Sökresultat:
376 Uppsatser om Fröken Frimans krig - Sida 25 av 26
Om du vill ha fred, förbered dig pÄ krig : en studie i den militÀra styrkans betydelse
Denna uppsats kretsar kring att pröva hur en av de frÀmsta företrÀdarna för den realistiska skolan, förklarar de amerikanska anfallen mot Afghanistan (2001) och Irak (2003). Hans namn Àr Robert Kagan och uppsatsen syftar till ge en realists tolkning till varför USA handlade som man gjorde. Man mÄste dÀrför försöka uppfatta vÀrlden utifrÄn USA:s horisont och försöka tolka samt sÀtta sig in i den amerikanska positionen pÄ den internationella arenan. Problemformuleringarna kretsar kring att fÄ insikt i grundstenarna i Kagans teori, samt hur Kagans grundsyn skiljer sig gentemot den idealistiska. Vidare hur USA:s militÀra styrka, enligt Kagan, pÄverkar dess beteende pÄ den internationella arenan, men Àven hur Kagan ser pÄ USA:s kommande globala engagemang.
Det kollektiva minnet av mordet pÄ John F Kennedy : Hur mÀnniskor minns, individuellt och i grupp, med hjÀlp av bilder, hÀndelser bortom den egna nationella och geografiska kontexten
Turismbranschen Àr en bransch som förefaller vara pÄ vÀg framÄt. Detta Àr givetvis bra, framförallt ur ekonomisk synvinkel, för olika typer av besöksmÄl runt om i Sverige och vÀrlden. Samtidigt sÄ hÄrdnar dock konkurrensen om besökarnas tid och uppmÀrksamhet dÄ fler och fler aktörer kliver in pÄ scenen. För att möta den konkurensen sÄ har en del av de Àldre besöksmÄlen, exempelvis museerna, börjat modernisera sin produkt för att passa den moderna besökaren. Men kan det vara sÄ att detta sker pÄ bekostnad av, i fallet med museer, autenticiteten hos det som presenteras?I den hÀr uppsatsen undersöks det som presenteras pÄ ett modernt, upprustat, museum i form av Flygvapenmuseum i Linköping.
Det klandervÀrda kriget : En studie av Anders Nordencrantz tankar om krig
Undersökningens syfte Àr att synliggöra lÀrares uppfattning och erfarenheter av nyanlÀnda elever i den svenska skolan, bÄde ur ett lÀrandeperspektiv och ur ett socialt perspektiv. Studien syftar Àven till att se vilka möjligheter respektive hinder lÀraren upplever i mötet med dessa elever samt hur lÀraren bemöter de svÄrigheter som kan uppstÄ. Skriftliga intervjuer ligger till grund för resul-tatet och de insamlade svaren analyserades senare enligt en hermeneutisk innehÄllsanalysmodell.Resultatet visade pÄ att i en mÄngkulturell skola skapasmöjligheter att diskutera vÀrdegrunden i "naturliga miljöer" samt ökas förstÄelsen och toleransen för andra mÀnniskor. NyanlÀnda elever upplevs Àven som ambitiösa och tacksamma och kontakten med dessa vÄrdnadshavare skiljer sig inte Ät jÀmförelsevis svenskfödda elevers förÀldrar. Det största hindret i verksamheten Àr onekligen bristande sprÄkkunskaper vilket resulterar i ouppnÄdda mÄl, utanförskap, misslyckade gruppe-ringar och orÀttvisa betyg.
I stridens hetta
Den fysiska riksplaneringen infördes pÄ 1970-talet för att lösa ökande miljöproblem och markanvÀndningskonflikter mellan olika intressen ? exploaterande sÄvÀl som bevarande, till exempel industrilokalisering och naturvÄrd. Riktlinjerna för denna riksplanering fördes in den nya naturresurslagen 1987, och dÀrefter oförÀndrat in i miljöbalken 1998 dÀr riktlinjerna i form av ett riksintressesystem Äterfinns idag. Detta betyder att beslut tagna om markanvÀndningskonflikter pÄ 1970- och 1980-talet, med denna tids vÀrderingar, fortfarande idag tillÄts reglera en stor del av svensk mark- och vattenanvÀndning. Detta har inte skett helt okritiskt: Ànda sedan starten har kritik riktats mot systemets otydlighet, dysfunktion och juridiska osÀkerhet ? samma kritik som riktas mot det idag.
