I dagens skolor Àr det mÄnga elever som lÀmnar bÄde grund- och gymnasieskolan utan fullstÀndiga betyg. Orsakerna till detta lÀggs ofta pÄ de enskilda eleverna och inte pÄ skolverksamheten trots att studier visar att det ofta beror pÄ faktorer som rör bÄde skolverksamheten och elevens totala livssituation. Syftet med denna studie Àr att genom kvalitativa intervjuer undersöka orsakerna bakom elevernas ofullstÀndiga betyg. Studien har nÀrmat sig dessa förklaringar ur bÄde ett lÀrar- och elevperspektiv. Resultat visar att elevernas mÄluppfyllelse beror mycket pÄ den psykosociala - och den socioekonomiska situation de lever i och bÄde lÀrare och elever anser att det elevernas livssituation Àr avgörande för deras inlÀrning och för hur de uppnÄr mÄlen.

Syftet med studien var att studera specialpedagogers arbetssÀtt och syn pÄ sin egen roll nÀr det gÀller kommunikation, utifrÄn elever pÄ tidig utvecklingsnivÄ inom trÀningsskolan som anvÀnder alternativa kommunikationssÀtt för att bÄde förstÄ och bli förstÄdda.Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring kommunikation och dÄ framförallt den icke-verbala kommunikationen. Begreppet kommunikation belyses utifrÄn funktionshinder och har flera olika utgÄngspunkter i studien. De valda teorierna kan kopplas bÄde till kommunikation utifrÄn ett elevperspektiv och till den specialpedagogiska yrkesrollen.Studien Àr kvalitativ och bygger pÄ fyra intervjuer med specialpedagoger som arbetar inom trÀningsskolan med elever som anvÀnder alternativa kommunikationssÀtt.Resultatet av studien visar att specialpedagogens roll inom trÀningsskolan Àr mycket komplex. Specialpedagogen behöver bred kompetens och kunskap inom mÄnga olika omrÄden för att möta sina elever. Den kommunikativa miljön Àr kanske inte alltid optimal, men specialpedagogerna arbetar medvetet för att eleverna ska samspela med varandra och ta egna initiativ.

I lÀroplanen (Lpo94) stÄr det att ?Skolan har ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster.? LÀrarna ska följa lÀroplanen och aktivt och medvetet frÀmja kvinnors och mÀns lika rÀtt och möjligheter, men tycker eleverna att detta efterföljs? Tidigare forskning visar att pojkar som grupp dominerar lektionerna och fÄr mer tid och mer uppmÀrksamhet av lÀrare Àn vad flickor fÄr. De klara könsmönstren modifieras dock av nyare studier dÀr man kan se en förÀndring i skolans könsmönster. Tidigare forskning och studier grundar sig dock pÄ lÀrares och utomstÄendes observationer, vilket gör det intressant att undersöka skolans arbete med jÀmstÀlldhet utifrÄn ett elevperspektiv. Syftet Àr att undersöka hur elever pÄ högstadiet uppfattar lÀrares arbete med att motverka traditionella könsmönster och om svaren skiljer sig Ät med avseende pÄ kön.

Studiens syfte var att belysa elevernas Äsikter om sin skolgÄrd. Oftast belyser tidigare forskning inom Àmnet antingen pedagogernas eller förskolebarnens syn pÄ skolgÄrden. Genom att ÄskÄdliggöra eleverna som gÄr i Ärskurs 4-6 bidrar denna studie till ny forskning. LitteraturgenomgÄngen i bakgrunden visar att elevers synpunkter och Äsikter bör lyftas fram. Utevistelse pÄverkar hela kroppen och eleverna kan fÄ en ökad ansvarskÀnsla om de fÄr möjligheten att kÀnna sig delaktig i utformningen av skolgÄrden. Metoden har bestÄtt av en enkÀtundersökning av elever pÄ en skola med en skolgÄrd som har ett brett utbud av aktiviteter. För att öka förstÄelsen av elevernas svar kompletteras studien med en miljöbeskrivning av skolgÄrden. Resultatet i undersökningen visar att majoriteten av eleverna Àr nöjd med sin skolgÄrd, men att det finns en del saker de vill förÀndra.

Idag Ă€r debatten om lĂ€xor vanligt förekommande i sĂ„vĂ€l skolans sfĂ€r som i media och inom politiken. Dessa debatter kan ses som ett sĂ€tt att skapa en normalitet, och en strĂ€van efter att fĂ„ fler att ansluta sig till de olika parternas uttalade uppfattningar om lĂ€xans förekomst. Tillsammans med denna debatt utgör lĂ€roplanen nĂ„gra av de normer som skolans aktörer ska förhĂ„lla sig till gĂ€llande lĂ€xorna. Trots att lĂ€xan inte nĂ€mns i lĂ€roplanen sĂ„ lever lĂ€xan vidare och vi vĂ€ljer dĂ€rför att betrakta lĂ€xan som en norm, som följs av inte bara skolans aktörer och eleverna utan Ă€ven av förĂ€ldrar. Även fast lĂ€xan i huvudsak berör eleven anser vi att elevernas talan om lĂ€xor inte representeras i de debatter som förs, och vi undrar dĂ€rför; var Ă€r elevernas talan om lĂ€xor?Vi har dĂ€rför valt att anta ett elevperspektiv och anvĂ€nder oss av en diskursanalytisk ansats för att förmedla deras uppfattningar om lĂ€xor.

