Fem verksamma lÀrares uppfattningar och syn pÄ religionskunskapsÀmnet har studerats i föreliggande uppsats. Syftet Àr att belysa verksamma lÀrares uppfattningar om Àmnet bidrar med en nytta för eleverna och hur lÀrarna motiverar religionskunskapsÀmnet. En kvalitativ metod har anvÀnts för att fÄ fram data och semistrukturerade intervjuer har utförts. Forskning med ett lÀrarperspektiv, elevperspektiv och didaktiskt perspektiv har anvÀnts vid analyser av data och varit bidragande för uppsatsen.Uppsatsen utgÄr frÄn en huvudfrÄga som behandlar pÄ vilka sÀtt lÀrarna anser att Àmnet fyller en funktion för elevers nytta med religionskunskapsÀmnet. TvÄ delfrÄgor stÀlls i uppsatsen för att huvudfrÄgan ska vara möjlig att besvara och de behandlar lÀrarnas beskrivning vad som Àr det mest centrala i innehÄllet i religionskunskap 1 och hur lÀrarna motiverar detta samt hur lÀrarna beskriver nyttan med Àmnet i relation till elevers möjligheter att fungera i ett mÄngreligiöst samhÀlle och deras förmÄgor att hantera existentiella och etiska frÄgor.Resultatet i studien visar att lÀrarna anser att Àmnet bidrar till eleverna och detta har de anvÀndning av utanför skolan.

Syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ elevers Äsikter, tankar, upplevelser och visioner om elevinflytande samt att lÄta elever komma till tals. Speciellt eftersom den mesta forskningen gÀllande barn och unga avser de vuxnas syn pÄ denna grupp. Problemformuleringarna i denna studie Àr ?Elevers upplevelser av reellt elevinflytande? och ?Elevers visioner om elevinflytande?. Genom att genomföra fokusgruppsintervjuer i Ärskurs 4-6 samlades studiens data in.

UtifrÄn elevperspektivet syftade denna studie att skapa förstÄelse om psykosocial skolmiljö, som elever i Ärskurs fem upplevde som positiv. Fyra frÄgestÀllningar stÀlldes: Vad Àr viktigt för trivsel i skolan? Hur vill eleven bli bemött? Vilka relationer gör att eleven mÄr bra i skolmiljön? Vad kan skolan lÀra av eleven för att forma en sÄ positiv psykosocial skolmiljö som möjligt? Den metod som anvÀndes var av en kvalitativt och induktiv karaktÀr och inspirerad av ett fenomenologiskt förhÄllningssÀtt. Sex elever i Ärskurs fem intervjuades genom en halvstrukturerad livsvÀrldsintervju. Resultatet av studien visade att det viktigaste, för att elevens ska mÄ bra och uppleva trygghet i skolan, var kompisar och vÀnner.

I studien jÀmförs elevers tankar och upplevelser av tvÄ olika sÀtt att arbeta i matematik ? lÀroboksbaserad undervisning och laborationer. JÀmförelsen görs utifrÄn tre teman ? rolighet, nytta inför prov och förstÄelse. Tidigare forskning visar att det idag vanligaste sÀttet att arbeta i matematiken Àr lÀroboksbaserad undervisning.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur elever i Är 4-6 sÄg pÄ sitt informella inflytande. Meningen var frÀmst att undersöka hur eleverna uppfattade sitt inflytande över arbetsformerna, innehÄllet i undervisningen samt vilka möjligheter och begrÀnsningar de hade i sitt informella inflytande.VÄr undersökning var av kvalitativ art, vi genomförde observationer och enskilda intervjuer. Vi har sammanlagt intervjuat 18 elever.VÄr undersökning visade att elevernas informella inflytande var begrÀnsat. Eleverna ansÄg att de hade inflytande över hur de skulle arbeta men inte över vad de skulle arbeta med. Eleverna tyckte att de genom att rÀcka upp handen eller att vÀlja stenciler hade inflytande.

ÖvergĂ„ngen till arbetslivet kan vara komplex och besvĂ€rlig för individer med intellektuell funktionsnedsĂ€ttning som lĂ€mnar gymnasiesĂ€rskolan. För att underlĂ€tta övergĂ„ngen har gymnasiesĂ€rskolan ett ansvar att förbereda eleven inför etableringen pĂ„ arbetsmarknaden, vilket frĂ€mst sker genom praktik. Syftet med detta examensarbete Ă€r att analysera och beskriva betydelsen av praktik utifrĂ„n ett elevperspektiv. Studien bygger pĂ„ intervjuer med nio elever frĂ„n olika gymnasiesĂ€rskolor i södra Sverige. Empirin har analyserats utifrĂ„n teorin KĂ€nsla av sammanhang (KASAM), begreppet handlingshorisont, samt Frank Parsons vĂ€gledningsmodell som förklarar vad som behövs för att göra vĂ€lgrundade studie- och yrkesval.