Kyrkans syn pÄ homosexualitet : en tolkningsfrÄga
Ett av mina syften med denna uppsats var att titta pÄ var dagens fördomar mot homosexuella kommer ifrÄn och om kyrkan fanns med nÄgonstans i bakgrunden. Och se, det var den. MÄnga av dagens fördomar mot homosexualitet hÀrstammar frÄn kyrkans straffinförande mot detta pÄ 500-talet. Vid denna tid dog mÄnga mÀnniskor i pest och krig och för att hindra mÀnskligheten frÄn att dö ut sÄ blev det endast tillÄtet med sex mellan man och kvinna, inom Àktenskapet, eftersom detta kunde leda till ökat antal födslar. Dagens församlingar förhÄller sig olika till homosexualitet: alltifrÄn totalt avstÄndstagande till accepterande, det vanligaste Àr nog ett accepterande av personen men endast om han/hon inte alltför öppet visar sin lÀggning.
I stridens hetta
Den fysiska riksplaneringen infördes pÄ 1970-talet för att lösa ökande
miljöproblem och markanvÀndningskonflikter mellan olika intressen ?
exploaterande sÄvÀl som bevarande, till exempel industrilokalisering och
naturvÄrd. Riktlinjerna för denna riksplanering fördes in den nya
naturresurslagen 1987, och dÀrefter oförÀndrat in i miljöbalken 1998 dÀr
riktlinjerna i form av ett riksintressesystem Äterfinns idag. Detta betyder att
beslut tagna om markanvÀndningskonflikter pÄ 1970- och 1980-talet, med denna
tids vÀrderingar, fortfarande idag tillÄts reglera en stor del av svensk mark-
och vattenanvÀndning. Detta har inte skett helt okritiskt: Ànda sedan starten
har kritik riktats mot systemets otydlighet, dysfunktion och juridiska
osÀkerhet ? samma kritik som riktas mot det idag.
HÀstnÀringens betydelse för à land : ett samhÀllsperspektiv
Denna rapport Ă€r framtagen i samarbete med Ă
lands HĂ€stsportförening r.f. med medel frĂ„n Europeiska Regionalfonden samt externa finansiĂ€rer. Rapporten Ă€r en bred kartlĂ€ggning över hĂ€stnĂ€ringen pĂ„ Ă
land. Dess syfte Àr att utgöra en grund för beslutsfattande i frÄgor rörande nÀringen samt fungera som förprojektering till en eventuell multihall vid den befintliga hÀstsportanlÀggningen i Norrböle. Arbetet Àr Àven ett examensarbete i agronomprogrammet för Landsbygdsutveckling vid Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU i Uppsala.
HĂ€stnĂ€ringen har en samhĂ€llsekonomisk betydelse för Ă
land och de kvalitativa vÀrdena och ringeffekterna Àr mÄnga.
EU:s och Rysslands förhandlingar för ett nytt partner- och samarbetsavtal. Effekter pÄ avtalsförhandlingarna av Rysslands potentiella krÀnkningar av internationell humanitÀr rÀtt under kriget i Georgien 2008
EU och Ryssland har förhandlat för att kunna enas om ett nytt partner- och samarbetsavtal (PSA) sedan Är 2008. Trots tiden som löpt sedan dess har de hittills inte lyckats enas om ett nytt avtal. Parternas förra PSA löpte ut Är 2007 men förnyas Ärligen till dess att en av parterna sÀger upp avtalet eller tills parterna sluter ett nytt avtal. EU och Ryssland vill sluta ett nytt PSA för att fÄ ett rÀttsligt ramverk som Àr bÀttre anpassat till den betydande ökning av handel, samarbete och andra utbyten som har etablerats mellan parterna sedan det förra avtalet slöts 1994. En omstÀndighet som kan ha försvÄrat avtalsförhandlingarna Àr Rysslands potentiella krÀnkningar av internationell humanitÀr rÀtt (IHR) under kriget i Georgien Är 2008.Mellan den 7 och 15 augusti 2008 krigade Ryssland i Georgien.
