Föreliggande uppsats Àr en genusinriktad och diskursanalytisk studie som undersöker det nya lÀromedlet Perspektiv pÄ historien 1b, (2011), som utkommit i samband med de nya kursplanerna i historia och lÀromedlet Àr specifikt gjord för kursen historia 1b. I studien analyseras om nÀmnda lÀromedel har ett genusperspektiv och om den nya kursplanen föresprÄkar ett sÄdant. Diskursanalysen som anvÀnds utgÄr frÄn Winther JÞrgensen och Philips, diskursteori i Diskursana-lys som teori och metod, (2000). Jag har ocksÄ kombinerat denna diskursteori betrÀffande metod med en sÄ kallad genustrappa, som utgÄr frÄn den Edwertz och Lundström sjÀlva komponerat i deras studie, JÀmstÀlldhets- och genusperspektiv i kurslitteraturen, (2003). Dessutom analyseras ocksÄ nÄgra av förekommande bilder utifrÄn Hirdmans Genuskontrakt hon bl.a.

Bakgrund: Bekymmer med obehag i halsen sÄsom ont, heshet och torrhet efter intubering med en endotrachealtub Àr vÀl dokumenterade fynd. Flera studier har gjorts för att komma till rÀtta med dessa obehag, men mer mÄste göras och prövas.Syfte: Föreliggande studie undersöker om man genom att spraya salivspray pÄ endotrachealtuben och dess kuff innan intubation kan minska halsont, heshet och torrhet i halsen direkt efter extubation.Metod: 100 patienter som genomgick operationer vilka krÀvde intubering med endotrachealtub, deltog i den randomiserade studien. HÀlften fick salivspray pÄ tuben enligt ovan och hÀlften inte. Obehagen i halsen skattades innan intubering och efter intubering varpÄ de bÄda grupperna jÀmfördes.Resultat: Statistisk signifikans (p = 0,038) erhölls som visade att man fÄr mindre ont i halsen efter extubering om salivspray sprayats innan intubering pÄ endotrachealtuben och dess kuff..

Fysisk aktivitet Àr idag en bristvara hos mÄnga mÀnniskor och inaktiviteten har blivit ett samhÀllsproblem som innebÀr stora hÀlsorisker. Förutom fysiska konsekvenser för detta med sig negativa ekonomiska konsekvenser för bÄde individ och samhÀlle. SjukvÄrden anvÀnder sig idag av en metod som ett komplement till traditionell medicinering. Metoden har fÄtt namnet FaR ? Fysisk aktivitet pÄ Recept och den bygger pÄ tidigare projekt och internationell erfarenhet av liknande metoder.

Vi har gjort en undersökning som handlar om konflikter i skolans vÀrld i Är 6-9. Som metod valde vi att göra gruppintervjuer med elever i de olika Ären samt enskilda intervjuer med lÀrarna. De frÄgestÀllningar vi ville ha svar pÄ var om det fanns nÄgra vanliga konfliktorsaker samt hur elever respektive lÀrare löser konflikterna. Resultatet visar pÄ att mÄnga av de konfliktorsaker som nÀmns handlar om sak, vÀrderings- och kommunikationskonflikter. FörstÄelsen för begreppet konflikt hos eleverna, skiljde sig inte nÀmnvÀrt mellan de olika Ären.

Syftet med undersökningen var att utvÀrdera metoder för hur landskapsarkitekter kan kommunicera med smÄ barn (3-6Är) kring planering av deras fysiska utemiljö sÄ att barnens perspektiv framkommer. Tre kommunikationsmetoder: ?Tecken och karta?; ?the Insight Method ? och ?StafettberÀttelse?, testades och dokumenterades genom metoden observation och loggbok. Observationerna analyserades sedan under rubrikerna: barns perspektiv och tidsÄtgÄng. I studien framkom att metoderna inte entydigt nÄdde barnens perspektiv och att metoderna skiljde sig Ät vad gÀllde tidsperspektiv.

