Europas företag består till 99 % av små och medelstora bolag (SME) som enligt OECD är viktiga för den ekonomiska tillväxten och drivande för innovation och entreprenörskap. Det kunskapssamhälle som dessa företag verkar i präglas av en hårdnande konkurrens och ett större fokus på investeringar i immateriella resurser. Finansieringen av dessa resurser blir ett problem för små och medelstora bolag då de inte i samma utsträckning som större företag har tillgång till riskkapitalmarknaden. De blir istället hänvisade till lånemarknaden vilket gör bankerna till den dominerande parten i kreditgivningen till dessa företag. Den information kreditgivarna har att tillgå för att bedöma dessa företags kreditvärdighet är huvudsakligen de finansiella rapporterna, men en debatt har under de senaste decennierna förts huruvida de finansiella rapporterna verkligen visar ett företags rätta värde.

De senaste åren har tekniken gått fort fram och det är svårt att konkurrera i teknologi och maskiner, på grund av att tekniken numera är mer lättillgänglig. Det är därför viktigt för företagen att satsa på rätt kompetens på rätt plats. Vid utbildning av personal, så att rätt avdelning får rätt kompetens, kan man använda sig av strategisk human resource management. De anställda får då kunskap i vilken kompetens och i vilket uppförande som krävs.Syftet med denna rapport är att belysa kunskap som en resurs, dess konkurrenskraft och hur den kan samordnas och tas tillvara på. Rapporten ger en överblick över olika metoder företag kan använda sig av, så att de anställda förstår företagets mål och använder sin kunskap för att nå dem.

Bakgrund: Nettervik (1994, 2002) och Nikolajeva (1998, 2004) betonar skönlitteratur som kunskapsförmedlare. Kursplanen i svenskämnet lyfter fram skolans ansvar att stimulera eleverna till att utveckla sin fantasi och lust att lära genom att läsa litteratur. Vår tidigare erfarenhet, bland annat från VFU, är också att skönlitteratur ofta används i skolan. Men vi upplever att böckerna oftast används i syfte att "fylla ut" undervisningen eller att ge eleven lästräning. Vi har därför valt att i vår studie fokusera på en klass i år fem som enbart arbetar med skönlitteratur i sin svenskundervisning.

Introduktion: Akut hjärtinfarkt är en vanlig dödsorsak. Viktigaste behandlingsinsatsen vid hjärtinfarkt är att snabbt öppna det ockluderade kranskärlet genom primär Perkutan Coronar Intervention (PCI). Viktigt är även att behandlingen förhindrar att kärlet åter ockluderar. Detta görs genom att behandla med det blodproppshämmande och kärlpåverkande läkemedlet Clopidogrel. Enligt en ny behandlingsrutin ges Clopidogrel redan i ambulansen vid konstaterande av hjärtinfarkt för att uppnå effekt så fort som möjligt.

Detta examensarbete behandlar flickors och pojkars intresse för teknik sett ur ett genusperspektiv. Syftet med arbetet var att identifiera om vi kunde påverka flickors och pojkars intresse för teknik med metoden Lärande cykeln, en konstruktivistisk arbetsmodell bestående av tre faser direkt beroende av varandra. Ett konstruktivistiskt synsätt innebär att lärandet är aktivt, dvs. att eleven själv konstruerar sin kunskap. För att utvärdera syftet har vi som metod valt att genomföra en enkätundersökning, detta för att få en generell bild av den utvalda populationen i undersökningen.

Prokalcitonin är ett prohormon på 116 aminosyror som normalt produceras i tyroideas c-celler och i neuroendokrina celler i lungorna som svar på hyperkalcemi. Vid sepsis och andra bakteriella infektioner stimulerar bakterielipopolysackarider (LPS) och olika cytokiner produktionen av prokalcitonin i celler i hela kroppen. Flera studier har gjorts för att utvärdera hur prokalcitoninmätningar kan användas, dels för att skilja bakteriella infektioner från icke-bakteriella, dels för att anpassa antibiotikabehandlingen individuellt. I dessa studier har antibiotikaanvändningen kunnat minskas, vilket kan leda till minskat selektivt tryck och minskad resistens hos bakterier, samt sänker kostnaden för behandling. Syftet med denna studie är att sätta upp en ny metod för prokalcitoninanalys.

Bakgrund: Främjandet av hälsa faller inom sjuksköterskans ansvarsområde. Då välbefinnande kan ses som en beståndsdel i hälsa är det sjuksköterskans uppgift att ta reda på vad som bidrar till välbefinnande hos den enskilda patienten. Det finns ett stort intresse för komplementära metoder i hälso- och sjukvård. Musik är ett eget språk som kan underlätta kommunikation och skapa känsla av tillhörighet. Upplevelsen av musik är individuell och musikterapi skulle genom sin lugnande effekt kunna verka som ytterligare en metod vid behandling av sjukdom hos många människor.Syfte: Syftet med föreliggande arbete är att belysa effekter av musik som komplementär metod i omvårdnad.Metod: Som metod har en litteraturstudie genomförts där båda författarna gemensamt granskat kvantitativa artiklar som berör ämnet musik som komplementär metod.