Ăkad anvĂ€ndning av biobrĂ€nsle i Norrbotten: lokala effekter
TillgÄngen pÄ trÀdbrÀnsle i Norrbotten Àr god och idag utnyttjas inte de potentialer som finns. Syftet med projektet Àr att undersöka vilka konsekvenser ett ökat utnyttjande av trÀdbrÀnslen, pÄ bekostnad av fossila brÀnslen, har vad gÀller lokala effekter. Arbetet inleds med en beskrivning av olika trÀdbrÀnslen , som följs av en beskrivning av situationen i Sverige och Norrbotten idag. Efter det behandlas de lokala effekter som uppstÄr vid en ökad anvÀndning av trÀdbrÀnslen. Slutligen sker en livscykelanalys av ett olje- och ett pelletseldat alternativ.
Personlig integritet eller effektiv brottsbekÀmpning? : En studie av skyddet mot godtycklig arrestering och dess överensstÀmmelse med svensk rÀtt
Flertalet hÀndelser under 2000-talet, som Göteborgskravallerna, massgripanden av fotbollssupportrar för vÄldsamt upplopp och flera vÄldsamma upplopp i samband med Reclaim the city manifestationer, Àr oroande. Till exempel uppgav de gripna och omhÀndertagna DjurgÄrdssupportrarna att polisens handlande skall ha skett godtyckligt. Kan detta tyda pÄ att det i samhÀllet finns en tendens, att vi Àr pÄ vÀg mot ett ÄsidosÀttande av individens skydd i form av fri- och rÀttigheter, till förmÄn för bekÀmpandet av brott.Denna studie har till syfte att undersöka konflikten mellan individens fri- och rÀttigheter och myndigheternas befogenheter vid gripanden och omhÀndertaganden. Detta innebÀr att med Europakonventionens artikel 5 som utgÄngspunkt, undersöka överensstÀmmelsen med svensk rÀtt och eventuella konflikter mellan individens fri- och sÀkerhet och samhÀllets regler för bekÀmpning av brott.Studien anger kriterier för hur en prövning kommer till och i viss mÄn Àven Europadomstolens funktion. Den presenterade lagtexten ur konventionen samt att konventionen och nationell rÀtt tolkas utifrÄn domstolens utlÄtanden i ett antal relevanta mÄl.FrÀmst kan det sÀgas vara mÄlen Kurt v.
Halmstadgruppen
Halmstadgruppen blev mycket omskriven i tidningarna och bara det att gruppen bestod av en skara konstnÀrer som hade gÄtt samman gÀllande stilriktning och gemensamma utstÀllningar bidrog sÀkert en hel del till uppmÀrksamheten. Dessutom följde Halmstadgruppen det som var pÄ ?modet? i Paris konstliv. Det var nÄgot som blev vÀldigt tydligt i och med att Halmstadgruppen stÀllde ut pÄ Galerie Modern i Stockholm 1931, samtidigt som det öppnades en utstÀllning med fransk konst pÄ Nationalmuseum i Stockholm. NÀr Halmstadgruppen dessutom stÀllde ut pÄ Galerie Modern i Stockholm
1932 anordnade Nationalmuseum i Stockholm en surrealistutstÀllning, vilket vÀckte en debatt om Halmstadgruppen i flera tidningar.
