fpp är hämtade från högstadium och gymnasium i Stockholmsområdet, och de amerikanska från två katolska privatskolor i New York. Dessa tog del av ett moralfrågeformulär av Gibbs (Gibbs & Widaman, 1982; Socio-moral Reflection Measure; SRM) som är en reviderad version av Kohlbergs intervjumetod för bedömning av en individs moralutveckling och kvalitativa, moraliska synsätt i frågor rörande moral. Vid analysen förelåg inga nationella skillnader i moralutvecklingsnivå.

Political realism is a general theory within political science focusing on the principle interest defined as power. The theory?s mutual standpoint is that states are inspired by power politics meaning that military and economic power or security stands in the centre while moral and ethics are placed in the periphery. This essay?s purpose is to analyze realism which helps to understand the development and change of the perspective.

Syftet med denna undersökning var att se hur verksamma förskollärare uppfattar förhållandet mellan barns språkutveckling och dess självkänsla samt hur de arbetar för att ge stöd i barns språkutveckling. I bakgrunden har jag tagit upp teorier som går att sammankoppla till mitt ämne, tidigare forskning samt vad styrdokumenten säger om språkutveckling och självkänsla/identitet. För att ta reda på hur språket påverkar självkänslan valde jag att intervjua verksamma förskollärare i den dagliga verksamheten på förskolan genom en kvalitativ intervju.Resultatet av min undersökning visar att trygghet är en av grundstenarna till en god själv-känsla. Förskollärarna är också mycket medvetna om hur viktigt ett bra språk är för att uppnå detta, vilket visar sig då de arbetar kontinuerligt för att främja språkutvecklingen..

Syftet med vårt arbete var att undersöka hur några förskollärare ser på sin yrkesroll i relation till barns inflytande. Detta undersöktes genom fokusgruppsintervjuer och individuella intervjuer med förskollärare från olika förskolor. Resultatet visade att förskollärarna ansåg att arbetet för att skapa trygghet och glädje hos barnen på förskolan var de viktigaste uppgifterna kopplat till deras yrkesroll. Gällande inflytande kunde vi utifrån svaren konstatera att de arbetade kring detta på olika sätt. Slutsatser som gjorts är att det krävs av förskollärare att ge barnen en del av ansvaret men inte kontrollen för att barn ska få inflytande i verksamheten..

Denna undersökning syftar till att undersöka nationella skillnader i moralutveckling och innehåll i moraliskt resonemang. Studien omfattar 445 svenska och 148 amerikanska ungdomar i åldern 14-19 år. De svenska fpp är hämtade från högstadium och gymnasium i Stockholmsområdet, och de amerikanska från två katolska privatskolor i New York. Dessa tog del av ett moralfrågeformulär av Gibbs (Gibbs & Widaman, 1982; Socio-moral Reflection Measure; SRM) som är en reviderad version av Kohlbergs intervjumetod för bedömning av en individs moralutveckling och kvalitativa, moraliska synsätt i frågor rörande moral. Vid analysen förelåg inga nationella skillnader i moralutvecklingsnivå.

Denna undersökning syftar till att undersöka nationella skillnader i moralutveckling och innehåll i moraliskt resonemang. Studien omfattar 445 svenska och 148 amerikanska ungdomar i åldern 14-19 år. De svenska fpp är hämtade från högstadium och gymnasium i Stockholmsområdet, och de amerikanska från två katolska privatskolor i New York. Dessa tog del av ett moralfrågeformulär av Gibbs (Gibbs & Widaman, 1982; Socio-moral Reflection Measure; SRM) som är en reviderad version av Kohlbergs intervjumetod för bedömning av en individs moralutveckling och kvalitativa, moraliska synsätt i frågor rörande moral. Vid analysen förelåg inga nationella skillnader i moralutvecklingsnivå.

Det har visats att nyutexaminerade sjuksköterskor har vissa svårigheter att direkt känna sig bekväma i sin nya yrkesroll. Sjuksköterskorna uppnår kraven från verksamheternas sida men det är inte utan att både verksamheterna och sjuksköterskorna själva har påpekat brister i utbildningens struktur främst när det handlar om medicinskt och praktiskt kunnande. Även stressen och det stora ansvaret som medkom i yrket upplevdes överväldigande. Syftet med denna studie var att genom en kvalitativ ansats undersöka nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av att vara nya i sin yrkesroll. Metod: sex semistrukturerade intervjuer genomfördes för att finna svar på studiens syfte och frågeställning Vad kan underlätta övergången från student till yrkesverksam? Datamaterialet transkriberades och analyserades med innehållsanalys inspirerad av Burnard (1991) och ett kategorisystem arbetades fram.

Studien fäster vikt på hur det moderna arbetslivet skiljer sig ifrån tidigare former av arbetsliv. Skillnaden ligger i att det moderna arbetslivet innebär ständiga förändringar gällande yrkesroller och organisation medan tidigare form av arbetsliv snarare kunde beskrivas som statiskt. Denna uppsats studerar hur flexibilitet påverkar två organisationer och deras anställda. Studien har fokuserats på hur anställda inom respektive organisation uppfattar sin yrkesroll inom sin organisation. Vid en given yrkesroll skapar detta förväntningar på den anställde ifrån kollegor och arbetsgivare.

Vi ville i den här kvalitativa studien studera om individer konsumerar olika utifrån sina yrkesroller. Om individer t ex genom sin konsumtion försöker att kompensera ett arbete utan upplevelser eller tillfredställelser? För att få svar på våra funderingar så har vi intervjuat individer inom chefsyrken och arbetaryrken, för att få perspektiv på om och konsumtionen skiljer sig åt och hur. Vi har även visat på olika teorier som tar upp de teman som vi valt att förhålla oss till under studiens gång. Dessa teman går som en röd tråd genom hela uppsatsen och behandlar konsumtion, roll/performance, klass/status.

x.