Sökresultat:
5029 Uppsatser om Framtida möjligheter - Sida 38 av 336
Tidigt förÀldrastöd i grupp : spÀdbarnsförÀldrarnas upplevelser och tankar
En individs framtida hĂ€lsa pĂ„verkas i hög grad av förhĂ„llanden under den första tiden i livet. Det Ă€r dĂ€rför av hög prioritet inom folkhĂ€lsa att undersöka hur omgivningen pĂ„ bĂ€sta sĂ€tt kan tillrĂ€ttalĂ€ggas för att frĂ€mja barnens framtida hĂ€lsa. SpĂ€dbarnets frĂ€msta miljö Ă€r dess förĂ€ldrar. ĂvergĂ„ngen till rollen som förĂ€lder kan dock vara svĂ„r. HjĂ€lp och stöd frĂ„n samhĂ€llet behövs för att kunna mĂ€stra förĂ€ldraskapet och kunna ge sitt barn den trygghet det behöver.
stadens vÀrden - en studie av mötet mellan den historiska, nutida och framtida staden
I takt med att samhÀllets vÀrderingar förÀndras Àndras ocksÄ synen pÄ stadens
historiska, nutida och framtida vÀrden. Hur den rÀtta avvÀgningen görs mellan
dessa vÀrden Àr nÄgot som dagligen blir aktuellt för dem som jobbar med stadens
förÀndring och utveckling. En avvÀgning mÄste ske pÄ ett sÄdant sÀtt att
stadens alla vÀrden fÄr plats och syns. VÀrdena mÄste i sin tur vÀvas samman
till en helhet. Det gÀller dÄ att ha en god kunskap vad gÀller staden historia
och nuvarande identitet men ocksÄ var staden kommer att befinna sig i
framtiden.
GÄrdagens rester - morgondagens tillgÄngar : En uppsats om cirkulÀr ekonomi
Bakgrund: Genom den sta?ndigt pa?ga?ende industrialiseringen i va?rlden samt de senaste 100 a?rens o?kade resursa?tga?ng, o?kar behovet av fo?rnybara resurser i va?rlden. Att jordens befolkning dessutom fo?rva?ntas o?ka till o?ver nio miljarder redan a?r 2050 sa?tter press pa? utvecklingen av fo?rnybara resurser samt nya arbetssa?tt fo?r att i framtiden kunna klara av framtidens o?kande behov av resurser. Genom att anva?nda ett cirkula?rekonomiskt tankesa?tt da?r produkter designas fo?r att antingen a?teranva?ndas, materiala?tervinnas eller energiutvinnas, skapas mo?jligheter fo?r att resurserna ska kunna anva?ndas i produktionen av nya.
Intryck av TranÄs stad frÄn Södra stambanan : En idéstudie avseende omvandlingen av omrÄdena nÀrmast jÀrnvÀgen
TranÄs Àr en mindre kommun belÀgen i norra SmÄland. InvÄnarantalet i hela kommunen uppgÄr till cirka 18 000 och 14 000 av dessa bor i TranÄs tÀtort. Kommunen har mÄnga fördelar, som till exempel dess geografiska lÀge vid sjön Sommen, den vackra och viktiga attraktionspunkten Storgatan och de goda kommunikationerna norrut. NÀr kommunikationer förs pÄ tal i kommunen Àr det oundvikligt att inte nÀmna Södra stambanan som strÀcker sig genom TranÄs kommun och TranÄs tÀtort och anses vara av stor betydelse för kommunens framtida utveckling. Varje dag passeras TranÄs av 121 tÄg av vilka 70 utgörs av persontÄg.
Ambulanssjuksköterskans upplevelser av att bedöma och
Ambulanssjuksköterskan anses arbeta inom ett komplext kunskapsfÀlt dÄ denmedicinska kunskapen och vÄrdvetenskapen skall samordnas med yrkeserfarenheten föratt kunna göra en adekvat bedömning. Studier visar att en tredjedel avambulansuppdragen inte Àr i behov av ambulanstransport enligt ambulanspersonalen. Itakt med ökad kompetens i ambulanssjukvÄrden upplevs en önskan att tillgodose ickeakuta patienter pÄ ett bÀttre sÀtt. Syftet med studien Àr att beskrivaambulanssjuksköterskans upplevelser av att bedöma icke akuta patienter och omkompetensen tas till vara i dessa icke akuta situationer. Denna kvalitativa intervjustudieinnehÄller Ätta intervjuer med specialistsjuksköterskor i en ambulansorganisation.