Vi har i denna uppsats studerat elevföreställningar i ellära och laborationens betydelse för lärandet i grundskolans senare del. Forskning av elevers föreställningar i ellära har visat att elevers förståelse kring den elektriska kretsen är begränsad, och att en laborativ metod kan vara fördelaktig att använda då man vill öka elevers förståelse kring fysikaliska fenomen. Denna uppsats bygger både på litteraturstudie samt genomförd undersökning, vilken bestod dels av en enkätundersökning och dels av intervjuer. Utifrån dessa utformades en laboration följt av en ytterliggare enkätundersökning för att kartlägga laborationens inverkan på elevernas kunskaper i ellära. Undersökningen visade att eleverna har begränsade kunskaper om ström och slutna kretsar. Resultatet visade också att det inte fanns någon generell skillnad mellan årskurs sju och nio.

Urinvägsinfektion är den vanligast förekommande vårdrelaterade infektionen varav urinvägskatetrar orsakar cirka 90 %. Syftet med studien var att undersöka om val av metod och material för urinvägskateterisering kan minska förekomsten av kateterrelaterade urinvägsinfektioner. Uppsatsen genomfördes som en litteraturstudie. Femton vetenskapliga artiklar granskades och analyserades. Katetrar belagda med hydrogel, silver och antibiotika tycks ha en hämmande effekt gällande uppkomst av urinvägsinfektioner.

Syftet med undersökningen är att ta reda på hur man arbetar med TIL- programmet i kommunens olika skolor och här även göra en jämförande studie. Med denna metod vill man på ett tidigt stadium upptäcka och påbörja arbete med de elever som behöver extra hjälp med läsinlärning. Jag har inlett mitt arbete med en presentation av olika metoder inom läsinlärning i den svenska skolan. Här presenteras även TIL- programmet. Som metod har jag använt kvalitativa intervjuer med sex pedagoger, specialläraren på varje skola inom kommunen på grundskolans tidigare år.

Denna undersökningen är ett försök att se hur mycket av ämnesundervisning, kursplan och kursmål som kan rymmas inom serietecknande som (undervisnings) metod. Genom att knyta an till elevers egen kulturkonsumtion hoppas jag kunna knyta an ny kunskap till det eleven redan är bekant med. Serier blir då här som en brygga mellan det de redan vet och det de ska lära. Arbetet genomförs genom undervisningsförsök som vetenskaplig metod och genom diskursanalys av seriemediet. Jag tycker mig se genom detta arbete att man ur det seriemassiga, serierna i sig och serierelaterat innehåll i allmänhet, kan skapa en pedagogisk metod för bildämnet.Detta är ett s.k.

Nedsättningar i luktsinnet är vanligt förekommande i befolkningen, och kan få negativa konsekvenser för en individs livskvalitet. Försämringar i luktsinnet kan dessutom förebåda kognitiva försämringar hos äldre. Syftet med denna studie är att undersöka om daglig luktminnesträning gynnar luktsinnet hos vuxna, och om träningen även leder till en förbättring av förmågor som inte direkt tränas. Under 40 dagar fick deltagarna (n=18) spela en specialutformad version av spelet memory, innehållande lukter. Luktspelets effekter på deltagarna jämfördes med en kontrollgrupp som spelade ett visuellt minnesspel.

Undersökningens syfte är att utifrån en diskursteoretisk ansats beskriva och analysera bakgrunden till Norrköpings folkparks tillkomst samt folkparksstyrelsens uppfattning om den ideale besökaren under slutet av 1800-talet. Granskningen görs med utgångspunkt från frågorna: med vilka argument resonerade folkparkens styrelse att parken skulle byggas, vad kan man utifrån denna argumentation utläsa om folkparkens funktion och vem var den ideale besökaren enligt folkparksstyrelsen? De resultat som framkommit vid analysen bör ses som tolkningar gjorda utifrån Foucaults teorier om disciplinering och makt.Folkparken var under slutet av 1800-talet en social arena för disciplinering av arbetare. Folkparkens utformning i kombination med tillkomsten av ordningsregler och övervakning kan i det här sammanhanget bl.a. ses som ett led i arbetet med att förändra besökarnas beteende.

Undersökningens syfte är att utifrån en diskursteoretisk ansats beskriva och analysera bakgrunden till Norrköpings folkparks tillkomst samt folkparksstyrelsens uppfattning om den ideale besökaren under slutet av 1800-talet. Granskningen görs med utgångspunkt från frågorna: med vilka argument resonerade folkparkens styrelse att parken skulle byggas, vad kan man utifrån denna argumentation utläsa om folkparkens funktion och vem var den ideale besökaren enligt folkparksstyrelsen? De resultat som framkommit vid analysen bör ses som tolkningar gjorda utifrån Foucaults teorier om disciplinering och makt.Folkparken var under slutet av 1800-talet en social arena för disciplinering av arbetare. Folkparkens utformning i kombination med tillkomsten av ordningsregler och övervakning kan i det här sammanhanget bl.a. ses som ett led i arbetet med att förändra besökarnas beteende.

Undersökningens syfte är att utifrån en diskursteoretisk ansats beskriva och analysera bakgrunden till Norrköpings folkparks tillkomst samt folkparksstyrelsens uppfattning om den ideale besökaren under slutet av 1800-talet. Granskningen görs med utgångspunkt från frågorna: med vilka argument resonerade folkparkens styrelse att parken skulle byggas, vad kan man utifrån denna argumentation utläsa om folkparkens funktion och vem var den ideale besökaren enligt folkparksstyrelsen? De resultat som framkommit vid analysen bör ses som tolkningar gjorda utifrån Foucaults teorier om disciplinering och makt.Folkparken var under slutet av 1800-talet en social arena för disciplinering av arbetare. Folkparkens utformning i kombination med tillkomsten av ordningsregler och övervakning kan i det här sammanhanget bl.a. ses som ett led i arbetet med att förändra besökarnas beteende.