Syftet Àr att undersöka idrottslÀrares respektive elevers uppfattningar om hur bedömningen i idrott och hÀlsa gÄr till och vad det Àr som bedöms. Vidare undersöks lÀrares och elevers uppfattningar av Àmnet idrott och hÀlsa och Àven lÀrarnas tankar om kursplanen. Eftersom Àmnet genomgÄtt stora förÀndringar de senaste Ären ligger intresset i att undersöka hur Àmnet upplevs idag i relation till betyg och bedömning. Syftet Àr ocksÄ att undersöka vad som skiljer de olika betygsnivÄerna Ät, bÄde ur lÀrare- och elevperspektiv. Metoden bestÄr av enkÀter med elever frÄn tvÄ skolor, intervjuer med tre lÀrare och intervjuer med fyra elever.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur lÀrare förhÄller sig till digitala texter och digitala verktyg. LitteraturgenomgÄngen bestÄr av forskning som berör digitala texter, digitala verktyg, mediers betydelse för barns lÀrande och hur lÀrare förhÄller sig till dessa. En teoretisk utgÄngspunkt Àr det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrande med centrala begrepp som literacypraktiker, multimodalitet, medieekologi och progressivism. VÄr undersökning bygger pÄ kvalitativa intervjuer med Ätta lÀrare och hur de förhÄller sig till digitala texter och digitala verktyg, utifrÄn frÄgor som berör arbetssÀtt, möjligheter/hinder och pÄverkan frÄn skolans styrdokument. I resultatet synliggörs fem olika förhÄllningssÀtt till digitala texter och digitala verktyg; digitala texter och digitala verktyg skapar bÄde möjligheter och hinder, digitala texter och digitala verktyg ger stöd, digitala texter och digitala verktyg öppnar fönster till elevers fritidsvÀrldar, traditionella skriv- och lÀspraktiker som normerande syn pÄ digitala texter och digitala verktyg samt Lgr 11 har inte förÀndrat nÄgot.

Studiens utgÄngspunkt Àr att vi, i egenskap av lÀrarstuderande, tycker att lÀxan Àr osynliggjord i lÀrarutbildningen och styrdokument samt att den pÄgÄende samhÀllsdebatten om lÀxa Àr felriktad. Det finns anledning att förmoda att lÀxan Àr bÀrare av sÄvÀl utbildningshistoria, traditioner och lÀrandeteorier. Syftet med den hÀr studien Àr sÄledes att analysera vilka lÀrandeteorier som synliggörs i de upplevelser och uppfattningar som elever i skolÄr 5 ger uttryck för, dÄ de talar om lÀxor. Studiens empiriska material har samlats in genom tvÄ kvalitativa gruppintervjuer med tre elever i vardera grupp frÄn tvÄ skolor i Norrbottens lÀn. Resultatet av studien visar att eleverna definierar begreppet lÀxa som arbete som ska utföras i hemmet.

Syfte: Syftet med undersökningen Ă€r att undersöka hur en grupp elever som hoppat av skolan upplever sin skolgĂ„ng och hur de skulle vilja att skolan ska utformas för att de ska kunna gĂ„ dĂ€r. Tanken Ă€r att elevernas svar kan ligga till grund för förslag pĂ„ förbĂ€ttringar av skolan. Teori: Studien tar sin utgĂ„ngspunkt i utvecklingsekologi och social konstruktionism. En annan utgĂ„ngspunkt tas frĂ„n fenomenografiska perspektiv pĂ„ lĂ€rande. Thomas Ziehes beskrivning av situationen i skolan och förĂ€ndringen av lĂ€rarens stĂ€llning finner jag relevant för min undersökning. Även jĂ€mförelser med tidigare forskning av Johanna Giota om samband mellan elevmotivation och skolprestationer liksom Kristina Szönyis doktorsavhandling i specialpedagogik, som Ă€r en undersökning ur elevperspektiv och delaktighetsbegreppet har kĂ€nts relevant att koppla ihop med min undersökning.