Syftet med arbetet Àr att undersöka vad ett webbaserat lÀromedel kan tillföra lÀrandeprocessen ur ett elevperspektiv. Avsikten Àr att uppmÀrksamma kvaliteter som elever ser i den pÄgÄende verksamheten, det vill sÀga, ett nytt webbaserat lÀromedel under en begrÀnsad tidsperiod.Vi har genomfört en empirisk undersökning pÄ en gymnasieskola dÀr vi dels intervjuade ett antal elever och dels observerade deras aktivitet vid datorn under ett antal utvalda lektioner. Vi har ocksÄ genomfört litteraturstudier kring vÄrt valda problemomrÄde Vi har utgÄtt frÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande i vÄrt arbete. De frÄgestÀllningar vi har sökt svar pÄ Àr följande:-Hur pÄverkas elevernas motivation och arbetslust av deras instÀllning till webbaserad undervisning?-Anser eleverna sjÀlva att de lÀttare tillÀgnar sig kunskaper med webbaserad undervisning och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt?-Inbjuder webbaserad undervisning till enskilt arbete eller samarbete?I analysen av det empiriska materialet har vi anvÀnt oss av följande analysverktyg: motivation och arbetslust, elevers eget lÀrande samt enskilt arbete och samarbete, för att söka svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar.Undersökningen visar inte att lÀromedlet tillför lÀrandeprocessen nÄgot.

Syftet med denna uppsats var att göra en fallstudie pÄ en gymnasieskola och undersöka om det fanns förutsÀttningar pÄ skolan för att fostra demokratiska medborgare. Undersökningen gjordes i ett elevperspektiv. För att kunna undersöka detta var jag först tvungen undersöka vad för förutsÀttningar som krÀvs för att skolan ska kunna fostra demokratiska medborgare. Jag kom fram till, efter att ha studerat styrdokument och relevant litteratur, att för att kunna fostra elever till demokratiska medborgare krÀvs det att dessa fÄr arbeta demokratiskt i praktiken, dels genom klassrÄd och dels genom att kunna pÄverka arbetsformerna pÄ skolan och Àven examinationsformerna. Det krÀvs Àven att undervisningsformerna bygger pÄ diskussion och dialog.

Syftet med denna studie Àr att undersöka nÄgra gymnasieelevers tankar och erfarenheter kring möjligheten att koncentrera sig i sin lÀrmiljö. ForskningsfrÄgorna Àr: 1) Vad lyfter eleverna fram i sina texter som de anser pÄverkar deras förmÄga att koncentrera sig i lÀrmiljön? 2) Hur anser eleverna att det de tar upp pÄverkar deras förmÄga att koncentrera sig i lÀrmiljön? 3) Hur uppfattar eleverna sin lÀrmiljö och sina förutsÀttningar för att kunna koncentrera sig i denna lÀrmiljö? 4)Vilka kunskaper och förutsÀttningar för koncentration kan man av elevernas utsagor se att de har för att kunna ta ansvar för utformandet av sin lÀrmiljö? Studien antar ett interaktionistiskt elevperspektiv dÀr utgÄngspunkten Àr att belysa elevers egna erfarenheter och reflektioner kring koncentration i skolan. Val av undersökningsmetod har dÀrför fallit pÄ elevtexter som sedan analyserats cirkulÀrt pÄ en kvalitativ, förstÄelseinriktad grund. De elever som ingÄr i studien gÄr alla i klass 1 vid det estetiska programmet i gymnasieskolan.

Syftet med detta arbete har varit att ta reda pÄ hur eleverna upplever och pÄverkas av tidsstyrningen som finns i skolan. Jag har riktat in arbetet i ett elevperspektiv Àven om tidsstyrningen kan vara pressande Àven för lÀrare. 15 elever deltog i en uppsatsskrivning angÄende tiden i skolan. Elevernas utsagor i uppsatsrna har relaterats till den litteraturstudie som jag genomfört. I bakgrunden och i den teoretiska delen orienterar jag mig i hur tiden har studerats inom nÄgra discipliner.