RÀnteavdrag : En analys av förslag till effektivare rÀnteavdragsbegrÀnsningar
Huvudregeln inom svensk skattera?tt a?r att ra?nteutgifter ska dras av inom inkomstslaget na?- ringsverksamhet. Fo?r ett antal a?r sedan uppma?rksammade Skatteverket ett fo?rfarande da?r internationella koncernbolag utnyttjade den fria avdragsra?tten i ett skatteplanerings ha?nse- ende. Ho?ga vinster i svenska bolag flyttades genom ho?ga ra?ntor pa? interna la?n till bolag i la?gbeskattade la?nder.
Att stödja generationsskiften bland privata skogsÀgare : virkesköparnas instÀllning och arbetssÀtt hos SCA Skog i VÀsterbottens förvaltning
En tredjedel av Sveriges skogsÀgare Àr över 65 Är men bara 12 procent tÀnker genomföra ett generationsskifte inom de nÀrmsta Ären. Generationsskiften anses vara en svÄr och komplex frÄga pÄ grund av de mÄnga aspekterna; ekonomi, juridik och mjuka frÄgor. Att arbeta med generationsskiften kan vara ett sÀtt för virkesköpare att skapa nya kontakter och sÀkra den framtida virkesförsörjningen. Arbetet syftade till att kartlÀgga den allmÀnna instÀllningen och erfarenheter vid generationsskiften hos SCA Skogs virkesköpare i VÀsterbottens förvaltning. Deras tankar och funderingar om vilket kompetensbehov och arbetssÀtt som finns idag undersöktes för att identifiera och utveckla bra arbetssÀtt vid generationsskiften.
Sjuksk?terskors upplevelser av spr?kliga barri?rer i patientm?ten : En litteratur?versikt
Bakgrund Kommunikation ?r central inom v?rden och ?r avg?rande f?r att skapa f?rst?else, f?rtroende och delaktighet mellan sjuksk?terska och patient. Migration och ?kad m?ngfald har lett till att patienter har olika spr?kliga och kulturella bakgrunder, vilket kan skapa spr?kbarri?rer och kommunikationsutmaningar. Dessa hinder p?verkar sjuksk?terskors m?jligheter att ge personcentrerad v?rd och kan leda till frustration, missf?rst?nd och begr?nsad delaktighet f?r patienten.
Automatiserad testning av webbapplikationer
Webbapplikationer blir allt mer komplexa och avancerade. Bara na?gra a?r tillbaka var det sto?rsta a?ndama?let med webbapplikationer att servera statiskt inneha?ll. Sedan dess har tilla?mpningen vuxit och lika sa? dess komplexitet.
Hur pÄverkar restaurering av lövÀngar naturvÄrdsintressanta epifytiska lavar?
Ett ökat medvetande om Àldre fodermarkers naturvÀrden under de senaste tvÄ decennierna har lett till att t.ex. lövÀngar restaureras med statligt stöd. I detta arbete undersöktes hur tidigare inventerade signal- och/eller rödlistade epifytiska lavarter pÄ hamlad resp. ohamlad ask och lönn pÄverkats av restaureringar utförda i lövÀngar i SkÀraskog och Varshult, Kronobergs lÀn. Lokalerna Äterinventerades varvid de aktuella lavarnas förekomst samt utbredning noterades.
De direkta bekÀmpningssystemens död?
De direkta bekÀmpningssystemen har stundtals ifrÄgasatts under Försvarsmaktens ominriktning mot detnÀtverksbaserade försvaret (NBF). Detta har framförallt gÀllt enskilda typer av plattformar som t exstridsvagnen. De förmÄgor som de direkta bekÀmpningssystemen har idag sÀgs i framtiden kunna helt ellerdelvis övertas av indirekta bekÀmpningssystem med precisionsförmÄga. Ett av nyckelorden hÀrvidlag ÀrlÄngrÀckviddighet, d v s porté pÄ 100 km och dÀröver. Uppsatsen har undersökt behovet av direktabekÀmpningssystem pÄ det framtida slagfÀltet.