Konfliktlösning vid familjetvister
NÀr mÀnniskor lever i relation med andra mÀnniskor uppstÄr nÄgon gÄng en konflikt, meningsskiljaktigheter Àr ett naturligt inslag i livet. Dessa kan dock hanteras och lösas pÄ en del olika sÀtt, nÄgra sÀtt Àr mer konstruktiva och nÄgra sÀtt Àr mindre konstruktiva. Vid alla myndighetsbeslut som berör barn ska beslutet fattas utifrÄn vad som Àr ?barnets bÀsta?. Det efterlevs inte alltid idag, inte pÄ grund av ovilja frÄn samhÀllet sida utan av okunskap och omoderna regelsystem samt utav brist pÄ resurser.
Demokrati i Afrika söder om Sahara : ? en region med unika förutsÀttningar?
Demokrati har i olika former under nÀrmare 2500 Är varit en del av de politiska system som existerat i vÀrlden. Under Ärens lopp har det som idag klassas som en demokrati utvecklats frÄn det antika Grekland, som handlade frÀmst om fria mÀns röstrÀtt till mer komplexa former som inkluderar bland annat mÀnskliga rÀttigheter. Att demokratin dessutom högst troligt inte bara spridits mellan platser och samhÀllen utan troligen uppstÄtt i olika former helt oberoende av tidigare demokratier gör demokratin till ett nÄgot komplext och svÄrdefinierat fenomen (Dahl, 1998:7-9).Fördelningen av demokrati geografiskt sett har Àven den varierat, frÄn att frÀmst existera i vÀstvÀrlden har demokrati nu börjat spridas och Àven förekomma i övriga delar av vÀrlden, sÄ som utvecklingslÀnder, dock under olika förutsÀttningar och former. Den demokratiska utvecklingen i Afrika, och dÄ speciellt afrikanska stater söder om Sahara, har dock hamnat nÄgot efter men fick under nittiotalet ett större genomslag genom en rad hÀndelser, till exempel frigivningen av Nelson Mandela i Sydafrika. Antalet demokratier i hela Afrika var dÀrför i slutet av nittiotalet mellan 9 och 17, beroende pÄ hur begreppet definieras (Diamond, 1999:1-2).
FrÄn anarki till demokrati: vÀgen mot politisk stabilitet i Afghanistan
Under slutet av november 2001 samlades, pÄ Förenta Nationernas initiativ, flera betydande afghanska grupperingar i Bonn i Tyskland med syfte att dra upp riktlinjer för Afghanistans framtid. PÄ dagordningen stod framförallt inrÀttandet av en ny demokratisk regering, vilken ocksÄ skulle vara vÀl förankrad hos det afghanska folket och representativ för de mÄnga intressena Kabul sÄgs som ett steg pÄ vÀgen mot politisk stabilitet i det av krig i landet. Det pÄföljande inrÀttandet av en interimsregering i huvudstaden hÀrjade landet. Denna uppsats syftar till att utreda om förutsÀttningarna i landet tillÄter införandet av det tÀnkta demokratiska styret eller om premisserna istÀllet torde innebÀra att ett annat styrelseskick bÀttre passar landet samt vilket styrelseskick detta dÄ kunde tÀnkas vara. Detta Àr intressant eftersom de rÀtta förutsÀttningarna inom landet mÄste finnas om resultatet av ett demokratiskt styre ska bli acceptabelt.
Siglög lÀt resa stenarna efter Sigvid : Om namnledsvariation i upplÀndska runstensinskrifter
Uppsalaromantikern Vilhelm Fredrik Palmblads (1788-1852) roman Familjen FalkenswÀrd (1844-45) var delvis en omarbetning av en romanföljetong (den s.k. Kalenderromanen) som Palmblad publicerade pÄ 1810-talet i Poetisk kalender. I jÀmförelse med Kalenderromanen kan man i Familjen FalkenswÀrd se en utveckling mot ökad verklighetskontakt.Denna uppsats behandlar temat ideal och verklighet i Familjen FalkenswÀrd. Med ?verklig-het? Äsyftas ingen yttre verklighet utanför romanen, eventuell realism lÀmnas alltsÄ utanför undersökningen.