Inkludering Àr en politisk ide och tolkningen av vad inkludering innebÀr Àr komplex och varierar frÄn skola till skola. Syftet med vÄr studie Àr, ur ett elevperspektiv, att undersöka hur eleverna eventuellt kan pÄverkas av det politiska beslutet inkludering. För att kunna uppfylla detta syfte utförde vi observationer och kvalitativa intervjuer pÄ en grundskola i södra Sverige. Detta empiriska material analyserade vi sedan ur ett sociokulturellt perspektiv med utgÄngspunkt i relevant litteratur och forskning dÀr vi utgick ifrÄn specifika tolkningar av begreppen inkludering och delaktighet. Vi tolkade att alla elever inte var inkluderade i undervisningen och att de inte heller var delaktiga. Vi menar att eleverna utvecklade en stigmatiserad sjÀlvbild och de kÀnde inte att de utvecklades inom matematiken. FrÄn elevernas intervjuer kunde vi finna faktorer som gynnar deras delaktighet.

Bakgrund och problematisering: F?retagsf?rv?rv ?r ett vanligt inslag i det svenska n?ringslivet, vars genomf?rande ?kat de senaste ?ren och refererar till n?r ett f?retag k?per aktier i ett annat f?retag, vanligtvis kallat m?lf?retag. F?rv?rvsprocessen ?r omfattande och kan brytas ut i flera olika steg, s?som due diligence, integration och uppf?ljning. Trots det stora antalet genomf?rda f?rv?rv visar forskning d?remot att en stor m?ngd f?rv?rv misslyckas med att uppn? sina m?l, ofta p? grund av bristande integration.

I dagens samhÀlle har ungdomar allvarliga hÀlso- och sociala problemrelaterade till sexuellt överförbara sjukdomar, vilket Àr en av anledningarna till varför undervisningen inom sex och samlevnad behövs. Elever fÄr sin primÀra kunskap inom sex och samlevnad frÄn skolan, men de uppger att de inte har nÄgon anvÀndning för dessa kunskaper. Syftet Àr att undersöka elevers intresse inom sex och samlevnad i högstadiet, för att fÄ en uppfattning om vad elever önskar för kunskaper inom omrÄdet.Undersökningen genomfördes med tvÄ olika enkÀter som 223 elever i högstadiet besvarade. Den första enkÀten bestod av bÄde öppna och slutna frÄgor och den andra enkÀten bestod enbart av slutna frÄgor. Killarna i undersökningen ville inte lÀsa om "sexuella lÀggningar" eller ansÄg att det borde tas upp i skolans undervisning.

Syftet med denna studie Àr att förstÄ om Utbildningsdepartementets förslag om en ny betygsskala kan fungera i ljuset av elevernas förestÀllningar om betyg. Enligt förslaget ska fler betygssteg ge mer rÀttvisa, större tydlighet samt motivera eleverna att lÀra sig mera. Tanken med den föreliggande enkÀtundersökningen Àr att den ska kunna ge djupare insikter i elevernas förstÄelse och uppfattning av betyg och bedömning. Dessutom undersöker arbetet i vilken mÄn betyg kan skapa motivation och pÄverkar studieresultat hos eleverna. Deltagarna i denna enkÀtundersökning och vÄra pilotintervjuer Àr gymnasieelever frÄn Ärskurs 2 som lÀser olika nationella program.

Dagens Sverige Àr mycket mer mÄngkulturellt Àn för bara nÄgra decennier sedan. FlersprÄkighet har blivit en stor del av samhÀllet och Àven skolan. En stor del av eleverna i skolan har ett annat modersmÄl Àn svenska, samt anvÀnder sina sprÄk dagligen beroende pÄ vilken miljö de vistas i.Syftet med studien Àr att undersöka elevers egna erfarenheter, minnen och Äsikter kring sin egen sprÄkinlÀrning. HÀr belyser vi Vygotskijs socialkonstruktivistiska teori, som betonar vikten av samspelet med omgivningen vid tillÀgnandet av ett sprÄk.Studien bygger pÄ en kvalitativ undersökningsmetod, nÀrmare bestÀmt intervjufrÄgor. Sex elever i Äldrarna 9-14 deltog i studien, varav samtliga Àr flersprÄkiga.

I denna litteraturstudie undersöks litteraturens roll vid sprÄkinlÀrning. Studien fokuserar pÄ hur den skönlitterÀra lÀsningen inom engelskinlÀrning bidrar till ett utvecklat och tryggt ordförrÄd i de tidiga skolÄren. Syftet med litteraturstudien var att undersöka effekterna som framkommer dÄ lÀsning anvÀnds i syfte att utveckla elevers sprÄk. Vi har utgÄtt frÄn forskningsfrÄgan: Hur bidrar lÀsning till en ökad sÀkerhet gÀllande sprÄkförmÄgan, med fokus pÄ ett bredare ordförrÄd, för annat sprÄk Àn modersmÄlet? Forskning som vi utgÄtt ifrÄn samt vÄra studier svarar pÄ den frÄga som varit i fokus under studiens utveckling och lyft vikten av att involvera litteratur pÄ olika sÀtt i undervisningen.