För- och nackdelar med belöningssystem - en studie om ScaniaVÄrt syfte Àr att beskriva hur ett belöningssystem kan vara uppbyggt och studera vilka för- och nackdelar ett belöningssystem medför. Vi studerar nÀrmare hur Scanias belöningssystem ser ut och hur vÀl det fungerar som en motivationsfaktor för de anstÀllda. Vi vill ocksÄ undersöka om det finns nÄgot som kan förbÀttras med Scanias belöningssystemVi anvÀnde en kvalitativ metod. UtifrÄn litteraturstudier skapades en referensram. DÀrefter intervjuade vi sex personer pÄ Scania om deras belöningssystem.

Bakgrund: I dag anvÀnds datorn pÄ allt fler arbetsplatser runt om i hela vÀrlden, i olika sammanhang. Allt fler upptÀcker vilka fantastiska möjligheter datorn har att erbjuda. I skolan har inte genomslagskraften blivit sÄ stor och flera statliga och kommunala satsningar har gjorts utan nÄgon större framgÄng. SÀljö (2000) menar att det inte har kommit tillrÀckligt bra pedagogiska program för skolan. Med detta som bakgrund vill vi undersöka ifall arbetet med datorn utvecklas mer om en metod anvÀnds.

Föreliggande arbete handlar om ett försök att anvÀnda ett varierat arbetssÀtt i grammatikundervisningen för att frÀmja inlÀrningen genom att stimulera flera sinnen och stÀrka den kognitiva utvecklingen i interaktion med andra. Syftet Àr att undersöka om det Àr möjligt att anvÀnda charader som en pedagogisk metod i frÄga om inlÀrning av grammatik med avseende pÄ satsdelarna subjekt, predikat, objekt, predikatsfyllnad, innehÄllsadverbial och attribut.Undersökningen grundar sig pÄ sju genomförda lektioner fördelade pÄ en gÄng per vecka i en niondeklass med dramatisering av satsdelar. Eleverna har skrivit loggbok, en intervju med fyra elever har utförts och dÀrtill har jag gjort observationer. Av olika anledningar anser jag inte att urvalsgruppen gÄr att anvÀnda som norm för en genomsnittsklass för Ärskurs nio.Resultatet av undersökningen visar att charader som metod inte gick att anvÀnda under de premisser som gÀllde för den utvalda klassen. Dessutom visar resultatet att metoden mÄste kompletteras med lÀromedel som stöd för eleverna.Slutsatsen Àr dock att undervisningsmetoden i sig kan fungera dÄ jag tidigare anvÀnt den i en annan klass.

Bakgrund: I dagens samhĂ€lle Ă€r fetma ett vĂ€lkĂ€nt medicinskt och socialt problem. Inom sjukvĂ„rden har denna patientgrupp ett stort behov av sjukvĂ„rd och det kommer att bli större inom nĂ€rliggande framtid. Negativa attityder till personer med övervikt och fetma har sin grund tillbaka i historien. Även om en patient lider av fetma skall denna inte bemötas krĂ€nkande eller fördomsfullt. Den individuella mĂ€nniskosynen pĂ„verkar det professionella bemötandet inom hĂ€lso- och sjukvĂ„rden.

SyfteSyftet med studien var att undersöka hur energibalansmÀtning och aktivitetsregistrering med indirekt respiratorisk kalorimetri, accelerometer, kostdagbok och aktivitetsdagbok, uppfattades av överviktiga barn och tonÄringar och att jÀmföra uppfattningarna mellan barn i olika Äldrar och av olika kön. Metod129 överviktiga barn valdes ut med ett konsekutivt urval dÄ de kom för energibalansmÀtning pÄ Energimetaboliska laboratoriet vid Uppsala Universitet mellan 2008 och mars 2012. En enkÀt fylldes i av barnen efter att de genomgÄtt en mÀtdag pÄ laboratoriet samt fyra mÀtdagar sjÀlvstÀndigt i hemmet. EnkÀten innehöll elva frÄgor varav tio frÄgar handlade om de olika mÀtmetoderna som barnen genomgÄtt. Författarna koncentrerade sig pÄ fyra av dessa mÀtmetoder. FrÄgorna besvarades med hjÀlp av femgradiga skalor, varav resultaten sammanstÀlldes för en statistisk analys. ResultatHuvudresultatet visade att alla fyra mÀtmetoder uppfattades nÄgorlunda likvÀrdigt av barnen, oavsett kön.