Litteraturens plats och lÀsningens betydelse i förskola och förskoleklass
Skolverket (2011) har visat pĂ„ att svenska skolbarns lĂ€skunskaper sjunker. Syftet med vĂ„r studie Ă€r att undersöka litteraturens och lĂ€sningens plats i förskola och förskoleklass samt utifrĂ„n pedagogers förestĂ€llningar om litteratur och lĂ€sning fĂ„ förstĂ„else för vilken betydelse deras stĂ€llningstaganden har för barnens litteracitet. Vi tittar bland annat pĂ„ miljöns möjligheter för barnets identitet som lĂ€sare, som vi utgĂ„r ifrĂ„n formas av pedagogernas förestĂ€llningar om barn, litteratur och lĂ€sning. Teorier om literacy och critical literacy dĂ€r nyfikenhet och intresse inför lĂ€saktiviteter stĂ€lls emot teori om sprĂ„klig medvetenhet och den tekniska fĂ€rdigheten att kunna lĂ€sa, för att se eventuella tendenser pĂ„ hur pedagogernas arbetssĂ€tt format barnens framtida lĂ€skunskaper. Ăven andra lĂ€randeteorier samt redskap för lĂ€sning presenteras för att fĂ„ en vidare förstĂ„else av problemomrĂ„det som vi undersöker.
Bank eller fondbolag? : En jÀmförande studie av fondförvaltare
Under början av 2000 ? talet har fondsparandet och antalet fonder ökat markant i Sverige. FrÄn början var det bara bankerna som erbjöd denna sparandeform i Sverige och i takt med att fonderna har blivit fler har ocksÄ antalet kapitalförvaltare blivit fler.Sverige Àr det land i vÀrlden dÀr flest sparar kapital i fonder och dÀrför fyller dessa kapitalförvaltare en vÀldigt viktig funktion i samhÀllet. Valet av fond och kapitalförvaltare blir vÀldigt viktigt dÄ det skiljer stort mellan fonders prestationer.Vi vill med denna studie undersöka om bankers fonder generellt sÀtt har presterat bÀttre Àn fonder förvaltade av fondbolag under femÄrsperioden 2003 ? 2007.
KartlÀggning och förbÀttringar av vÀrdeflöden genom vÀrdeflödesanalys : En empirisk fallstudie
Pa? Kongsberg Automotive (KA) i Mullsjo? tillverkas bland annat va?xelfo?ringssystem till en gemensam plattform av personbilar. Fo?retaget ser idag potential i att fo?rba?ttra flo?det av produkterna och dess inga?ende komponenter genom fabriken. KA tillverkar dessutom ma?nga av komponenterna i samma fabrik som slutmonteringen sker vilket skapar goda fo?rutsa?ttningar till att uppra?ttha?lla effektiva flo?den.
Har mediebyrÄer framtidstro pÄ papper som kommunikationsmedel?
Sedan introduktionen av nya medier som internet, har tidningsbranschen drabbats hĂ„rt med minskande upplagor som följd, bĂ„de i Sverige och internationellt. Samma scenario kan skönjas för tidskrifterna. Ă
rligen investeras knappt 31 miljarder i reklam nationellt och annnonsinvesteringar Àr en stor del av tidningars och tidskrifters totala intÀkter.
Syftet med uppsatsen Àr att ge en indikation om den framtida efterfrÄgan pÄ kommunikationspapper genom att undersöka mediebyrÄers framtidstro pÄ tryckbaserade kommunikationskanaler som bÀrare av reklambudskap.
Studien baserades pÄ ett antal telefonintervjuer med anstÀllda pÄ mediebyrÄer. Studien utfördes vÄren 2012 och tolv mediebyrÄer intervjuades utifrÄn en kvalitativ metod. De kontaktade mediebyrÄerna var medlemmar i föreningen Sveriges mediebyrÄer, och har sin huvudsakliga verksamhet i att objektivt ge rÄd Ät annonsörer i kommunikationskanaler, utan egen position, Àgande eller sÀljuppdrag i det aktuella kommunikationsmediet (Sveriges MediebyrÄer, 2012).
MediebyrÄerna anser att de digitala kommunikationskanalerna Àr de som i huvudsak kommer att anvÀndas i framtiden.