I denna studie ville jag ta reda pĂ„ hur datorn som pedagogiskt verktyg kan förĂ€ndra eller förbĂ€ttra undervisningen. Skulle datorn kunna vara ett kreativt redskap som gör att undervisningen blir effektivare och roligare eller Ă€r den ett distraktionsmoment? Vad anser pedagogerna och eleverna om datorernas effekt i undervisningsmiljöerna? För att fĂ„ svar pĂ„ dessa frĂ„gor valde jag bĂ„de en kvalitativ och kvantitativ metod. I den kvalitativa delen intervjuade jag fyra pedagoger och i den kvantitativa delen samlade jag in information frĂ„n sĂ„ gott som samtliga skolans elever via en webb-baserad enkĂ€tundersökning. I denna undersökning kom jag fram till att eleverna Ă€r medvetna om datorns distraktionsmoment. Över 50% uppgav att de gjorde annat Ă€n skolarbete pĂ„ datorn vid varje lektion.

Syftet med denna studie var att, utifrÄn ett lÀrar- och elevperspektiv, undersöka olika faktorers betydelse för inkludering av elever med ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder) i skolan. I studien lades fokus pÄ tre faktorer som, enligt tidigare forskning, har betydelse vid inkludering av elever med ADHD i skolan: förvÀntningar och bemötande, den fysiska miljön samt anpassat arbetssÀtt. Som undersökningsinstrument valdes i denna studie kvalitativa individuella intervjuer med sammanlagt sex informanter: tre tidigare elever med ADHD samt tre lÀrare. I svaren frÄn eleverna framkom att lÀrares lÄga förvÀntningar pÄ elever med ADHD samt den negativa stÀmplingen pÄ eleverna pÄverkade utfallet av skolgÄngen negativt. Den fysiska miljön hade betydelse för elevernas koncentrationsförmÄga men lÀrarnas och elevernas uppfattningar kring de viktigaste distraktionsfaktorerna i klassrumsmiljön skiljde sig Ät. LÀrarna i studien ansÄg att anpassning Àr av stor betydelse för att inkludering av elever med ADHD ska fÄ ett lyckat utfall.

VÄrt samhÀlle Àr till stor del genomsyrat av skriftsprÄket. I vardagen möter vi stÀndigt det skrivna sprÄket, det finns dock mÄnga mÀnniskor som har svÄrigheter att lÀsa och skriva. Forskning kring lÀs- och skrivsvÄrigheter kÀnns dÀrför som ett stÀndigt aktuellt Àmne. Ur ett didaktiskt perspektiv pÄgÄr utveckling för hur skolan skall kunna hjÀlpa dessa barn pÄ bÀsta sÀtt. Skolan har ett mÄl som innebÀr att skapa en skola för alla.

Studiens syfte Àr att undersöka vad elever pÄ gymnasiets estetiska program inriktning musik upplever som kreativt och skapande i musikundervisningen. Materialet som ligger till grund för studien samlades in genom enskilda intervjuer med elever inom programmet och studien har ett tydligt elev- perspektiv. Studien har genomsyrats av den hermeneutiska vetenskapsteorin och utgick ifrÄn att en upplevelse alltid Àr subjektiv och personlig för varje elev. Intervjumaterialet har bearbetats genom vÄr förförstÄelse, elevens kontext och genom del och helhet för att försöka tolka och förstÄ ur ett vidare perspektiv. Genom intervjusvaren har vi tolkat vilka möjligheter och hinder för musikaliskt skapande som eleverna upplever i undervisningen.

Studien syftar till att ta reda pÄ och redogöra för olika uppfattningar som förekommer bland elever i grundskolans tidigare Är om lÀsning och skrivning. De frÄgor som legat i fokus och som studien utgÄtt ifrÄn Àr nÀr, hur och varför de lÀr sig samt vad eleverna tycker om lÀsning och skrivning.DÄ studien kretsade kring elevernas individuella uppfattningar valdes intervju som metod, vilket Àr mycket vanligt i en kvalitativ studie dÀr individuella uppfattningar ligger i fokus. För att ta reda pÄ elevernas personliga uppfattningar kring de valda omrÄdena (se syftet) genomfördes intervjuerna utifrÄn förutbestÀmda frÄgor som eleverna fritt fick besvara med egna ord. Totalt genomfördes 26 enskilda elevintervjuer. Eleverna var jÀmnt fördelade över grundskolans tre första Är (Är 1-3) pÄ en speciellt utvald skola.Resultatet av studien visade att eleverna var positiva till att lÀra sig lÀsa och skriva, fÄ hade synpunkter pÄ den egna lÀs och skrivförmÄgan.