Mot bakgrund av att jag tappade motivationen att skriva skönlitteratur sÄ fort jag i förvÀg bestÀmde textens handling, beslöt jag mig för att hÄlla fast vid en intuitiv metod men att istÀllet byta genre frÄn roman till novell. Syftet med denna studie Àr att försöka beskriva hur min metod vÀxte fram och analysera förtjÀnster och svÄrigheter med en intuitiv metod. Genom att studera författare som varit inspirationskÀllor för mig har jag upptÀckt att flera av dem brottats med liknande problem och att min stil i flera avseenden pÄverkats av dem. Resultatet av min studie Àr att det finns uppenbara likheter mellan Franz Kafkas produktion och min egen nÀr det gÀller litterÀr metod, berÀttarsynvinkel och bildsprÄk. Vidare betraktar jag mina noveller snarare som dikter Àn noveller dÄ grundstrukturen i dem pÄminner om lyrik, vilket jag försöker visa med hjÀlp av begrepp hÀmtade frÄn Jurij Lotman och Riffaterre.

Bakgrund: Redan Ă„r 1936 gjordes undersökningar i USA som visade pĂ„ att oro kunde minskas genom god information inför medicinsk behandling. Syfte: Beskriva barnets behov av förberedelse inför operation. Metod: Detta Ă€r en systematisk litteraturstudie dĂ€r artiklarna söktes i databaserna PubMed, Cinahl och PsycInfo. Fjorton artiklar inkluderades och som har analyserats. Tre kategorier bildades; Ångest, förberedelse och delaktighet.

Av vÀrldens 36,8 miljoner flyktingar Àr nÀstan hÀlften barn. Barn Àr ofta direkt eller indirekt offer för krigets vÄld. I landskapsarkitektens arbete med att gestalta utemiljöer för alla bör Àven asylsökande barn tas in som en viktig grupp. TerapitrÀdgÄrdar kan vara en inspirationskÀlla vid skapandet av miljöer för mental ÄterhÀmtning, dÄ de anvÀnds som en behandlingsmetod för reducering av stressrelaterade symtom och psykisk ohÀlsa. Syftet med denna studie Àr att undersöka om och i sÄnt fall hur terapitrÀdgÄrdar kan tÀnkas hjÀlpa asylsökande barn att mÄ bÀttre.

För att kvinnor och barn ska kunna skyddas mot en vÄldsam man som förföljer och hotar dem, Àr de tvungna att leva med skyddade personuppgifter. I Sverige finns det ca 4 562 barn som lever med skyddade personuppgifter. Eftersom dessa barn ofta lever ett vÀldigt kringskuret liv samt under stÀndig stress, pÄverkas deras fysiska och psykiska hÀlsa negativt av skyddet. För att barnen ska kunna orka leva med sin speciella och pÄfrestande livssituation, behöver de fÄ stöd frÄn samhÀllet. Syftet med denna studie var att studera utbudet av stöd till barn som lever med skyddade personuppgifter i en mellanstor kommun i Mellansverige. Aktörer som i sitt arbete kom i kontakt med barn som lever med skyddade personuppgifter, intervjuades i denna studie.

Syftet Àr att redogöra och visa pÄ vilka strategier reklambyrÄer anvÀnder sig av i skapandet av reklam och detta leder till frÄgan hur reklambyrÄerna ser pÄ branschens framtid.Problem: Reklam har funnits lÀnge och Àr i stÀndig utveckling. Genom reklam skapas livsstilar och identiteter som har sin del i den kulturella och sociala miljö vi lever i. Hur skapas reklam och hur ser dess framtid ut?Metod: Semi-struktuerad intervju, textanalys.Resultat: Resultatet av undersökningen visar hur reklambranschen Àr under stÀndig utveckling och att den Àr en del av den tekniska utvecklingen. Det fanns en nyskapande kraft inom branschen som visade att de Àr villiga att anpassa sig efter utvecklingen.